Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bloomfield, Maurice - Bloomington - Blooms - Bloss - Blosshållare - Blot - Blot-Sven - Blount, Charles - Blowitz, Henri de (Opper de) - Bloy, Léon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
281
Bloomington—Bloy
282
vetenskapen och religionshistorien. Bland hans
arbeten böra särsk. nämnas de, som röra
Athar-vaveda, samt det monumentala ”Vedic
concordan-ce” (1906).
Bloomington [blö’mii3t9n]. 1) Stad i mell.
Illinois, U.S.A., 90 km n. ö. om Springfield;
34,000 inv. Järnvägsknut, flygstation; mångsidig
maskinindustri. Säte för Illinois Wesleyan
Uni-versity (gr. 1850). —2) Stad i s. Indiana, U.S.A.,
66 km s. s. v. om Indianapolis; 28,000 inv.
Möbelindustri m. m. Säte för det statliga Indiana
University (gr. 1820; c:a 15,000 studenter 1950).
Blooms [blömz], eng. benämning på
ämnes-valsat järn el. stål med vanligen kvadratisk
genomskärning, vars sida är större än 6 eng. tum
(150 mm).
Bloss. 1) Belysningsmedel, bestående av en
kluven, kådig sticka el. bunt av sådana. — 2)
Signalmedel på fartyg. S. k. lotsbloss skall
finnas ombord för att vid behov därmed tillkalla
lots. B. utgöres av en vid ett handtag fastgjord
drevsudd, som neddoppas i fotogen el. tjära och
antändes.
Blosshållare, svenner och tjänare, som fordom
vid högtidliga tillfällen buro bloss eller facklor.
Särsk. var detta under medeltiden brukligt vid
bröllopshögtidligheterna såväl i kyrkan som i
hemmet. Blossen utbyttes med tiden mot facklor
och stora vaxljus. — B. kallas även bärbara eller
fastgjorda redskap för att uppbära bloss.
Blot är den fornnordiska benämningen på
gudsdyrkan; ”att blota gudarna” är lika med ”att
dyrka gudarna”. Då offret stod i mittpunkten av
gudsdyrkan, kom b. även att betyda ”offer”
och blota ”offra”. Offren voro dels privata,
dels allmänna. De förra förrättades framför allt
av husfadern, som i gårdens b 1 o t h u s frambar
offer till gudarna. Offerställen voro f. ö. källor,
klippor, stora stenar och framför allt lundar. De
allmänna offren, som gällde hela folkets välfärd,
ägde rum i tempel tre gånger om året: h ö
st-fa 1 o t e t, då skörden var inbärgad, m i d v i
n-tersblotet och vårblotet. Vid
privatoffren kunde vilka föremål som helst frambäras, vid
de stora offren endast ätbara djur (vid
midvin-tersblotet en galt). Blodet av offerdjuret (hlauf)
uppsamlades i en skål (hlautbolli), i vilken en
offerkvist (hlautteinn) neddoppades. Med denna
bestänktes gudabilderna, tempelväggarna och
offerdeltagarna, sedan offer förrättaren själv doppat
sina händer i blodet och fästat på sin arm den
heliga ringen, som annars låg på en upphöjning
Knypplade blonder.
Blomvass.
Ur B. öhrn, ”Fågelsjöar”.
(stallr) framför gudabilden. Till offerhandlingen
var knuten en offermåltid. Det mest
monumentala b. var det stora Uppsalablotet, som återkom
vart nionde år och i vilket människor offrades.
Blot-Sven, svensk konung, se Sven.
Blount [blant], Charles, engelsk författare
(1654—93). I sina skrifter verkade han för
religiös och politisk frihet. I skriften ”Anima
mundi” (1679) hävdade han den s. k. naturliga
religionen. Arbetet ”The two first books of
Philostratus” (1680) blev indraget, därför att
han kritiserade undren i N. T.
Blowitz [fr. blåvi’ts], Henri Stephan de,
hette urspr. Adolf Opper de, fransk journalist
av judisk härkomst (omkr. 1825—1903). Namnet
B. antog han efter sin födelseort Blowitz nära
Pilsen i Böhmen. Som korrespondent i Paris för
Times från 1873 vann B. stor ryktbarhet genom
sina intervjuer med flera av Europas förnämsta
politiska personer. Flera av hans journalistiska
bedrifter äga historisk betydelse. En av de
märkligare var att i Times i London
offentliggöra ordalydelsen av Berlinkonferensens beslut
(1878) samma morgon kongressdeltagarna
samlades till beslutets underskrivande.
Bloy [blcoa’], Léon, fransk författare (1846
—1917). Han författade ett stort antal uppsatser
och böcker, i vilka han med polemisk våldsamhet
hävdade den katolska kyrkans ståndpunkt mot
ateister och agnostiker. Föga uppskattad av sin
samtid har han efter sin död blivit föremål för
livligt intresse och beundran. ”Le désespéré”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
