Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brålanda - Brånasmeden (Johannes Olsson) - Bråspel - Bråte - Bråttensby och Landa - Bråvalla flygflottilj, F 13 - Bråvalla hed - Bråviken - Bräcka (metallurgi) - Bräcka (sjöfart) - Bräckage - Bräcke - Bräckjärn el. kofot - Bräckt vatten - Bräde - Bräder - Brädgång - Brädgård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Brånasmeden—Brädgård
45
2) Municipalsamhälle (sedan 1935) i B.i), vid
Bergslagsbanan; 2,26 km2, 742 inv. (1950).
Handelsort. Tax.-värde å fastighetsskattepliktig
fastighet 3,092,400 kr, till kommunal inkomstskatt
taxerad inkomst 1,829,820 kr (1949).
Brånasmeden, det namn, varunder folkskalden
Johannes Olsson (1818—86) från Bråna,
Järns socken, Dalsland, är känd. Han ärvde
faderns hemman, sysslade med smide, urmakeri,
läsning och versskrivning. Hans bästa dikter ge
utlopp åt hans humor och satir i skildringen av
sockenintriger och granntvister, kolportörers
agitation och det dagliga livet i hans omgivning.
Urval av hans dikter ha utgivits under titeln
”Brånasmedens dikter” (1892—96, 1899 och 1908).
Bråspel, maskin för att uppvinda ett fartygs
ankare. I sin första och enklaste form låg
mellan två spelposter en spelstock, som kringvreds
med handspakar. Numera sker kringvridningen
även med handvev och kugghjulsutväxling, s. k.
pumpmekanism.
Bråte, benämning på de
förhuggningsbefäst-ningar, som särsk. under 1400- och 1500-talet voro
i bruk för att för fienden stänga skogsvägar
och pass.
Bråttensby och Landa, kommun i mellersta
Västergötland, n. ö. från Alingsås; Kullings
härad, Älvsborgs län; 16,65 km2, 282 inv. (1950).
Ligger i utkanten av v. Svältorna. 549 har åker.
Kommunen består av två förs. Bråttensby
(io,76 km2, 192 inv.) och Landa (5,89 km2,
90 inv.). Kyrkorna, av trä, äro trol. från
1600-talet. Ingår i Algutstorps, Kulling-Skövdes,
Tumbergs, Södra Härenes, Bråttensby och Landa
pastorat i Skara stift, Kullings kontrakt. Enl.
K. m:ts beslut 1950 skall B. fr. o. m. 1 jan.
1952 delas i två kommuner, benämnda
Bråttensby, ingående i Herrljunga storkommun, resp.
Landa, ingående i Vårgårda storkommun.
Bråvalla flygflottilj, jaktflottilj, F 13, uppsatt
1943 och förlagd till Norrköping.
Bråvalla hed, den plats, där enl. sagan det
märkliga slaget mellan danske konungen Harald
Hildetand och sveakonungen Sigurd Ring
utkämpades. De utförliga berättelserna om detta slag
i Saxos danska historia (omkr. 1200) och en
isländsk saga från omkr. 1300 återgå på en norsk
dikt från 1000-talet. Meningarna ha varit ytterst
delade om den historiska bakgrunden för sagans
såväl huvuddrag som detaljer samt icke minst
dess geografiska begrepp. Enl. Axel Olrik skulle
bakom sägnen ligga den verkligheten, att på
slättlandet vid Bråviken, där nu Norrköping ligger,
en strid under folkvandringstiden skulle ha
utkämpats mellan daner och östgötar. Danerna
skulle ha besegrats.
Bråviken, vik av Östersjön, som åt v. tränger
in i ö. Sverige till en längd av c:a 40 km. I
sin yttre del skiljer B. Södermanland från
Östergötland men ligger för övrigt helt inom
sistnämnda landskap. Den n. stranden (Kolmården)
är brant med stora djup utanför (ända till omkr.
50 m), den s. jämn och låg. I B:s innersta vik
utmynnar Motala ström, vid vars utlopp
Norrköping ligger.
46
Bräcka. 1) B. kallas ofta på fackspråket en
fin spricka, som uppstått i ett stålföremål vid
härdningen av detta.
2) Vid Dannemora gruvor bruklig benämning
på en gröngrå el. mörkgrå hård och seg
skarnbergart. Den kallas malmbräcka, om den
är uppblandad med järnmalm och i viss grad
brytvärd, men gallbräcka, om den är fri från
malm. B. utgöres huvudsaki. av amfibolmineral
med olika järn- och manganhalt.
3) Växt, se Saxifraga.
Bräcka, t. ex. ”bräcka med focken”, föra
focken åt lovart, så att båten hastigt faller.
Bräckage [-ä’J] (av eng. break, bräcka, och
den romanska ändeisen -age), varors förstörande
genom sönderslagning el. krossande.
Bräcke. 1) Socken i s. ö. Jämtland, kring s.
Revsundssj ön; Jämtlands östra domsagas tingslag,
Jämtlands län; 557,30 km2, 2,353 inv. (1950). Är
ett höglänt, magert skogsområde med ett par
större dalgångar och når på gränsen till Medelpad
omkr. 560 m ö. h. 692 har åker. Lämningar
finnas av Bräcke skans från 1600-talet. Kyrkan av
trä är från 1859—60. Bildar med Nyhem ett
pastorat i Härnösands stift, Ragunda kontrakt;
utgör tills, m. Nyhem storkommunen B.; 909,30 km2,
3,185 inv. (1950).
2) Municipalsamhälle i B.i), 7 mil s. ö. om
Östersund; 3,07 km2, 1,107 inv. (1950).
Betydande järnvägsknut, där järnvägen från Stockholm
grenar sig till Östersund och Trondheim åt n. v.
och till Boden—Haparanda åt n. ö. Ångsåg och
fabrik för tillverkning av monteringsfärdiga
trähus. B., som är en livlig handelsort, har
sam-realskola, provinsialläkare och apotek.
Tax.-vär-de å fast egendom 2,468,600 kr,
bevillningstaxe-rad inkomst 2,756,290 kr (1949).
Bräckjärn el. kofot, verktyg, bestående av
en järnstång, vars ena ända är utsmidd till en
kluven, böjd tunga. Vid användning, t. ex. för
att bryta upp en låda, instickes tungan i den fog,
som skall angripas, varefter verktyget användes
som hävstång.
Bräckt vatten, se Brackvatten.
Bräde, se Brädspel.
Bräder, sågat virke med en tjocklek under 2
tum och en bredd över 6 tum. De vid
försåg-ningen utfallande, yttersta, barkbeklädda
sidopar-tierna av stocken kallas bakar.
Brädgång, skyddsskärm, som i fartygssidas
förlängning omger öppet däck.
Brädgård. Vid sågverken upplägges det
fär-digsågade virket för torkning och lagring i
brädgårdar. För att minska eldfaran anlägges b.
gärna på något avstånd från själva sågverket
och med hänsyn till bekväm lastning till fartyg
helst i närheten av kaj. Virket föres från sågen
vanligen med rälsgående, elektriskt drivna vagnar
i marknivå el. på högbanor. Staplingen, som
ombesörjes av stabbläggare, skedde förr
helt manuellt, numera med hjälp av stora
brokranar el. elevatorer. Virket säras vid
uppläggningen, d. v. s. utbredes i lager, vilka för
luftväxlingens skull skiljas åt medelst ”ströplank”.
Beroende på årstiden åtgår för virkets torkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
