Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bråck - Bråckband - Brågarp - Bråk, brutet tal - Bråkenhielm, ätt - Bråkenhielm, 1. Gustaf - Bråkenhielm, 2. Malvina - Bråkning - Brålanda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
43
Bråckband—Brålanda
44
Bråck.
i. Dubbelsidigt ljumskbråck, a börjande bråck i högra
ljumsken, b större bråck, som sänkt sig ned i pungen
på v. sida. 2. Samma fall, sedan huden borttagits. a en
valnötsstor bråcksäck, b sädessträngen, c testikeln. På
v. sidan, där man öppnat den stora bråcksäcken, ser
man dennas innehåll, en lång tunntarmslynga (rf).
Ur ”Sv. Röda korsets med. uppslagsbok”.
sig självt, när bråckpatienten befinner sig i
liggande ställning, el. utan svårighet låter införa sig.
Det innebär då väl en olägenhet men ingen
omedelbar fara. Så blir däremot fallet, om b. ej kan
föras in och ”halsen” är så trång, att hinder för
tarminnehållets framkomst uppstår: b. blir
”inklämt”, ”inkarcererat”. Detta tillstånd
karakteriseras genom smärtor i b. och i buken jämte
kräkningar samt kräver operation. Den vanliga
behandlingen av b. är den operativa. Hos
personer, som icke lämpa sig för operation, t. ex.
på gr. av hög ålder, använder man bråckband,
som hindra b. att pressas fram. Bråckbandet,
vilket i regel utgöres av en fast liten dyna, som
av ett fjädrande bandage pressas mot bråckporten
och på så sätt hindrar bråckinnehållet att tränga
ut i bråcksäcken, bör anses endast som
nödfallsutväg.
Bråckband, se Bråck.
Brågarp, socken i s. v. Skåne, 8 km s. om
Lund; Bara härad, Malmöhus län; 4,91 km2, 352
inv. (1950). Inom B. ligger en mindre del av
Staffanstorps samhälle. 392 har åker; skog
saknas. Kyrkan av tuktad gråsten uppfördes omkr.
1200. Bildar med Nevishög ett pastorat i Lunds
stift, Bara kontrakt; ingår i storkommunen
Staf fanstorp.
Bråk, brutet tal, är i sträng mening ett
tal, som till gemensamt mått med talet ett kan
ha ett tal mindre än ett men ej talet ett självt.
Sålunda äro och men ej b. I
vidsträcktare bemärkelse förstår man med b. den gängse
bråkbeteckningen själv, som är symbolen för en
1 1
division. På detta sätt inrymmas även och -p i
begreppet b., trots att resultatet efter den
symboliserande operationens utförande är 2, resp. 3,
d. v. s. icke brutna tal. Redan i den äldsta kända
matematiska handboken, ”Ahmes räknebok”,
omkr. 2,000 år f. Kr. förekommer en egenartad
bråkräkning, grundad på stambråk (täljaren = 1).
Därefter visa sig alla kulturfolk, greker,
romare, indier och araber, ha varit förtrogna med
begreppet b. Den nu brukliga symbolen med ett
bråkstreck infördes av Leonardo Fibonacci från
Pisa i början av 1200-talet. — Dividenden a till
ett bråk — benämnes tälj are och divisorn b
b
nämnare. Ett b., som till sitt värde är mindre
än ett, kallas egentligt el. äkta b., i
motsats mot ett, som är större än ett och benämnes
oegentligt el. oäkta. Om i ett b. tälj aren
och nämnaren ha en gemensam heltalig divisor,
kan b. utan att förändra sitt värde
förkortas genom att tälj aren och nämnaren divideras
med denna divisor. Ett b. förlänges genom
att tälj aren och nämnaren multipliceras med
samma hela tal. Två slag av b. förtjäna att särsk.
framhållas, nämligen:
A. Decimalbråk, vilka äro byggda på en
generalisering av positionsprincipen i den
nuvarande aritmetiken. Enligt denna får en siffra i
ett helt tal ett 1 o-dubbelt värde, om den flyttas
ett steg åt vänster i talet; siffrans värde beror
på dess plats, ”position”, i talet. Hos ett
decimalbråk representerar varje siffra efter
decimal-kommat ett b., med nämnaren 10 el. 100 el. 1000
etc., som likaledes får ett 10-dubblat värde, om
siffran flyttas ett steg åt vänster. Decimalbråken
uppstodo under 1500-talet.
B. Kedjebråk, varj e uttryck av formen
1 b
+Ta
c+^.
där a, b, c... äro godtyckliga tal. Om antalet
successiva tälj are och nämnare är oändligt, är
huvudspörsmålet kedjebråkets konvergens el.
di-vergens. Viktiga användningar har man dels i
talteorien dels i algebran och funktionsteorien.
Bråkenhielm, adlig ätt, adlad 1683; hette
förut Bråk.
1) Gustaf Anton B., militär (1837—1922).
Underlöjtnant 1855, genomgick B. ridskolan i
Saumur 1861—62, var i fransk krigstjänst 1862
—65 och deltog med utmärkelse i kriget i Mexico
1864—65, blev chef för Jämtlands hästjägarkår
1875, överste och chef för Smålands husarreg.
1880, generalmajor i armén 1891, inspektör för
kavalleriet och trängen 1892, chef för 1 :a
arméfördelningen 1896 och generallöjtnant i armén
1901. Han avgick från beställning på stat 1904
och ur krigstjänsten 1911. B. var adjutant hos
Karl XV och Oskar II samt blev 1879
kabi-nettskammarherre.
2) Hilda Ingeborg M a 1 v i n a Gabriella B., f.
Runsten, författarinna (1853—1928), 1889 g. m.
civilingenjör Carl Sven B. (1855—98). B. vann
popularitet med sina många romaner och noveller.
Bråkning, se Linberedning.
Brålanda. 1) Socken i s. ö. Dalsland på
Dalboslätten, 2 mil n. om Vänersborg; Sundals härad,
Älvsborgs län; 66,48 km2, 2,251 inv. (1950).
Inom B. ligga Brålanda municipalsamhälle samt
Nuntorps lantmanna- och lanthushållsskola, som
öppnades 1944. 4,368 har åker. Kyrkan av sten
är delvis medeltida. Ingår i Frändefors, B. och
Sundals-Ryrs pastorat i Karlstads stift, Södra
Dals kontrakt; bildar med Gestad och
Sundals-Ryr storkommunen B.; 217,74 km2, 4,284 inv.
(1950).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
