Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Botjov, Kristo - Botkyrka - Botn - Botokuder - Botoșani - Botpsalmer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
625
Botjov—Botpsalmer
626
Botjov [bå’tjåf], K r i s t o,
bulgarisk frihetskämpe och
skald (1848—76). B. förde ett
oregelbundet liv, mestadels i
Rumänien, där han kortare
tider var verksam som
folkskollärare och även som
skådespelare, sättare och
socialistisk tidningsman. I maj
1876 företog han ett
planlöst infall i Bulgarien med
200 man för att befria
landet men besegrades genast
av turkarna och stupade. Av
bulgarerna äras han som
fri-hetsmartyr. Hans diktning
är patriotisk och sluter sig
formellt till folkpoesien. Se
A. Jensen, ”K. B.” (1891).
Botkyrka, socken i
Södertörn, intill Mälaren; Svart-
lösa härad, Stockholms län; 81,73 km2, 6,977
inv. (1950). Området odlat mellan åsar el.
enstaka höjder, skogsmarker i s. ö. och ö., i n.
delen Alby- och Tullingesjöarna, i v. Bornsjön.
Vid v. stambanan ligga Tumba
municipalsam-hälle samt villasamhällena T u 11 i n g e och
U 11 r a n (det sistn. endast delvis, huvudsaki.
länssanatoriet). Norrut ligga villasamhällena
Skäcklinge med Skrävsta, Norsborg
med vattenledningsverk, tillhörande Stockholms
stad, samt en mindre del av F i 11 j a. Inom
B. ligga vidare Stockholms stads
barnsanatorium (vid Hamra), Slagsta uppfostringsanstalt
Botokuder.
Gravmonumentet från Botkyrka, nu i Statens hist. museum.
för sinnesslöa barn med seminarium för
lärar-inneutbildning samt Lida friluftsgård vid sjön
Getaren, tillhörig Skidfrämj andet. Större
egendomar: Norsborg, Sturehov, Alby, Hamra,
Tullinge, Riksten m. fl. B. är mycket rikt på
forn-lämningar. 1,732 har åker. B. utgör ett pastorat
i Stockholms stift, Södertörns kontrakt; bildar
Botkyrka storkommun. — En ”Botvidakirkia”,
antagligen av trä, invigdes 1129 och har givit
socknen dess namn. Den nuv. stenkyrkan på
platsen, enl. traditionen Södermanlandsaposteln den
helige Botvids fädernegård, skall ha invigts 1176.
I yngre tid har kyrkan förlängts åt ö., varvid
den urspr. koravdelningen med absid rivits. Till
kyrkan ha förr hört det rikt skulpterade
gravmonumentet av sandsten över Björn, antagl.
Botvids broder, ett engelskt-gotländskt påverkat
arbete från uoo-talets mitt, samt ett
triumfkrucifix av trä från omkr. 1350 (båda nu i Statens
hist. museum). Kyrkans altarskåp är utfört i
Antwerpen i början på 1500-talet.
Botn, urspr. norskt namn på den geol. bildning,
som numera med ett från österrik. Alperna lånat
namn kallas kar (se d. o.).
Botoküder, sydamerikansk indianstam i
brasilianska kusthöglandets urskogar. B. höra till de
lägst stående av kontinentens urinvånare. De bära
stora trätrissor i öron och underläpp (därav
deras namn, port, botoque, ”tunntapp”). B. äro
små vuxna och täml. ljushyade. De föra ett
kringströvande liv som samlare och jägare (båge och
pilar). Födan rostas mest, då lerkärl äro okända.
Boto^ani [-Ja’ni], stad i n. ö. Rumänien,
Mol-dova (Moldavia), 95 km n. v. om Ia$i; 32,000
inv. Stor kvarnindustri.
Botpsalmer, vanl. följ, sju psalmer i Psalta
-ren: 6, 32, 38, 51, 102, 130, 143 (Vulgata 6, 31,
37, 50, 101, 129, 142), i vilka man bekänner sin
skuld och ger uttryck åt sin botsmärta. Särsk.
ps. 51 (Vulg. 50; ”Miserere”) och 130 (Vulg.
129; ”De profundis”) ha inom den katolska
kyr-kan spelat en framskjuten roll i själavård, och
liturgi. I nu gällande ”Handbok för svenska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
