Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Canada, Kanada - Näringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
385
Canada
386
att införa renskötseln hos eskimåerna i
Northwest Territories ha krönts med framgång.
C:s skogsbruk är näst U.S.A:s jordens
största. Hela den skogbevuxna arealen
uppskattas officiellt till 3,16 mill km2 (35% av arealen),
varav 63 °/o är produktiv. Härav är dock f. n.
endast något mer än hälften direkt avverkningsbar,
medan återstoden är stadd på tillväxt. 81 °/o av
skogen är barrskog (uppskattning 1935). 1926—
36 avverkades av denna årl. knappt 1 °/o. Av
de två mera betydande skogsområdena, ett n. om
S:t Lawrencefloden och Stora sjöarna, ett annat
i British Columbia, har det förra längst varit
föremål för exploatering. Det grövre timret har
starkt uttunnats, och produktionen av massaved
kommer här i främsta rummet. I British
Columbia, där ung. 80 % av sågtimret finnes och
varifrån mer än hälften av sågade trävaror
kommer, började avverkningen senare. Redan före
2:a världskriget var produktionen av
pappersmassa mycket stor, och under kriget ökades den
ytterligare. C. är världens största producent av
tidningspapper.
Jakten på pälsbärande djur har sedan
gammalt varit betydande. Även pälsdjursfarmer ha
anlagts. Främst komma prov. Ontario och
Que-bec. Silverräv och mink äro viktigast. Värdet av
hela produktionen av pälsverk utgjorde 1942 24,9
mill. dollars. — C:s fiskevatten tillhöra jordens
rikaste. 1942 sysselsattes 61,400 personer i
fisket, varav 15,300 i insjöfisket. Härtill komma
15,700 sysselsatta inom konservindustrin. Vid
östkusten fiskas torsk, kolja, makrill och sill,
och utanför Nova Scotia och New Brunswick
finns världens största hummerfiske (värde 1942
5 mill. dollars). Stillahavskusten har världens
största laxfiske.
Under senare år har C. blivit en av världens
största leverantörer av flera olika mineral.
Främst kommer guld, vars upptäckt i mitten på
1800-talet öppnade landets inre och som tidigare
än jordbruket blev anledning till kolonisation.
1885 upptäcktes de rika koppar- och nickel
förekomsterna vid Sudbury i Ontario och något
senare bly-, zink- och silvermalm vid Kimberley
i British Columbia. Av de därpå följande voro
de viktigaste koppar- och zinkförekomsterna vid
Flinflon (på gränsen mellan Manitoba och
Saskatchewan; 1915) samt koppar- och
guldfyn-digheterna vid Noranda i Quebec (1920). Först
1925 blev dock C. en faktor att räkna med på
världsmarknaden, och under 1930-talet följde
upptäckten av en rad nya förekomster och
ökning av produktionen, som ytterligare stegrades
under 2:a världskriget. Värdet av produktionen
var (i mill. dollars) 1900 64, 1918 211, 1929 311,
1939 475 och 1941 554. Kimberley, Flinflon,
Sudbury och Noranda äro de viktigaste
produktionsorterna. Under senare tid ha oerhört rika
järnmalmsfyndigheter gjorts i Labrador vid
Burnt Creek (trol. c:a 2 billioner ton) vid
gränsen till Quebec. Med undantag av järn, krom,
tungsten och mangan är C. självförsörjande.
Genom 2:a världskriget har produktionen ökat
av alla mineral, bl. a. uran för framställning
NF IV — 13
av atomenergi (Eldorado vid St. Björnsjön).
Petroleum utvinnes främst vid Turner
Valley och vid Edmonton i Alberta men även
något vid Mackenzie River (strategiskt viktig).
I en 180 mil lång pipe-line (öppnad 1951) föres
oljan från Edmonton till Duluth vid Övre sjön,
varifrån den skeppas till raffinaderier i Sarnia
(s. v. om Toronto) vid Huronsjön. Kolfälten
i Alberta äro av väldig omfattning, men
produktionen 1942 var endast c:a 7,8 mill. ton.
Liksom de i Nova Scotia och i British
Columbia ligga de långt från de stora
industricentra. Naturgas produceras och användes
lokalt i Alberta och Ontario. Av övriga
produkter, utom asbest och gips, märkas salt, glimmer
och svavel. C. är världens främsta producent
av nickel (83 °/o), platinametaller (36 °/o) och
asbest; det kommer på andra plats efter Sydafrika
i produktion av guld (c:a 12%) och på andra
också i fråga om produktionen av molybden.
Det lämnar 13 °/o av världens koppar, och dess
andel av världsproduktionen av bly, zink, silver,
kadmium, kobolt och aluminium håller sig
mellan 5 och 11%.
C. är rikt på vattenkraft, som 1945
uppskattades till 40 mill. hk vid medelvattenstånd.
Av denna voro s. å. 10,283,000 hk utbyggda.
Antalet kraftverk var 1943 622 st. Av den
utbyggda vattenkraften finns hälften i Quebec.
Ett av världens största kraftverk (1,200,000 hk)
ligger vid Shipshaw i Saguenay River, en biflod
till S :t Lawrencefloden. Näst U. S. A. och
Norge har C. största produktion av elektrisk
energi per inv.
Efter 1 :a världskriget bidrog jordbruket med
44% av nettovärdet av den totala produktionen,
medan industrien bidrog med 33 °/o. Under
mellankrigsåren fortsatte industrien att växa och
gick så småningom om jordbruket, så att det
inbördes förhållandet praktiskt taget omkastats vid
2:a världskrigets utbrott. Under detta har
industrien blivit den ojämförligt viktigaste
näringsgrenen i C. Mest betydande 1943, både med hänsyn
till antalet anställda (436,000) och i fråga om
tillverkningsvärdet, 2,600 mill. dollars, var
järnindustrien. På andra plats kommo industrier,
baserade på jordbruksprodukter. Skogsindustrierna
kommo på tredje plats i fråga om antalet
anställda, på fjärde betr, tillverkningsvärde. Värdet av
produktionen inom industrien uppgick 1947 till
9,976 mill. dollars. Kriget nödgade C. att bygga
upp en egen järn- och stålindustri. Genom att
industrien bygger på egna malmer är C. nu nästan
helt oberoende av import. Aluminiumindustrien,
som gynnas av billiga produktionskostnader, är
särsk. koncentrerad till Arvida, ej långt från
kraftverket Shipshaw. Cellulosaindustrien har
under kriget gynnats genom frånvaron av
skandinavisk konkurrens. Exportindustrierna äro i
huvudsak lokaliserade till S:t Lawrence-dalen,
medan prärieprovinsernas industri, som är långt
mindre, fortfarande domineras av jordbruksalster.
Utrikeshandeln och särsk. exporten ha
under senare år kraftigt utvidgats. 1944 belöpte
sig denna till 3,483 mill. dollars, medan importen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
