Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bose, Subhas Chandra - Bosebo - Bosekop - Boselaphus - Boselli, Paolo - Boserup el. Bosarp - Bosin, Ture - Bosio, François - Bosjökloster - Boskap - Boskapspenningar - Boskapspest el. kreaturspest - Boskapsskötsel - Boské - Boskifte - Boskillnad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
579
Bosebo—Boskillnad
580
Bosjökloster.
terna. Några dagar efter Japans kapitulation i
aug. 1945 avled B. efter en flygolycka.
Bosebo, socken i v. Småland intill
västgöta-gränsen, n. v. om Bolmen; Västbo härad,
Jönköpings län; 27,32 km2, 215 inv. (1950). Trakten
är skogig och mossrik. B. gamla spånklädda
träkyrka, byggd 1652, är flyttad till Kulturhist.
muséet i Lund; den nya, likaledes av trä,
uppfördes 1894—95. 199 har åker. Bildar med
Båraryd och Våthult ett pastorat i Växjö stift,
Västbo kontrakt; ingår i Gislaveds storkommun.
Bosekop, se Bossekop.
Bose’laphus, antilopsläkte, se Nilgau.
Bose’lli, Paolo, italiensk politiker (1838—
1932), urspr. advokat och prof. B. var under
tiden 1888—1906 vid flera tillfällen minister i
olika ministärer. Han var maj 1915 ordf, i
det utskott, som tillrådde kriget mot Österrike,
och bildade efter ministären Salandras fall juni
1916 ny ministär. Avgick okt. 1917.
Boserup el. B o s a r p, fideikommiss i n. v.
Skåne, 14 km ö. om Hälsingborg; Risekatslösa
socken, Malmöhus län; omfattar 1,068 har, därav
683 har åker. Tax.-värde 1,399,700 kr.
Betydande kolfyndigheter, som nu tillhöra
Höganäs-Billesholms ab. Gjordes omkr. 1770 till
fideikommiss inom släkten Ankarcrona.
Bosin, Ture Axelsson, målare (f. 1894 2S/»).
Han har med anknytning till intimisterna målat
landskap, interiörer och stilleben i litet format.
Landskapsmotiven äro företrädesvis hämtade från
Lidingö och Öland.
Bosio [båziå’], Franqois Joseph, fransk
skulptör (1768—1845), en av sin tids
inflytelserikaste konstnärer i Paris. Bland B:s verk äro
mytologiska och monumentala statyer (av Ludvig
XIV till häst i Paris, Napoleon och hertigen
av Enghien i Versailles’ park), en följd
porträttbyster i antik karaktär av Napoleon och hans
systrar, relieferna på Vendömekolonnen m. m.
Bosjökloster. 1) Socken i mellersta Skåne, vid
Ringsjön; Frosta härad, Malmöhus län; 32,32
km2, 1,057 inv. (1950). Den består av flera från
varandra skilda delar kring Ringsjön, störst den
i sjön utskjutande halvön. 2,006 har åker. Här
ligger Orupssanatoriet. Vidare märkas vid
Ringsjön Ringsjöhemmet för behövande blinda från
länet och Ringviks vårdhem för svårt
fallandesjuka. Om kyrkan se B.2). Pastorat i Lunds
stift, Frosta kontrakt; ingår i Snogeröds
storkommun.
2) Gods i B.i), på en halvö i Ringsjön; 497
har, därav 247 åker. Tax.-värde 480,000 kr.
Huvudbyggnaderna bilda ett väldigt stenkomplex
av hus kring en stor gård, vari delar av de
gamla klosterbyggnaderna ingå. B. var urspr. ett
på 11 oo-talet grundat nunnekloster, som vid
reformationen indrogs och förlänades till ärkebiskop
Torbern Bille. Det innehades därefter av medl.
av ätterna Barnekow, Rosensparre, Ulfstand,
Laxmand, Beck samt av Corfitz Ulfeldt. Efter
1735 gick det i arv inom släkten Beck-Friis i
omkr. 170 år. Nuv. ägare är greve C.-Ph. Bonde.
— N. sidan av gården intages till större delen
av kyrkan av huggen sandsten i romansk stil.
Den torde ha funnits redan under klostrets äldsta
tid.
Boskap, gemensam benämning på husdjur av
uddatåiga och partåiga hovdjur.
Boskapspenningar, en av de många
skatte-titlar, som tillsammans bildade m an t a 1 s r
än-tan. Skatten beviljades vid 1620 års riksdag till
betalande av riksgälden och underhåll av
försvarsverket. Den bestod först i en avgift av vissa
ören för varje kreatur och varje tunnlands
utsäde men blev 1642 en efter mantal årligen
utgående grundränta. B. avskrevos med övriga
grundskatter 1885 och 1892.
Boskapspest el. kreaturspest, Pe’stis
bovina, den mest ödeläggande av alla
nötkrea-turssjukdomar. Den är stationär på de asiatiska
stäpperna hos den där befintliga nötboskapsrasen
och utbreder sig inom denna ävensom till boskapen
i andra trakter genom direkt smitta från sjukt
djur samt genom ämnen, som upptagit smitta,
ss. hudar, ull, talg, foder, skötarnas kläder
o. s. v. Sjukdomen har i synnerhet under
folkvandringarna och under’ större krig utbretts över
Europa. I Sverige har denna farsot ej
förekommit sedan 1700-talet. — Orsaken är ett okänt
smittämne, som hör till filtrerbara virus;
inkuba-tionstiden är 3—7 dagar. Sjukdomen sprides
ytterst hastigt; den har ett synnerligen häftigt
förlopp, döden inträder i regel inom 4—7 dagar. —
Sjukdomen tillhör dem, mot vilka i Sverige
legala åtgärder skola vidtagas.
Boskapsskötsel, se Får-, Get-, Häst-,
Nötkreaturs- och Svinskötsel.
Boské (fr. bosquet), buskage, dunge.
Boskifte, enl. äldre giftermålsbalken delning av
makars bo vid äktenskaps- el. boskillnad. Jfr
Bodelning.
Boskillnad, hävande av den makar emellan
bestående ekonomiska gemenskapen i syfte att
bereda trygghet för de faror, varmed dess
fortsättande kan vara förenat. B. innebär däremot ej,
att sammanlevnaden häves. B. beviljas av
domstol på vissa lagbestämda skäl; se härom lag om
b. 1 juli 1898 (för de äktenskap, på vilka
fort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
