Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blåskägg, Riddar - Blåskörhet - Blåslampa - Blåsljud - Blåsmaskar - Blåsmaskin - Blåsmunnar - Blåsnultra - Blåsot el. blåsjuka - Blåsportkörtel, blåshalskörtel - Blåsrost - Blåsrum - Blåsrör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
305
Blåskörhet—Biåsrör
306
Biåslampa.
Bränslet förvaras i behållaren a, pressas därifrån via
rörkanalen b, som bildar spiralen c, genom det fina
munstycket d, vars tillopp regleras med skruven e, ut
i rummet f, där det under den tidigare passagen
genom rörspiralen förgasade bränslet blandas med lämplig
mängd förbränningsluft, så att efter gasens passage
genom brännaren g (mynningen dold av rörspiralen) en
het låga med fullständig förbränning erhålles. Kåpan
kring munstycket och brännaren bildar dels vindskydd,
dels lågformaren h. Bränsletrycket erhålles genom
in-pressning av luft med pumpen i. När biåslampan skall
tändas, måste brännaren först upphettas, t. ex. genom
sprit, som hälles i skålen k och antändes.
äktat. Sagan, vars upphov är okänt, har
behandlats av Tieck, Grétry och Offenbach. B. har
fått betydelsen elak, svartsjuk make.
Blåskörhet, den egenskapen hos järn och stål
att vid en temperatur av 3000 å 4000 vara skört
för all slags bearbetning. Om järnet bearbetas
i rödvärme och genom oförsiktighet tillåtes
avsvalna till nämnda temperatur (blåvärme),
uppkomma, om bearbetningen detta oaktat fortsättes,
sprickor i järnet, vilka sedermera kunna giva
anledning till att det färdiga arbetsstycket brister.
Blåslampa, tryckbrännare, i vilken värme
alstras genom förbränning av förgasad bensin,
gasolja el. annan lättflyktig olja. Oljan bringas
i brännaren att förgasas, och gasen blandas före
antändningen med luft, varigenom man får
kraftig förbränning och hög värmegrad. Nyttjas
allmänt som redskap i verkstäder, vid rör- och
montagearbete o. dyl. Bland svenska uppfinnare
av b. märkas C. R. Nyberg (1858—1939) och
F. W. Lindquist (1862—1931).
Biåsljud, vid hjärtfel (klaff-fel) uppträdande
karakteristiska ljud, framkallade av
virvelbildningar i blodströmmen. Avlyssnandet av b. har
stor betydelse för igenkännandet av olika typer
av hjärtfel.
Biåsmaskar, se Binnikemaskar.
Biåsmaskin, den apparat, som nyttjas för
att åstadkomma bläster till metallurgiska ugnar.
B. äro av flera slag. Då högt tryck kräves å
blästern, t. ex. för masugnar, brukas vanligen
enkel- el. dubbelverkande cylindermaskiner. För
sådana ugnar, där så högt blästertryck icke
be
hövs, t. ex. för koppar- och blyhyttor,
kupol-och härdugnar etc., nyttjas oftast
kapselblås-maskiner el. fläktar. Genom att anbringa flera
vinghjul på samma axel (s. k. m u 11 i p e 1 f 1 ä
k-t a r) kan även en mycket hög kompression av
luften ernås medelst fläktar.
Biåsmunnar, Physo’stomi, till benfiskarna
hörande grupp, karakteriserad av att simblåsan
oftast har en öppen utförsgång, fenstrålarna äro
ledade och mjuka, sällan taggiga, och
bukfenorna, om de finnas, belägna mer el. mindre
långt bakom bröstfenorna.
Blåsnultra, fisk, se Snultresläktet.
Blåsot el. b 1 å s j u k a, se Cyanos.
Blåsportkörtel, blåshalskörtel, se
Prostata.
Biåsrost, skålroststadiet (aecidiestadiet) av
åtskilliga rostsvampar, tillhörande släktet
Cronar-tium m. fl., som angripa furuskogar och
framkalla förtorkning av tallarnas toppar och grenar.
Biåsrum, håligheter i vulkaniska bergarter,
bildade genom gaser vid lavans stelning.
Biåsrör. 1) Se Kemisk analys. — 2)
Jakt-och krigsvapen, en vanl. 2—3 m lång tub av
trä el. rör, i Sydamerika gärna med ”sikte”
av gnagartänder. Genom röret blåsas små, alltid
förgiftade pilar, spetsiga trästickor, omkr. 32—
70 cm långa, förvarade i ett kort koger. Deras
bas bär i Sydamerika en bomullstott, som noga
passar till röret, hos malajerna ett stycke
växt-märg. B. förekommer nästan uteslutande i skogs-
Jakt med biåsrör i Siarn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
