Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blåsrör - Blåssjukdomar - Blåssjäl - Blåssköljning - Blåssnitt - Blåsstarr - Blåssten - Blåsstål - Blåssvampar - Blåssäl - Blåsten - Blåstjärna - Blå stjärnan - Blåstrumpa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
307
Biåssjukdomar—Blåstrumpa
308
områden; dess största skottvidd är 30—40 m.
B. har två utbredningsområden, Syd- och
Mellanamerika samt s. ö. Asien. I Mellanamerika
brukas i st. f. pilar allmänt lerkulor vid fågeljakt.
Förr fanns b. även i ö. Nordamerika. Det andra
utbredningsområdet är Malackahalvön och
Indonesien (av bambu el. trä), inom det senare särsk.
på Borneo. Jämte lansen är det här
huvudvapen vid strid, gärna försett med en bajonett
av järn. Något samband mellan b. i deras båda
utbredningsområden har ej påvisats.
Biåssjukdomar. Urinblåsan kan bli säte för
en hel del sjukliga förändringar. Den är väl
tillgänglig för undersökning. Skador på
blå-san orsakas av slag på buken vid fylld blåsa,
någon gång genom utspänning och sprängning
vid hinder för avflödet. Biåskatarr
uppkommer vanl. genom att bakterier infektera
urinen. Stagnation av urinen, t. ex. vid
förstoring av blåshalskörteln (prostatahypertrofi),
pre-disponerar för biåskatarr. Tuberkulösa
sår i blåsan uppstå vid njurtuberkulos.
Främmande kroppar påträffas någon gång i
blåsan. Oftare förekomma i kroppen själv bildade
avlagringar, biåssten. Svulsterna i
blåsan förete övergångar mellan mera godartade och
kräftbildningar, som genomsätta biåsväggen. Ofta
kunna de med framgång behandlas med elektrisk
utbränning med i urinröret infört instrument
(operationscystoskop), i andra fall måste man
öppna blåsan och avlägsna svulsten el. inlägga
radium. Biåsrubbningar förekomma
slutligen på nervös bas, orsakade av störd
innerva-tion (enuresis).
Biåssjäl, se Klappmytsen.
Blåssköljning. Vid olika sjukdomar i
urinblåsan, oftast s. k. katarr, förorsakad av någon
infektion, äro sköljningar med någon vätska —
borsyrelösning, lapislösning, kaliumpermanganat
o. dyl. — sedan långliga tider brukliga. Vätskan
införes vanl. genom rör av metall el. gummi,
kateter, el. också så, att ett koniskt munstycke
pressas mot urinrörsmynningen och vätska
under starkt tryck pressas in.
Biåssnitt, operativt öppnande av urinblåsan.
Det sker numera vanl. genom bukväggens nedre
del, i medellinjen ovanför blygdbensfogen, utan
att bukhålan därvid öppnas.
Biåsstarr, se Starr.
Biåssten, fasta kroppar, som stundom (t. ex.
i sammanhang med biåskatarr) kunna
uppkomma i urinblåsan, ofta till stort antal, genom
utfällning av urinens salter el.
inflammations-produkter. Deras sammansättning växlar; de
vanligaste formerna äro: 1) u r i n s y r e s t
e-n ar, små, gulröda, 2) stenar av
kalcium-o x a 1 a t, sällan stora, mycket hårda,
mörkbruna, ofta mullbärslika, 3) stenar av
fosfor-syrade salter, lösa, ljusa, ofta betydligt
stora. — Biåsstenarna bruka medföra smärtor,
trängningar, svårigheter vid urineringen,
stundom blod i urinen. Behandlingen är kirurgisk.
Biåsstål, se Brännstål.
Biåssvampar, Gymnoa’sci el. Exoa’sci, en del
Häxkvastar på björk, bildade av den till fam.
Exoas-caceae hörande parasitsvampen Taphrina betulina.
Foto O. Andersson.
på träd parasiterande säcksvampar
(Ascomyce-tes), som orsaka sjukliga förändringar på blad,
stammar och frukter. S. k. häxkvastar, d. v. s.
en abnormt stegrad grenbildning, framkallas av
vissa b. Andra missbilda frukter, t. ex. av al,
hägg, slån och särsk. plommon, varvid
frukterna bli skrumpna, läderartade och tomma, s. k.
”pungsvamp” (Taphrina Pruni).
Blåssäl, se Klappmytsen.
Blåsten, kristaller av kopparsulfat (ev. tills,
med alun), etsmedel för behandling av vissa
ögonåkommor.
Blåstjärna, Sci’lla, artrikt släkte bland fam.
1 i 1 j e v ä x t e r, Liliaceae, hemma i
tempererade delar av Europa, Asien och Afrika.
Hithörande arter äro lökväxter med jämnbreda el.
lansettlika blad, bladlös stängel och blå el. vita,
sällan röda blommor i upprätt el. lutande klase.
Flera b. odlas i trädgårdar, t. ex. de tidigt
vår-blommande 5". amoena, S. italica och S. sibirica
samt den höstblommande 5. autumnalis.
Blå stjärnan, se
Svenska blå
stjärnan.
Blåstrumpa (eng.
blue stockings),
spenamn på
författarinnor. Anledningen till detta
uttryck uppgives
olika. Enl. några
källor skulle ordet
ha uppkommit i
England under
1700-talet. Man har
även velat härleda
det från ett
vene-tianskt vitterhets-gille, ”Strumpsäll-
Blåstjärna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
