Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blake, William - Blaker, Richard - Blakeslee, Albert - Blakstad, 1. Ragnvald - Blakstad, 2. Gudolf - Blam, blamage - Blanc, Cap - Blanc, 1. Louis - Blanc, 2. Charles
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
199
Blaker—Blanc
200
William Blake: Uppståndelse. Teckning. British
Museum, London.
dikter ”Songs of innocence”, ”Songs of
ex-perience”, även till Youngs ”Night thoughts”
och till Jobs bok m. fl. Verklighetsstudiet
ringaktade han, avskydde det koloristiska måleriet
och ansåg, att den enda möjligheten till konstens
förnyelse vore att söka i återgång till de
medeltida mästarnas ståndpunkt och konstnärliga ideal.
Detta åskådningssätt gjorde honom till en
föregångare för den prerafaelitiska rörelsen. B :s
”Works” ha bl. a. utg. 1925 och 1927.
Blaker [blei’ka], Richard, engelsk
författare (1893—1940). Han debuterade 1922 med
romanen ”The voice in the wilderness”. En
ypperlig skildring av 1 :a världskriget är hans
"Me-dal without bar” (1930).
Blakeslee [bléi’ksli], Albert Francis,
amerikansk botanist och ärftlighetsforskare (f. 1874),
1907—15 prof, vid Connecticut College, 1912—13
och sedan 1915 knuten
till forskarstaben vid
Cold Spring Harbor;
numera verksam vid
Smith College,
Nort-hampton, Mass. Bland
B:s tidigare arbeten
märkas
undersökningar rörande sexualiteten
hos svampar. Sin
största insats har han gjort
genom mångåriga, på
omfattande kulturer
grundade
ärftlighets-undersökningar röran
de spikklubban. Dessa undersökningar ha varit
banbrytande för förståelsen av kromosomernas
roll som ärftlighetsbärare samt
kromosomför-ändringarnas betydelse för artbildningen i
naturen.
Blakstad. 1) Ragnvald B., norsk
industrimän (1866—1929). I klar insikt om
vattenkraftens betydelse för norsk industri började B.
stora utbyggnadsföretag och fick småningom
i sin hand egendomsrätten till flera av landets
största vattenkraftskällor, för vilkas utbyggande
han upprättat, finansierat och lett ett stort antal
företag (bl. a. från 1910 Tyssefaldenes
kraftverk).
2) Gudolf B., den föreg:s brorson, arkitekt
(f. 1893), har i funktionalistisk stil utfört Det
nye teater i Oslo (1929, tills, m. J. Dunker)
och Kunstnernes hus där (1930, tills, m. H.
Munthe-Kaas).
Bläm (av fr. blåme), b lam a ge [-ä’J]
skamfläck. — Blamèra sig, skämma ut sig.
Blanc, Cap B. [kap blä], udde i Tunisien,
Afrikas nordligaste punkt (37°2o’ n. br.).
Blanc [blä]. 1) Louis B., fransk
revolutionär politiker och skriftställare (1811—82). Han
började sin offentliga bana som medarbetare i
flera radikala tidningar och utgav från 1838
Revue du progrès, där han förfäktade socialistiska
idéer och publicerade sitt sedermera (1839) i
bokform utgivna ryktbaraste verk, ”Organisation du
travail”. Det bidrog jämte hans ”Histoire de dix
ans” (1841—44; många uppl.; om Frankrikes
historia 1830—40) att förbereda
februarirevolutionens utbrott 1848. De beryktade
nationalverkstäderna, som då upprättades,
tillkom-mo på förslag av B.,
som blivit den
provisoriska regeringens
sekreterare. Invald i
nationalförsamlingen,
blev han anklagad för
sin hållning under
upploppen i Paris;
därjämte gjordes han
ansvarig för
nationalverkstädernas ekonomiska förolyckande.
Han flydde till
utlandet och dömdes
frånvarande till
deportation. Till sitt försvar
utgav han bl. a. ”Appel aux honnètes gens” (1849)
och ”Catéchisme des socialistes” (s. å.). I London
idkade B. flitigt historiskt författarskap rörande
revolutionsåren (bl. a. ”Histoire de la révolution
de 1848”, 1870) och återvände till Paris, först då
kejsardömet störtats. Från 1876 tillhörde han
deputeradekammaren. — B. är en av socialismens
främsta teoretiker, och hans skriftställarskap ger
viktiga bidrag till Frankrikes historia från 1830
t. o. m. den revolutionära rörelsen i Paris 1848.
2) Charles B., den föreg:s bror, författare
(1813—82). Han utgav gedigna konsthistoriska
arbeten (om Rembrandt, Ingres m. fl.) och
grundade den ansedda tidskriften Gazette des beaux-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
