Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blodlutkol el. blodkol - Blodlutsalt - Blodlönn - Blodmjöl - Blodmjölkning - Blodnäva - Blodomlopp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
253
Blodlutsalt—Blodomlopp
254
adsorptionsförmåga för färgande och luktande
organiska ämnen och i stor utsträckning
användes som avfärgnings- och förr reningsmedel,
t. ex. i små filtrerapparater för dricksvatten.
Blodlutsalt. Gult b., K4Fe(CN)e,
kalium-ferrocyanid, framställdes tidigare ur torkat
djuravfall, ss. blod, horn, hår el. dyl., och
järnfil-spån. Numera nyttjar man förbrukad
gasrenings-massa, som innehåller berlinerblått, till råmaterial.
Gasreningsmassan blandas med släckt kalk och
upphettas, varpå blandningen urlakas med vatten,
då en konc. lösning av kalciumferrocyanid,
Ca2Fe(CN)e, fås. Härtill sättes kaliumklorid,
varvid ett dubbelsalt av kaliumkalcium-ferrocyanid
lätt utkristalliserar som små gula kristaller. Dessa
lösas ånyo och lösningen försättes med
pottaska, varvid gult b. bildas. Saltet är ej giftigt
trots cyanhalten, enär cyanen ingår i en komplex
förening, ferrocyanvätesyra. Användes för
framställning av färger, som råmaterial för rött b.,
inom sprängämnestekniken och analytiska
kemien m. m. Med ferrisalter omsätter sig gult
b. till färgämnet berlinerblått.
Rött blodlutsalt, KaFefCNje,
kalium-ferricyanid, uppkommer, om gult b. oxideras
genom elektrolys, den nutida tekniska metoden.
Rött b. nyttjas vid tillverkning av vissa färger,
vid färgning och tygtryckning, på analytiska
laboratorier och för framställning av
blåkopie-papper. Med ferrosalter bildas det blå
färgämnet turnbullsblått.
Blodlönn, se Lönn.
Blodmjöl, torkat och malet kreatursblod,
be-redes vid slakterierna till foder- och gödselmedel.
Foder-b. är ett av de äggviterikaste av alla
kraftfoderslag, innehåller omkring 80 °/o protein
och ätes begärligt av både svin och nötkreatur.
Som konstgödsel användes b. tidigare på grund
av sin kvävehalt.
Blodmjölkning förekommer stundom hos
ny-kalvade kor genom bristning av smärre blodkärl
i juvret på grund av det stora blodtilloppet och
därav ökat blodtryck. Kan även förekomma i
samband med vissa sjukdomar, ss. mjältbrand
och blodstallning.
Blodluskolonier på unga skott av äpple.
L
Diagram över blodomloppet hos A fisk, B groda, C
däggdjur.
v kammare, a förmak, K gälkapillärer, A aorta, c
kapillärer, L lungkapillärer, r, l högra och vänstra
förmaket, rV, IV högra och vänstra kammaren.
Blodnäva, se Geranium.
Blodomlopp. För att blodet skall kunna fylla
sin uppgift att till olika delar av organismen
föra näringsämnen och syrgas och att bortskaffa
ämnesomsättningsprodukter, måste det hållas i
ständig strömning. Från hjärtat pumpas blodet
ut i artärerna, som grena upp sig i allt finare
grenar och slutligen övergå i kapillärerna el.
hårkärlen. Från dessa samlas blodet åter i
grövre kärl, venerna, i vilka det åter föres till
hjärtat. Att blodet beskriver ett dylikt kretslopp,
bevisades av William Harvey 1628. I lungorna
sker blodets syrsättning. Det blod, som
strömmar genom lungvenerna till den vänstra hj
ärthalvan och därifrån drives ut genom aorta och
artärerna, är syrsatt, a r t e r i e 111. När blodet
strömmar genom kapillärerna, berövas det en del
av sin syrgas. Det blod, som genom venerna
strömmar till hjärtats högra halva och därifrån
genom lungartären drives till lungorna, är v
e-nöst. Detta gäller om fåglar och däggdjur. Hos
fiskarna, som ha ett tvårummigt hjärta,
genomströmmas detta endast av venöst blod. Hos
amfi-bier och reptilier, vilkas hjärta har två förmak
men endast en kammare, sker i denna en mer
el. mindre fullständig blandning av det från
lungorna kommande arteriella och det genom
venerna till hjärtat strömmande venösa blodet.
Blodets strömning från den högra hj ärthalvan
genom lungorna till den vänstra kallas stundom
lilla kretsloppet, känt redan i mitten på
1500-talet, den övriga delen av blodets bana
stora kretsloppet.
Hjärtat är den pumpapparat, som driver
blodströmmen genom kärlen. Genom de båda
förmakens samtidiga sammandragning drives
blodet in i kamrarna, vilkas likaledes samtidiga
sammandragning inträder, då förmaken börja
släppas. Från kamrarna drives blodet ut i aorta,
resp, lungartären. Klaff anordningar, såväl
mellan förmak och kammare som mellan kammare
och kärl, förhindra ett tillbakaflöde av blodet.
När blodströmmen pressas ut i kärlen, spännas
dessas elastiska väggar ut. Denna elastiska
spän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
