Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blomställning - Blom und Voss - Blomvass - Blomvippa - Blomvivlar - Blond - Blondel - Blondel, Maurice - Blonder - Blondinett - Bloomfield - Bloomfield, Maurice
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
279
Blom und Voss—Bloomfield
2801
Schematisk framställning av olika klaselika blomställningar, a
klase, a’ kvast, b ax, c flock, d huvud, d’ korg. Se även pl. vid
sp. 273.
cerade blad kallas blomställningar el.
inflorescenser.
Genom att blommorna äro samlade i b.
underlättas pollentransporten. Ej sällan sitta
blommorna så tätt hopade, att b. får utseendet av
en blomma, ”sammansatt blomma” (t. ex. hos
fam. Compositae), och förhåller sig i fråga om
sömnrörelser o. dyl. alldeles som en sådan.
Med hänsyn till förgreningen indelas b. i två
huvudgrupper: klaselika el. racemösa b.
och knippelika el. cymösa b. I de
klaselika äro samtliga blommorna sidoblommor till
ett skott, huvudaxeln el. blomfästet.
De nedersta eller yttersta slå ut först, och
utvecklingen går nedifrån uppåt el. utifrån inåt.
Sällan finns toppblomma. Hit höra 1) klase,
med förlängd huvudaxel och skaf tade blommor
(t. ex. hos hägg), 2) ax, med förlängd huvudaxel
och oskaftade blommor (t. ex. hos groblad), 3)
flock, med kort huvudaxel och skaftade
blommor (t. ex. hos gullviva), 4) huvud, med kort
huvudaxel och oskaftade blommor (t. ex. hos
klöver). — Kvast är en klase med oliklånga
blomskaft, så att blommorna nå ungefär samma
höjd, t. ex. hos nattviol (Hesperis). Hänge
kallas ett ax med enkönade blommor samt
vanligen slak huvudaxel och som oftast avfaller helt
(t. ex. hos asp och ek). Kolv är ett ax med
tjock, köttig huvudaxel, vanligen nedtill omgiven
av ett stort högblad, h ö 1 s t e r (t. ex. hos
Calla). Korg är ett huvud, som vid basen är
omgivet av talrika högblad, vilka bilda liksom
ett foder (holk). — Sammansatt ax består
av ax, samlade i ax (t. ex. hos råg), vippa
av ax, samlade i klase, dubbelflock av
flockar, samlade i flock (t. ex. hos flockväxterna).
I knippelika b. slår toppblomman ut först,
därefter sidoblommor till denna, sedan sidoblommor
Schematisk framställning av olika knippen. A ensidigt
knippe (sicksack-knippe), B ensidigt knippe
(skruvknippe), C tvåsidigt knippe. Se även pl. vid sp. 273.
till dessa o. s. v. Utvecklingen går
uppifrån nedåt el. inifrån utåt. I det
mångsidiga knippet
(pleio-chasium) utgå flera sidogrenar från
den skenbara huvudaxeln, i det t v
å-sidiga knippet (dichasium) två,,
i det ensidiga knippet
(monochasium) en. Av det
sistnämnda finnas flera olika slag; viktigast
äro s i c k s a c k-k n i p p e t och
skruvknippet. Ej sällan
påminner det ensidiga knippet till utseendet
om en klase (t. ex. My o sotis)..
— En starkt sammanträngd knippelik b.
plägar benämnas blomnystan el.
blomgytt-ring (t. ex. hos mollväxterna). Ej sällan äro
knippen ordnade i klaselika ställningar el.
klaselika b. ordnade i knippen: blandade b.
Blom und Voss [blå’m ont få’s], Hamburg,,
på sin tid Tysklands största skeppsvarv, grundat
1877, sysselsatte vid 2:a världskrigets utbrott
omkr. 16,000 arbetare. Från B. ha utgått flera
jätteångare. Under 2:a världskriget raserades
stora delar av anläggningarna, och återstoden
sprängdes i maj 1946.
Blomvass, Bu’tomus umbellätus, till fam.
Bu-tomaceae bland monokotyledonerna hörande,
flerårig ört med lång, krypande jordstam, smala,
trekantiga blad och omkr. I m hög stängel, som
i spetsen bär en flocklik samling rödlätta
blommor. Blomman har enkelt, 6-bladigt hylle, 9
ståndare och 6 nedtill något sammanvuxna pistiller.
B. växer i åar och vid sjöstränder i större delen
av Sverige.
Blomvippa, se Blomställning.
Blomvivlar, se Vivlar.
Blond, fr., ljuslätt, ljushårig. — Blondin,
blond kvinna.
Blondel [blådä’1], fransk trubadur, omkr.
1200, enligt sägner Rikard Lejonhjärtas vän.
Blondel [bladä’l], Maurice, fransk
filosof (1861—1949), prof, i Aix. Skr.: ”L’action,
essai d’une critique de la vie et d’une Science
de la pratique” (1893), ”La pensée” (2 bd, 1934),
”Lätinéraire philosophique de M. B.” (1938), ”La
philosophie et 1’esprit chrétien”, I (1944) m. fl.
B. tillhör den franska modernistiska katolska
filosofien. En grundtanke i hans filosofi är, att
den sanna kunskapen, förbindelsen med det
översinnliga, förmedlas av handlingen, aktiviteten, som
även utgör en väsentlig beståndsdel i allt
tänkande.
Blo’nder, ett slags skira silkesspetsar.
Blondine’tt, se Duvsläktet.
Bloomfield [blö’mfild], stad i New Jersey,
U.S.A., n. förstad till Newark; 49,000 inv.
Betydande metall- och elektrisk maskinindustri.
Bloomfield [blö’mfild], Maurice,
amerikansk indolog (1855—1928), prof, i sanskrit vid
Johns Hopkins-univ., Baltimore. Han har särsk.
sysselsatt sig med studiet av vedatexterna men
har även utgivit talrika skrifter inom andra
områden av indologien, inom den jämförande
språk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
