Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bostadsförmedling - Bostadsförmån - Bostadskooperation - Bostadskredit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
597
Bostadsförmån—Bostadskredit
598
der. Någon skyldighet för fastighetsägare att
anmäla lediga lägenheter till den kommunala b.
föreligger som regel icke. Vissa kommuner ha
dock infört sådan skyldighet betr, fastigheter,
som uppföras med stöd av statliga el.
kommunala lån el. på kommunens mark.
Bostadsförmån. Enl. punkt 3 av anvisningarna
till Kommunal skattelagen § 32 skall som intäkt
av tjänst upptas hyresvärdet av bostad, som är
upplåten åt den anställde. Enl. § 42 skall detta
beräknas med ledning av i orten gällande
hyrespriser. — Enl. § 13 av Kommunalskattelagen
skall innehavare av publikt boställe el. prästgård
dessutom erlägga fastighetsskatt i ägarens ställe.
B. skall dock enl. § 32 i så fall räknas som
intäkt av fastighet; eljest hade det ej varit möjligt
att utnyttja det fastighetsskatten åtföljande
garantiavdraget. Denna bestämmelse gäller ej om
andra tj änstebostäder än nyssnämnda.
Bostadskooperation. De första
sammanslutningarna med ändamål att främja medl:s
strävan att förbättra sina bostadsförhållanden (b
o-stadsföreningar) bildades i Sverige i
början av 1870-talet i Stockholm och Göteborg i
anledning av den svåra bostadsbrist, som då
övergick de båda städerna. Bostadsföreningsrörelsen
uppkom urspr. i Frankrike och England.
Mönstret för de svenska föreningarna var dock
närmast hämtat från den 1865 bildade ”Arbejdernes
Byggeforening” i Köpenhamn. Rörelsen hade
till en början en filantropisk karaktär och avsåg
huvudsaki. att åt arbetarbefolkningen anskaffa
sunda och billiga bostäder. — Genom lagen om
bostadsrättsföreningar 1930 har en ny typ av
bostadsföreningar uppstått, benämnda
bostadsrättsföreningar. Dessa ha till ändamål
att till medl. upplåta bostäder (el. andra
lägenheter) under nyttjanderätt för obegränsad tid
(bostadsrätt). Som förutsättning för dylik upplåtelse
stadgas upprättande och ingivande till
länsstyrelsen av på visst sätt bestyrkt ekonomisk plan för
föreningens verksamhet. Till skydd för medl.
mot ekonomiskt osunda företag föreskrives även,
att bostadsrättsförenings stadgar skola angiva,
huru grundavgift (insats) för bostadsrätt skall
beräknas, de grunder, enl. vilka årsavgifter för
bostadsrätt skola utgå, samt i vilken omfattning
andra avgifter till föreningen skola kunna
ifrå-gakomma. — Först från 1914 kan man i Sverige
tala om en egentlig bostadsföreningsrörelse,
grundad på rent kooperativa principer. Den
första föreningen av denna karaktär var
bostadsföreningen Framtiden i Enskede, vilken stiftades
1912, följd 1915 av Stockholms kooperativa
bostadsförening. Under de första krigsåren
bildades ett fåtal föreningar, men under
efterkrigs-depressionen tog bostadsföreningsrörelsen ny
fart. Intresset höll sig täml. konstant under hela
1920-talet. En avmattning visade sig under
krisåren i början av 1930-talet.
Konjunkturuppsvinget efter 1933 medförde ånyo större anslutning.
Fr. o. m. 1931 har det övervägande flertalet av
de nybildade föreningarna upplåtit sina
lägenheter med bostadsrätt i enlighet med 1930 års lag.
Även en del äldre föreningar ha omorganiserats
efter denna lag. Alltsedan 1923 har
bostadsföreningsrörelsen i hög grad befrämjats av
HSB-föreningarna. Ett annat bostadskooperativt
företag från senare år är Svenska riksbyggens
förening u. p. a.
Man åtskiljer tre typer av bostadsföreningar,
näml, sådana, som upplåta sina lägenheter mot
bostadsrätt (bostadsrättsföreningar),
sådana, som utlämna lägenheter mot
besittningsrätt men registrerats före tillkomsten av 1930
års lag om bostadsrättsföreningar
(besitt-ningsrättsföreningar) och sådana, som
upplåta lägenheter åt sina medl. genom
hyresavtal (hyresföreningar). — De kooperativa
bostadsföretagen svara för mer än 20 % av de
under 1940-talet nybyggda lägenheterna. 1948
voro c :a 106,000 lägenheter kooperativt ägda.
Av dessa voro c:a 57,000 anslutna till HSB och
c:a 12,000 till Svenska riksbyggen.
Bostadskredit. Primärkredit, d. v. s. i regel
lån upp till 60% av taxeringsvärdet, kan erhållas
hos ett stort antal kreditgivare. Vid valet mellan
dessa får fastighetsägaren först bestämma sig,
om han vill ta lån mot rörlig el. bunden ränta.
Lån aV det förra slaget erhållas främst i
spar-och affärsbanker. Att räntan är rörlig betyder,
att den är satt i en bestämd relation till
bankernas inlåningsränta, vilken varierar med det
allmänna ränteläget. Sparbankerna kunna endast i
ringa omfattning och affärsbankerna över huvud
taget ej lämna lån mot bunden ränta. Primärlån
mot bunden ränta erhållas främst hos de
stads-hypoteksföreningar, som äro anslutna till
Konungariket Sveriges stadshypotekskassa. Räntan
brukar, när lånen utlämnas, vara 0,1 % högre än
den, som erlägges för lån mot rörlig ränta.
Såväl amorteringslån som stående lån utlämnas på
10 el. 20 år. Att banker och sparbanker ej lämna
lån mot bunden ränta betyder dock ej, att dessa
lån ej äro stående. Sparbankerna lämna direkt
lån, vilka äro amorteringsfria. Affärsbankernas
lån löpa visserligen formellt blott å sex månader
men bli i regel prolongerade. Även
sekundärkredit mellan 60—75 °/o av taxeringsvärdet kan
erhållas i affärs- och sparbanker. Härför kräves
dock borgen samt amortering av i varje fall en
del av lånet. Räntan är 0,5—1 °/o högre än å
primärlån. Sekundärlån mot bunden ränta kunna
erhållas i de till Svenska bostadskreditkassan
anslutna bostadskreditföreningarna. Räntan är
något högre än den i sparbanker och affärsbanker,
och amortering fordras. Jämte dessa halvstatliga,
kooperativa kreditinstitut finnas enskilda
inteck-ningsbolag, vilka utlämna primär- och i viss
utsträckning även sekundärlån mot bunden ränta.
Primärlån lämnas vidare av försäkringsbolagen.
Dessa utlämna såväl lån, som löpa mot
uppsägning, som stående lån, vanl. på tio år. Vidare
intressera sig Postsparbanken, Folkpensionsfonden
m. fl. statliga fondförvaltande verk i någon mån
för b.
Över huvud taget är det lätt att belåna en
fastighet upp till 75 % av taxeringsvärdet. För
högre belägna lån fordras bättre borgen och i
regel amortering. Inga enskilda kreditinstitut
ut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
