Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Broddarp - Broddbo - Broddetorp - Broddharvning - Broddvältning - Brodén, Torsten - Brodera - Broder Svensson - Brodinus, Johannes - Brodmann, Korbinian - Brodrick, släkt - Brody - Brodyr - Brodös - Broeck, Elias van den - Broederlam, Melchior - Brofeldt, Juhani - Brofjorden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
873
Broddbo—Brofjorden
874
ljunga; Gäsene härad, Älvsborgs län; 15,73 km2,
234 inv. 610 har åker. Kyrkan av sten är från
1898. Ingår i Eriksbergs, Mjäldrunga och B:s
pastorat i Skara stift, Ås kontrakt; tillhör
storkommunen Gäsene.
Broddbo, berömd mineral fyndort strax v. om
Falun. Här upptäcktes 1814 ett stort men
sedermera fullständigt bortsprängt flyttblock, som
härstammade från närmaste trakterna åt n. n. v. och
var mycket rikt på sällsynta och märkliga
gra-nitpegmatitmineral (beryll, fluocerit, flusspat,
gadolinit, gahnit, tantalit, topas, yttrocerit och
yttrotantal m. m.).
Broddetorp, socken i mellersta Västergötland,
strax ö. om Hornborgasjön; Gudhems härad,
Skaraborgs län; 8,22 km2, 173 inv. (1950).
Ligger på Brunnhemsbergets v. sluttning och slätten
nedanför. 254 har åker. Kyrkan uppf. 1821,
ligger i Bolums socken. Bildar med Hornborga,
Sätuna och Bolum ett pastorat i Skara stift,
Billings kontrakt; ingår i storkommunen
Gudhem. — En praktfull altarutsmyckning
(”Brodde-torpsantemensalet”) och ett krucifix från B:s
rivna medeltidskyrka förvaras i Statens historiska
museum i Stockholm.
Broddharvning, se Harv.
Broddetorpsantemensalet.
Broddvältning, se Vält.
Brodén, Torsten, matematiker (1857—
1931), prof, i Lund 1906—22. Han behandlade
geometriska och matematiskt-filosofiska frågor
samt teorien för de reella funktionerna. I ”Det
nittonde århundradet” har B. skrivit en
orienterande framställning av matematiken och
mekaniken.
Brodera, sy el. sticka figurer (mönster) på
tyg o. dyl. — Subst.: Broderi, Brody r.
Se vidare Konstsömnad.
Broder Svensson, krigare, riksråd (d. 1436).
I egenskap av flottbefälhavare deltog han 1432,
då riddare, i konung Eriks krig mot hanseaterna,
vann därvid berömmelse som en oförvägen
sjöman men blev slutligen (1 aug.) besegrad av
ly-beckarna. Han anslöt sig 1434 till den
engel-brektska resningen, blev s. å. riksråd och
spelade en framskjuten roll som Engelbrekts
underbefälhavare under dennes halländska fälttåg
våren 1436. Efter Engelbrekts död kom han i
delo med Karl Knutsson, som lät gripa och
halshugga den besvärlige motståndaren.
Brodinus, Johannes, biskop (1619—80).
Han blev 1652 hovpredikant, åtföljde som sådan
Karl X Gustav till Polen 1656 och blev 1657
superintendent på det 1645 från Danmark
återvunna Gotland, där han ivrigt arbetade för
svenskt språk och kyrkoskick. När danskarna
1676 för kort tid återtogo ön, utlämnades han
som misshaglig samt fördes som krigsfånge till
Köpenhamn. Efter ett års fångenskap
återvände han och hugnades efter hemkomsten med
biskopsstolen i Västerås.
Brodmann [brå’t-], Kor binian, tysk
läkare (1868—1918), prof, i München; nervläkare,
psykiater. Han utförde omfattande och
betydelse-ulla forskningsarbeten om nervsystemets finare
byggnad. Särsk. förtjänstfulla äro hans
undersökningar över hjärnbarkens utvecklingshistoria
och över dess byggnad under normalt och
sjukligt tillstånd.
Brodrick [brå’drik], gammal engelsk släkt
från Surrey. Se vidare Midleton.
Brody [brå’dy], stad i Ukraina inom den av
Sovjetunionen 1939 ockuperade delen av Polen,
ö. n. ö. om Lw6w; 16,000 inv. (1939). B. hölls
ockuperat av tyskarna 1941—44.
Bro dyr, broderi, numera vanl. i maskinteknik.
Brodös, yrkesbrodererska.
Broeck [brök], Elias van den,
nederländsk blomstermålare (omkr. 1650—1708),
verksam i Antwerpen och Amsterdam. Målade
blommor och insekter med utomordentlig finhet
i J. D. de Heems stil.
Broederlam [brö’-], Melchior, flandrisk
målare (känd från tiden 1381—1409), hovmålare
hos greve Ludvig av Flandern och hertig Filip
den djärve av Burgund; huvudsakligen verksam
i Yperen. Av hans målningar känner man blott
två flyglar från en altaruppsats (nu i muséet i
Dijon), märkliga genom sin realistiska
figur-och landskapsframställning.
Brofeldt, Juhani, se Aho, Juliani.
Brofjorden, en omkr. 10 km lång och 1 km
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
