Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brasilien el. Brasiliens förenade stater - Historia - Brasiljeträ - Brask, 1. Hans - Brask, 2. Samuel - Brask, 3. Petrus - Brasklapp - Brașov
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
751
Brasiljeträ—Bra§ov
752
ligen kommunistinspirerade resningar. Han fick
också ingripa mot anhängarna av en fascistisk
rörelse, de s. k. integralisterna. Inte förty var
Vargas själv försvuren åt en totalitär
uppfattning, och den författning han gav 1937 hade
åtskilliga totalitära och korporativistiska drag.
Utrikespolitiskt slöt han sig nära till den
nordamerikanska politiken; i jan. 1942 avbröt B.
de diplomatiska förbindelserna med axelmakterna
och förklarade i aug. s. å. Tyskland krig, i juni
1945 Japan. I mars 1942 erhöll U. S. A. rätt
att utnyttja flygbaser i n. ö. B. I själva
krigsoperationerna deltogo bl. a. brasilianska trupper
på den italienska skådeplatsen under krigets
senare skede. Under kriget växte emellertid
missnöjet med Vargas diktatur. Vargas närmade sig
kommunisterna för att få behålla sin ställning,
men i okt. 1945 ingrep arméledningen och lät
avsätta Vargas. Dennes ställning förblev dock
alltjämt stark, och vid presidentvalet i dec. s. å.
segrade den av honom stödde Enrico
Gaspar Dutra (1946—51), under vars tid en
konstituerande nationalförsamling sammanträdde
och 1946 åt B. gav en ny, demokratisk
författning. 1947 förbjöds ånyo det kommunistiska
partiet. 1951 återvaldes Vargas till president.
Litt.: J. F. Normano, ”Brazil” (1935); S.
Zweig, ”B. — framtidslandet” (1941); M. L.
Cooke, ”Brazil on the march” (1944).
Brasi’ljeträ, se Bresilja.
Brask. 1) Hans B., biskop (1464—1538).
Född i Linköping, där fadern var borgmästare,
studerade B. i Greifswald, förvärvade där 1488
magistergraden, besökte även andra utländska
akademier och blev vid någon av dem doktor.
Han blev 1501 domprost i Linköping och 1513
biskop därstädes. B. var en man av mindre
vanliga mått: kunnig i både kyrkliga och
världsliga ting, rask, nitisk, myndig och stridbar, varm
fosterlandsvän, om han också väl förstod att på
samma gång tillgodose egna intressen. Han torde
ha varit den förste, som i Sverige upprättade
ett pappersbruk, i Linköping 1523, varjämte han
upprättade ett tryckeri i Söderköping, som dock
nedlades 1526. Han lär ock ha varit den förste,
som tänkt på en kanal förbindelse mellan
Vättern och Vänern (”Braskens grav”). I frågan
om unionen med Danmark visade sig B. tveksam,
men i alla skiften förblev han den romerska
kyrkans hängivne försvarare. Som sådan blev han
snart motståndare till Gustav Vasa. Efter
Västerås riksdag 1527 flydde han till Danzig. B.
blev en av huvudpersonerna bland de svenska
landsflyktiga, i vilkas krets det stämplades mot
tingens nya ordning i Sverige. Han avled 1538
i cisterciensklostret L^d, i vars dödbok han av
munkarna kallas ”amicus et confrater noster”.
— B:s politiska brevväxling har bevarats i en
kopiebok (tr. i ”Handlingar rörande
Skandinaviens historia”, 13—20, 1828—35). Traditionen
om B:s lapp i sigillkapseln under riksrådsbeslutet
1517 om Gustav Trolle torde vara osäker. —
Litt.: E. G. Arnell, ”Bidrag till biskop Hans
B:s lefnadsteckning” (1904); specialfrågor om B.
behandlas i Kyrkohist. Årsskrift 12 :e—13 :e årg.
2) Samuel Petri B., dramatisk författare
(1613—68). B. var 1644—49 lektor i Linköping
och från 1663 till sin död kyrkoherde i Klara
församling i Stockholm. I Linköping lät han
lärjungarna vid gymnasiet uppföra skådespel och
författade för detta ändamål några sådana, bl. a.
det kraftigt realistiska ”Filius prodigus ... Een
comoedia om then förlorade sonen” (1645) och
”Mars Germanicus victus. Thet är Comoedia
om thet välendade tydske kriget” (1649).
3) Petrus Samuelis B., den föreg:s son,
religiös författare, psalmdiktare (omkr. 1650—
90). Som psalmdiktare och psalmbearbetare är
han mest känd. B:s psalmer, översatta från
tyska original, utgåvos först under titeln ”Ehn
helig og hiärtelig sånglust” (1690), utgörande
5:e delen av C. Neumanns ”Gyllende böne
tempel.” I Swedbergs psalmbok 1694 ingingo
närmare 40 psalmer av B., av vilka 20 uteslötos ur
den definitiva psalmboken. B. är företrädd med
flera övers, i nuv. psalmbok. B. utgav även
religiösa diktsamlingar och prosabetraktelser.
Brasklapp, hemligt förbehåll. Ordet syftar på
Olaus Petri uppgift, att biskop Hans Brask
undgick Stockholms blodbad därigenom att han, då
han vid riksdagen 1517 beseglade
avsättnings-domen över ärkebiskop Gustaf Trolle, under
sigillet hade lagt en lapp med påskriften: ”Till
denna besegling är jag nödd och tvungen”.
Bra§ov [brajå’v], ty. Kronstadt, ung. Brasso,
stad i Transsylvanien, Rumänien, i en trång dal
på nordsluttningen av Transsylvanska alperna,
vid järnvägen Budapest—Bukarest (över
Predeal-passet); 85,000 inv. Landskapets mest betydan-
Rådhuset i Brasov.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
