Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Böhmen-Mähren - Böhmer, Heinrich - Böhm-Ermolli, Eduard von - Böhmert, Victor - Böhmerwald - Böhmisches Mittelgebirge - Böhm von Bawerk (von Böhm-Bawerk), Eugen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
285
Böhmer—Böhm von Bawerk
286
hörighet. ”Protektoratet”
tillförsäkrades autonomi och
självförvaltning,
överhuvudet för detsamma skulle
åtnjuta en statschefs skydd
och hedersrättigheter. Vid
hans sida ställdes en tysk
riksprotektor, som skulle
tillvarataga riksintressena. Flera
angelägenheter lades direkt
under centrala tyska
myndigheter. — Ledare för B:s
autonoma förvaltning blev
Tjeckoslovakiens siste
president Hacha, riksprotektor blev
Neurath, sedermera avlöst av
Frick. B:s autonomi var
från början ett tomt sken,
och det tyska herraväldet
urartade till en våldsregim. Vid
det tyska sammanbrottet
våren 1945 upphävdes
”protektoratet” automatiskt, och området blev en del av
det återupprättade Tjeckoslovakien.
Böhmer, Heinrich, tysk teolog (1869—
1927), prof, i kyrkohistoria, bl. a. i Leipzig
19*5—27. Han fick sin största betydelse som
reformationshistoriker och Luther-forskare. Av
hans skrifter märkas ”Die Jesuiten” (1904, 4:e
uppl. 1921), ”Luther im Lichte der neueren
Forschung” (1906, 5:e uppl. 1918), ”Luthers
Romfahrt” (1914), ”Studien zur Geschichte der
Gesellschaft Jesu”, 1 (1914), ”Der junge Luther”
(i925> 3æ uppl. 1940), ”Gesammelte Aufsätze”
(1927).
Böhm-Ermo’lli, Eduard von, friherre,
österrikisk militär (1856—1941). Han ingick vid
kavalleriet och tillhörde senare generalstaben;
blev generalmajor 1903, fältmarskalklöjtnant
1907, general av kavalleriet 1912, generalöverste
1916, fältmarskalk 1918. Under 1 :a världskriget
deltog han som chef för 2:a armén
framgångsrikt i försvar sstriderna 1914 och vintern 1915 i
Galizien och Karpaterna. Vid den allmänna
fram-ryckningen 1915 segrade han i maj vid Grodek
och inryckte 23 juni i Lemberg (”Lembergs
befriare”). Vintern 1916 blev han armégruppchef
och kämpade med växlande framgång mot
Brusi-lov, som slutl. 1917 tvangs att utrymma hela
Galizien. I början av 1918 ledde han infallet i
Ryssland och blev i april överbefälhavare i
Ukraina.
Böhmert, Victor, tysk nationalekonom,
statistiker (1829—1918), prof, i nationalekonomi
och statistik i Zürich 1866, i Dresden 1875—95,
redigerade 1873—95 Arbeitsfreund och 1877—
1912 Sozialkorrespondenz och Volkswohl, samtliga
organ för Zentralverein für das Wohl der
ar-beitenden Klassen, till vars ledning B. hörde.
B:s huvudarbete är ”Der Sozialismus und die
Arbeiterfrage” (1872).
Böhmerwald [-valt], bergskedja på gränsen
mellan Böhmen och Bayern, från Fichtelgebirge
åt s. ö. B. utgör en del av Bömiska
massivet och delas i en lägre och mindre, nordlig
Arber i Böhmerwald.
del, Oberpfälzerwald (tjeck. Cesky les),
och en bredare och högre, sydlig, det
egentliga B. (tjeck. Sumava), skilda genom en
tvärsänka vid Neumark (till Furth). Mellan egentl.
B. och Donau går ss. en gren av B. B a
y-r i s ch e r w a 1 d, och åt s. ö. fortsättes B. av
lägre höjder (Greiner-, Linzer- och
Passauer-wald) in i Österrike till Donau. Kamhöjden
är gräns mellan vattnen till Elbe (Moldau) och
Donau. Högsta toppar äro Arber (1,457 m) och
Rachel (1,452 m) på bayerska sidan av
egentliga B. På bömiska sidan avskiljer övre
Moldau-dalen ett östligt bergsparti, högst i Kubany
(1,362 m), mot n. ö. upplöst i smärre, fristående
höjder. Terrängformerna äro i allmänhet
avrundade och jämna, i stora drag bestämda av
för-kastningslinjer i n. v.—s. ö.; mot s. v. och
Bayrischerwald begränsas B. av en dylik
för-kastningsspricka, der Pfahl. Berget är rikt
skogklätt (barrskogar), klimatet rått och kyligt
med riklig nederbörd. Befolkningen är gles.
Skogs- och bergsbruk ha gått tillbaka,
turisttrafiken däremot ökar.
Böhmisches Mi’ttelgebirge, bergstrakt i n.
Böhmen, parallell med Erzgebirge, på ömse sidor
om Elbe. Skarpt profilerade, ofta sylvassa
toppar (tertiära vulkankratrar) omväxla med
platå-artade höjder; djupa erosionsdalar. Högsta
punkt 835 m ö. h. Sluttningarna äro
skog-klädda, medan platåerna delvis uppodlats.
Böhm von Bäwerk (von B ö h m-B
a-w e r k), Eugen, österrikisk nationalekonom
(1851—1914), prof, i Innsbruck 1880,
ministerial-råd i finansdepartementet 1889 och 1895—1904
med kortare avbrott österrikisk finansminister,
därefter prof, i Wien. B:s huvudarbete är
”Kapital und Kapitalzins” (2 bd, 1884—89).
”Gesammelte Schriften” utgåvos 1924—26. — B.
intog måhända den mest framstående ställningen
inom den s. k. österrikiska skolan, till vilken
uppslaget givits genom den av K. Menger m. fl.
framställda läran om nyttans el. bruksvärdets rent
subjektiva och därför föränderliga karaktär och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
