Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bournonit - Bournonville, 1. Antoine - Bournonville, 2. Auguste - Bourrasque - Bourrée - Bourrienne, Louis Antoine Fauvelet de - Bourse - Bourseul, Charles - Boursse, Esaias - Bousquet, Jean Louis - Bousset, Wilhelm - Boussingault, Jean-Baptiste Joseph Dieudonné
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
655
Boumonit—Boussingault
656
Boumonit [bor-], grått, metallglänsande
mineral av sammansättningen CuPbSbSs. Förekommer
på gångar tills, m. blyglans, zinkblände, kopparkis,
fahlerz m. fl. mineral. Har brutits som malm i
Cornwall och Harz samt i Böhmen.
Bournonville [bornåvi’1]. i) A n t o i n e
B., fransk dansör (1760—1843). Han blev
premiärdansör vid Kungl. teatern i Stockholm 1782,
uppträdde även som skådespelare och sångare samt
lämnade Sverige 1792; han var därefter 1792—
1816 premiärdansör vid Det kongelige teater i
Köpenhamn och direktör för dansen där 1816—23.
2) Antoine Auguste B., den föreg:s son,
dansk balettmästare och regissör (1805—79). Elev
vid kungl. baletten i Köpenhamn 1815 och dansör
1823, blev B. utnämnd
till balettmästare vid
Det kongelige teater i
Köpenhamn 1830. Han
blev 1848 komponist
och instruktör för den
danska baletten. Som
dansör uppträdde han
sedan ej mera. Vid Det
kongelige kvarstod B.
till 1861, med
undantag för säsongen 1855
—56, då han var
balettmästare vid
kejserliga operan i Wien.
1861—64 var B.
an
ställd såsom intendent för scenen vid Kungl.
teatern i Stockholm och 1866—77 åter som chef
för baletten i Köpenhamn. Under denna period
tjänstgjorde B. även som operaregissör. Såsom
dansör utvecklade B. smidighet och behag,
själfullhet och kraft, lidelse och hänförelse, allt
buret av en virtuos teknik, som aldrig blev
opersonlig. B. var en produktiv balettkompositör
(”Festen i Albano” 1839, ”Napoli” 1842, ”Et
folke-sagn” 1854, ”Blomsterfesten i Genzano” 1858),
och hans baletter ha stått sig längre, än han själv
trodde. B:s memoarer ”Mit theaterliv” 1—3
(1848—78) äro ännu givande för balettmästare
och regissörer genom fina anmärkningar om
scenisk instruktion. Litt.: E. Reumert, ”Den
danske ballets historie” (1922).
Bourrasque [bora’sk], fr., häftig vind, som
trots kort varaktighet ändrar riktning.
Bourrée [bore’], fransk konstdans från
1600-talets början i takt och långsamt tempo;
ingick ofta i 1600-talets orkestersviter, där den
hade sin plats mellan couranten och sarabanden
(även Joh. Seb. Bach använde den). B. blev
tidigt omtyckt hos folket på Frankrikes
landsbygd, där den ända till 1800-talets sista
årtionden varit den populäraste folkdansen.
Bourrienne [boriä’n], Louis Antoine
Fauvelet de, fransk diplomat (1769—1834).
Han blev 1797 privatsekreterare hos Napoleon,
med vilken han varit kamrat på krigsskolan i
Brienne. 1804 skickades han av Napoleon som
ministerresident till Hamburg, anklagades där
bl. a. för att ha tagit mutor för att tillåta
smyghandel, avskedades och dömdes 1811 att betala
stora summor i skadeersättning till staten. Före
domens verkställande slöt han sig till
bourbonerna. B. blev 1815 polisprefekt i Paris och
senare deputerad. Efter julirevolutionen 1830
ruinerade han sig på börsspekulationer. Hans i
övrigt föga tillförlitliga memoarer (10 bd, 1829
—31) innehålla värdefulla upplysningar om
Napoleons ungdom.
Bourse [bors], fr., börs. — B. du travail
[-dy trava’j], arbetarbörs (se d. o.).
Bourseul [borsö’l], Charles, fransk
uppfinnare (1829—1912), telegraf inspektör i Auch. Han
framlade 1854 ett förslag till elektrisk
talöverföring enl. samma princip, som blev
grundläggande för den 22 år senare uppfunna telefonen.
B:s projekt avfärdades på sin tid som en
fantastisk tanke, men i Frankrike betraktades han
som telefonens verklige uppfinnare.
Boursse [båu’rsa], Esaias, holländsk målare
(1631—72). Han efterlämnade några få
målningar, interiörmotiv med figurer, länge tillskrivna
Jan Vermeer van Delft och Pieter de Hooch.
Bousquet [boskä’], Jean Louis,
fransk-född militär i svensk tjänst (1664—1747). Han
måste 1691 som hugenott lämna sitt
fädernesland och kom senast 1706 i svensk tjänst, där
han s. å. blev kapten vid den nyuppsatta
schweizer-bataljonen. B. deltog sedan med utmärkelse bl. a.
i Krassows operationer i Polen 1708—09, kom
1710 till Bender, deltog 1711 i turkiska fälttåget
vid Prut samt stred i konungens omgivning
såväl under Stralsunds belägring som i norska
fälttåget 1718. Han var vid konungens död
överstelöjtnant och befordrades sedermera till
överste och blev kommendant i Fredrikshamn
1739, generalmajor 1741 och generallöjtnant 1743.
Under 1741—43 års ryska krig avrådde B. 1742
i krigsråd förgäves det ödesdigra utrymmandet
av Fredrikshamn. B. fick, ehuru gammal och
sjuklig, 19 aug. s. å. högsta befälet över svenska
armén i Finland, som då var innesluten vid
Helsingfors. Inför upplösningen i armén stod
den tappre gamle karolinen maktlös och fann sig
föranlåten att 24 aug. kapitulera.
Bousset [bosä’], Wilhelm, tysk teolog
(1865—1920), e. o. prof, i Göttingen 1896, ord.
prof, i Giessen 1916. Han var framstående
kännare av den efterkanoniska judendomen före och
närmast efter kristendomens framträdande och
studerade särsk. den apokalyptiska litteraturen.
Bland hans skrifter må nämnas ”Die Religion
des Judentums im neutestamentlichen Zeitalter”
(1903; 3æ uppl. 1926), ”Das Wesen der Religion”
(1903; 4:e uppl. 1920; sv. övers. 1904) och
”Kyrios Christos” (1913; 4:e uppl. 1935). Postumt
utkom ”Apophthegmata. Studien zur Geschichte
des ältesten Mönchtums” (1923).
Boussingault [bosägå’], J e a n-B ap t i s t e
Joseph Dieudonné, fransk naturforskare
(1802—87), bergsingenjör, under tio år
upptäcktsresande i Sydamerika, därpå några år prof, i
kemi i Lyon och Paris, sedan till sin död
innehavare av en för honom inrättad professur i
lanthushållning vid Conservatoire des arts et
métiers. B. upprättade omkr. 1835 i Béchelbronn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
