Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Boëthius, 4. Bertil - Boëthius, 5. Axel - Boëthius, 6. Gerda - Boëthos - Boeton el. Buton - Boett - Boetticher - Boëx, J.-H. och J. - Boffrand, Germain - Bofink - Bofors - Bofors ab.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
349
Boèthos—Bofors ab.
350
i svensk självstyrelse”
(1934). 1917—31 var
han utg. av ”Sv. biogr.
lexikon”. Huvudparten
av B:s arbeten är
ägnad det svenska
näringslivets historia, bl.
a. ”Ur de stora
skogarnas historia”, 1917,
”Robertsfors bruks
historia”, 1921,
”Skogen och bygden”, 1939,
”Grycksbo 1382—
1942”, 1942, och
”Magistraten och borger-
skapet i Stockholm 1719—1815”, 1943, samt
”Jernkontorets historia I”, 1947 (tills, m. Å.
Kromnow). Som arkivman gjorde B. en
uppmärksammad insats genom organiserandet av
Stockholms arkivväsen.
5) Carl Axel B., den föreg:s bror, klassisk
arkeolog (f. 1889 18A). Han blev fil. dr i
Uppsala 1918, docent i klassisk fornkunskap och
antikens historia s. å., var 1926—35 föreståndare
för Svenska institutet i Rom och är sedan 1935
prof, i klassisk fornkunskap och antikens historia
vid Göteborgs högsk., dess rektor 1946. Under
tidigare år ägnade sig B. åt grekisk arkeologi,
deltog bl. a. i den engelska skolans utgrävningar
i Mykenai och författade avh., berörande grekisk
arkeologi och historia. Under vistelsen i Rom
skrev B. i olika
tidskrifter särsk. studier
över den romerska
bostadsarkitekturen samt
ledde utgrävningar i
Ardea. B:s främsta
insats är hans ledning
av Svenska institutet
i Rom, genom vilken
denna institution höjts
till en förnämlig
internationell rangplats.
Bland hans senare
skrifter märkas ”Hur
Rom byggdes under
antiken” (1938), ”Ro-
man architecture from its classicistic to its
late imperial phase” (1941) samt ”Den romerska
storstadens hyreshusarkitektur och dess
bebyggelse-geografiska sammanhang” (1944).
Förbindelserna mellan Sverige och Rom har B. behandlat
i ”Bland svenska minnen i Rom” (1946). Sedan
1944 är B. ordf, i Riksföreningen för
svenskhetens bevarande i utlandet.
6) Gerda Axelina Johanna B., den föreg:s
syster, konsthistoriker (f. 1890 10/s). Hon blev
fil. dr i Stockholm 1921, docent vid Stockholms
högskola 1927; prof:s titel 1938. B., som sedan
1913 är medarbetare i verket ”Sveriges kyrkor”
och föreståndare för Zornska samlingarna i Mora
sedan 1921, har skrivit ”De tegelornerade
grå-stenskyrkorna i norra Svealand” (1921; akad.
avh.), ”Studier i den nordiska
timmerbyggnadskonsten” (1927), ”Hallar, tempel och stavkyrkor”
(1931), ”Gotländska gårdar och byar” (1933; tills,
m. J. Nihlén), om flera kyrkor i Dalarna
(”Sveriges kyrkor. Dalarna”, bd 1, 1913, 1919, 1932),
”Uppsala domkyrka 1258—1435” (1935; tills, m.
A. L. Romdahl) m. m. Vidare har hon skrivit
monografier om Eva Bagge (1944), bröderna van
Eyck (1946) och Anders Zorn (1949).
Boèthos [båé’tås], hellenistisk skulptör, bördig
från Chalkedon,
verksam i 2:a årh. f.
Kr., berömd som
barnskulptör och för
konstslöjdsarbeten i
metall. Ett av hans
arbeten, ”Gosse, som
stryper en gås”, känt
genom många antika
kopior, visar både
humoristisk
iakttagelseförmåga och
mästerlig plastisk
komposition.
Boeton [bö’tån] el.
B u t o n, ö invid s.
ö. kusten av Celebes
i Ostindiska
arkipelagen; 4,225 km2,
c:a 100,000 inv.
Tillhör Indonesien.
Huvudort och hamn är
staden Baoebaoe
(Baubau); c:a 2,500 inv., på s .v. kusten.
Invånarna äro makassarer och bugi. Export av
trepang, sköldpadd, kaffe m. m.
Boe’tt (av fr. botte, ask, dosa), fodral till
verket på ett fickur.
Boetticher, se Bötticher.
Boè’x, J.-H. (f. 1856) och J. (f. 1859), se
Rosny, J.-H.
Boffrand [båfrä’], G e r m a i n, fransk
arkitekt (1667—1754), en av rokokostilens främsta
representanter. B :s interiörer, t. ex. i Hotel de
Soubise (nu Archives nationales) i Paris, ge
stilen dess fulländning av behagfull och raffinerad
smak utan utsvävningar och stilakrobatik. I
Nancy byggde B. katedralen, hertigliga palatset
m. m., skapade den ståtliga Place Stanislas och
dekorerade operasalongen. Hans ”Livre
d’archi-tecture” utkom 1745. Bild se sp. 351.
Bofink, se Finksläktet.
Bofors, del av Karlskoga stad.
Bofors ab., järnbruk i Karlskoga, Örebro län,
vid Timsälvens utlopp i Möckeln, omfattar
sint-ringsverk, masugnar, martin- och elektrostålverk
stålgjuterier, valsverk, smedjor, pressverk och mek.
verkstäder. Under 2:a världskriget insprängdes
stora verkstadslokaler i berg. Ett nytt valsverk är
byggt vid Kilsta, c:a 5 km från det nuv.
verks-området. Huvudtillverkningen är krigsmaterial,
främst artilleripjäser för armé och marin samt
luftvärn. Civiltillverkningen omfattar
stålgjut-gods, smide, valsverksprodukter samt
verkstadsarbeten. — B. bruk privilegierades 1646 och
tillhörde bl. a. släkterna Liljeström, Robsahm,
Lagerhjelm m. fl. 1873 bildades med stöd från
Boethos: Gosse, som stryper en
gås. Romersk kopia.
Glyptote-ket, München.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
