Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bolívar, Simón - Bolivia - Geografisk översikt - Ekonomisk utveckling - Handeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
423
Bolivia
424
beredde snart ett försök att återfå makten;
han avled s. å.
B:s karaktär beskrives som ”kännetecknad av
fåfänga, djup förställning, ärelystnad och törst
efter makt”. Han var högdragen, grym och
nyckfull men på samma gång tapper, ihärdig och
framsynt. — Litt.: F. L. Petre, ”S. B.” (1910; G.
La-fond & G. Tersane, ”B. et la libération de
1’Amé-rique du Sud” (1936) och J. B. Trend, ”B. and
the independence of Spanish America” (1946).
Bolivia [sp. æåli’æja], off. Repüblica boliviana,
republik i v. Sydamerika, s. om ekvatorn, mellan
io° och 230 s. br.; 1,069,094 km2, 3,9 mill. inv.
(1949). Huvudstad: La Paz (302,000 inv.;
nominellt är Sucre huvudstad).
Geografisk översikt. B. är till sin huvuddel en
bergs- och platåstat på Andernas kordillerer.
Från Stilla oceanen skiljes B. av Peru och Chile
samt omgives i övrigt av Brasilien, Paraguay
och Argentina. Höglandsdelen faller inom
Andernas bredaste parti; där ligger mellan
Öst-kordilleran och Västkordilleran en avloppslös
högslätt, den bolivianska punan (3,700 å 4,500
m ö. h.) ; däröver stiga randbergen ytterligare
1,000 å 1,500 m, högsta toppen är Soratä (6,650
m) på Östkordillerans n. huvudkam, Cordillera
real. På högslätten i n. ligger på gränsen till Peru
Titicacasjön (mer än 3,800 m. ö. h.), som avflyter
genom Desaguadero till Lago de Poopö.
Slättlandskapet ö. om bergen hör i n. till
Madeira-flodens källqrmar (Guaporé, Mamoré m. fl.) och
de stora amasonskogarna. I s. gå floderna
(Pil-comayo, Paraguay) till La Plata, och landet är
här en del av den stora Chacoslätten.
B. tillhör det tropiska klimatområdet men
rymmer starka motsättningar i temperatur och
nederbörd. Punans klimat är i de högre delarna
bistert. I s. är punan en fortsättning av
Ataca-mapunan i Argentina, delvis ökenartad med
saltträsk (salares) och saltsjöar. Bergen äro
ve-getationslösa, och endast de högsta topparna
bära snö, Nederbörden tilltager norrut, och vid
Titicacasjön odlar aymarafolket potatis, korn,
ocarot, quinoa. Östkordillerans sluttningar ha
starkare nederbörd och rikare växtlighet. Kring
Cochabamba och Sucre odlas vete, majs, frukt,
vin m. m. Rikast äro dalarna på sidan av
Cordillera real (Yungas). Låglandets fuktigt
heta klimat går där upp till Kordillerans kam,
dalar och höjder täckas av rik
skogsvegetation; däremellan odlas koka, majs, socker,
bomull på stora haciendas. Låglandsdelarna av
B. förete mindre motsättningar. Skogslandet i
n. v. har ekvatorialklimat med jämn
årsmedel-temperatur av omkr 250 och rik nederbörd.
Därifrån avtager nederbörden åt ö. och s., och
Chacoslättema ha obetydliga vattendrag,
torrskogar och öppna, torra slätter. Låglandsdelarna
äro glest befolkade och föga uppodlade. I n.
äro de stora skogarna ännu orörda. De många
flodstationerna äro blott uppsamlingsorter för
kautschuk. ”Mellanlandet” har ett fåtal ännu
blomstrande indianmissioner, ss. Asunciön vid
Rio San Miguel. Chacoslättema äro i huvudsak
jaktmarker för indianstammar. Berglandet är
Indiankvinna från n. Bolivias urskogsområde. Jfr bild
vid Aymara.
B:s egentliga odlingsområde (där bo c:a 8o°/o
av befolkningen), och dess betydelse som
landets kulturcentrum befästes genom där
förekommande värdefulla mineral. I
Östkordillerans paleozoiska skifferavlagringar ha
yngre eruptiver trängt fram och där givit upphov
till mycket rika mineralgångar, innehållande
företrädesvis silver och tenn men även guld,
koppar, antimon, bly, volfram m. m. Talrika
städer ha uppstått i öde omgivning på punan
vid gruvorna: Potosi och Huanchaca (silver),
Oruro (silver, tenn), Poopö (tenn), Corocoro
(koppar) m. fl. Till världsproduktionen av tenn
och volfram bidrar B. med 15, resp. I2o/o.
B :s ekonomiska utveckling hämmades mycket
genom isoleringen från havet, men järnvägar
gå numera ned till hamnarna i Chile och Peru.
Järnvägsnätet omfattar f. n. 2,580 km. I n. äro
de stora floderna segelbara upp till foten av
Anderna, Madeiraflodens fall vid brasilianska
gränsen kringgås genom järnväg. Bilvägarnas
längd är 10,000 km. Flygförbindelserna mellan
La Paz och olika delar av landet samt utlandet
äro goda. Oljeutvinningen, som blivit av allt
större betydelse, har gjorts till statsmonopol.
Handeln omfattar införsel av
europeisk-amerikanska industrivaror, export av malmer, olja
och kautschuk. Importen, som 1948 beräknades
till 224 mill. bolivianos, kommer främst från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
