Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bothe, Walter - Bothmer, Felix von - Bothner, Harald - Bothnia - Bothriolepis - Bothus - Bothwell, James Hepburn - Botilsäter - Botin, Anders af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
623
Bothmer—Botin
624
anstalt 1925, prof, i Giessen 1930 och i
Heidelberg 1932. Han har utfört viktiga arbeten
rörande radioaktivitet och kärnfysik i allm. B. införde
i samarbete med Kolhörster koincidensmetoden
för undersökning av ultrastrålningen och vann
redan vid de första försöken 1929 resultat av
stor betydelse för kännedom om denna
strålnings natur.
Bothmer [bä’t-], Felix von, greve, bayersk
general (1852—1937), general av infanteriet 1910.
Han var under 1 :a världskriget först kårchef
och stred maj—juni 1915 vid floden Stryj samt
blev juli 1915 efter v. Linsingen befälhavare för
tyska sydarmén, med vilken han deltog i Galiziens
återerövring. 1916 stred han med framgång för
att förhindra Brusilovs framryckning. I febr.
1918 blev han chef för 19 :e armén på
västfronten, där han i Lothringen kom att strida mot
amerikanerna. Generalöverste s. å.
Böthner, Harald, norsk politiker (1850—
1924), sorenskriver 1896, stiftsamtman i Söndre
Trondhjems amt 1907—21. B. var stortingsman
1903—06, tillhörde den radikala vänstern och
ingick som dess representant i Michelsens ministär
av 11 mars 1905, var först medl. av
statsråds-avdelningen i Stockholm och från nov. s. å. chef
för justitiedepartementet; avgick okt. 1907.
Bothnia [bå’t], medeltidslat. namn på
landskapen kring Bottniska viken. — B o t h n i e’n s i s,
tillhörande el. härstammande från B.; student av
bottniska nationen vid Uppsala univ.
Bothriole’pis, ett släkte av fossila fiskar,
tillhörande gruppen Antiarcha. Släktet anträffas
uteslutande i avlagringar tillhörande
devonforma-tionen och hade en mycket vidsträckt utbredning,
i det att representanter för detsamma blivit funna
såväl på n. som s. halvklotet (Antarktis). Med
den tämligen fullständiga kännedom, som man
numera äger rörande denna art, kan man sluta
sig till att Antiarcha närmast måste vara
besläktade med Arthrodira och haj fiskar.
Bo’thus, se Flundrefiskar.
Bothwell [bå’bæal], James Hepburn, 4:e
Earl av B., skotsk partigängare (omkr. 1536—78),
g. m. Maria Stuart. B. deltog, ehuru protestant,
på änkedrottning Marias av Guise sida i striderna
i Skottland under Maria Stuarts minderårighet.
När efter Maria Stuarts återkomst till Skottland
från Frankrike hennes halvbror James Stuart,
Earl av Moray, B:s
fiende, befäst sitt
inflytande i landet,
flydde B. dec. 1562 från
Skottland men råkade
på väg till Frankrike i
engelsk fångenskap,
varur han först efter
ett år befriades. Kort
efter Marias giftermål
med Darnley (1565)
hemkallades han av
henne för att hjälpa till
att kuva Morays
uppror. Från denna tid
äg
de B. stort inflytande hos drottningen; hon
tilltalades av hans hänsynslösa djärvhet och kraft.
Efter mordet på Rizzio 1566 var det till stor del
genom B:s stöd, som hon blev sina motståndare
övermäktig. Då Darnley 1567 mördades, ansågs B. som
anstiftare, omtvistat med vad rätt. Efter mordet
bortförde B. drottningen till Dunbar, till skenet
med våld, lät en kyrklig domstol förklara sitt
tidigare äktenskap upplöst och firade en vecka
därefter, 15 maj 1567, sitt bröllop med Maria Stuart,
som tre dagar förut upphöjt honom till hertig av
Orkney och Shetland. Emellertid reste sig den
skotska högadeln mot B., som nu måste lämna
Maria i lordernas våld. Själv flydde B. till
Ork-neyöarna och drev därifrån sjöröveri men
jagades av skotska krigsfartyg mot Norges kust,
fängslades där och sändes till Köpenhamn.
Återstoden av sitt liv tillbragte han som fånge, först
i Köpenhamn och Malmö, sedan på slottet
Drags-holm på Själland. Om B :s öden i Danmark se
Schiern, ”James Hepburn, jarl av B.” (1863; ny
uppl. 1875).
Botilsäter, socken i s. v. Värmland, mellan
Vänern och Dalbosjön, mitt på Värmlandsnäs;
Näs härad, Värmlands län; 78,96 km2, 608 inv.
(1950). 2,269 har åker. Egendom: Herrestad.
Kyrkan torde delvis vara medeltida. B. utgör
med Millesvik, Eskilsäter och ölserud ett
pastorat i Karlstads stift, Nors kontrakt; ingår i
Värmlandsnäs’ storkommun.
Botin, Anders af,
hävdatecknare,kameralist (1724—90). B. studerade 1744—48 vid
Uppsala univ. Trots erbjuden docentur i historia av
O. Celsius ägnade han sig åt ämbetsmannabanan
som auskultant i Svea hovrätt och e. o. kanslist
i Riksarkivet. Sina historiska studier fortsatte
han dock. Genom det banbrytande arbetet
”Be-skrifning om svenska hemman och jordagods”
1—2 (1755—56) gav B. den första stora
sammanfattande översikten av den svenska
kamera-listiken. Arbetet, som vilade på omfattande
forskningar, blev dock aldrig avslutat. Han belönades
1756 med en för hans räkning inrättad e. o.
asses-sorsbefattning i Antikvitetsarkivet. I ”Utkast
till svenska folkets historia” (1757—64) gav B.
en översikt av sex ”tidevarv” av svenska
historien fram till Gustav Vasa. Under titeln
”Svenska folkets historia” (1789—92) utgav han en
omarbetad, utvidgad upplaga, som nådde fram till
1250. Vid sidan om den politiska historien
skildrade B. även sociala, ekonomiska och kulturella
förhållanden samt meddelade biografier över
framstående personligheter. Hans stil, bildad
efter klassiska mönster, var kärnfull men ofta sökt
genom böjelsen för antiteser. Sin uppfattning
om historieskrivningen framlade B. i
”Anmärkningar vid — — Olof von Dalins Svea rikes
historia” (1771), full av (delvis obilliga)
anmärkningar mot föregångaren. I 1760-talets
ekonomiska diskussion deltog B. med en rad skrifter.
Hans ”Svenska språket i tal och skrift” (1777,
ny uppl. 1792) skattades högt av samtiden. B.
utnämndes 1762 till kammarråd och adlades 1767.
Han invaldes i Svenska akad. 1786.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
