Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Canada, Kanada - Näringar - Kommunikationer - Mynt, mått och vikt - Statsfinanser - Religion och undervisningsväsen - Tidningspress - Rundradio. Canadian Broadcasting Corporation - Försvarsväsen - Bankväsen - Författning, förvaltning och rättskipning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
387
Canada
388
höll sig vid i,759 mill. Efter kriget ha
differenserna utjämnats. Högsta värdet hade 1944
fortfarande vete (285 mill.), varefter följde maskiner
av olika slag samt kött och tidningspapper. Av
importartiklar komma kol och petroleum främst
och därefter maskiner av olika slag. Under
fredsmässiga förhållanden förekommer det
avgjort största handelsutbytet med U. S. A.
Om näringslivet på Newfoundland, se
d. o.
Kommunikationer. C:s stora järnvägsnät har
möjliggjort landets uppodling. 1886 var den första
transkontinentala järnvägen i C., The C anadian
Pacific Railway (C. P. R.) mellan Montreal och
Vancouver, färdig. Den har följts av två andra,
The Canadian Northern Railway och The Grand
Trunk Pacific. 1948 omfattade hela
järnvägsnätet 67,096 km järnvägar. De två sistnämnda
järnvägarna m. fl. äro nu statsjärnvägar,
sammanslutna till Canadian National Railways.
S:t Lawrencefloden är farbar till Montreal
för ångare av 10 m djupgående. Därifrån till
Stora sjöarna kunna fartyg komma med 3,6 m
djupgående. Kanaler gå förbi forsarna i S:t
Lawrencefloden. Wellandkanalen förbinder
Erie-och Ontariosjöarna. Antalet bilar var 1949 1,9
mill. (1 per 7 inv.). Näst U. S. A. är C. jordens
automobilrikaste land i förhållande till
folkmängden. Vägnätet har starkt utbyggts, bl. a.
Alaskavägen. C. har direkta flygförbindelser
med Europa och Östasien. Gander,
Newfoundland, är en av världens viktigaste flygstationer.
Antalet flygpassagerare var 1948 över 1 mill.
C:s handelsflotta utgjorde vid slutet av 1940
8,396 enheter med ett sammanlagt tonnage av
1,292,692. Kriget medförde en stark ökning häri.
De främsta hamnarna äro: Vancouver, Victoria,
Montreal, Port Arthur, Toronto och Sault S:te
Marie.
Mynt, mått och vikt. 1 dollar = 100 cents,
1 cent =10 milis. Guldmyntfoten är upphävd
sedan 1933. Kursen 1950 är 1 doll. = 4,71 sv. kr.
Englands mått och vikter användas.
Statsfinanser. För året 1948—49 utgjorde
statens totala inkomster 2,649 milt doll. och
dess totala utgifter 2,176 mill. I mars 1949
utgjorde statsskulden 11,776 mill. doll.
Religion och undervisningsväsen. Av
befolkningen voro år 1941 4,8 mill. romerska
katoliker, 2,2 mill. medl. av United Church of Canada
(metodister, kongregationalister och ett stort
antal presbyterianer), 1,8 mill. anglikaner, 829,000
presbyterianer (utanför United Church), 484,000
baptister, 401,000 luteraner, dessutom judar
(168,000) och medl. av den grekisk-katolska
kyrkan. Statskyrka finnes icke. I provinsen
Quebec har katolska kyrkan stort inflytande.
Skolväsendet ligger under de enskilda
provinsernas vård. Sex av staten kontrollerade univ.
finnas (i Toronto, McGilluniv. i Montreal m. fl.)
och tolv oavhängiga. Antalet elever i de
närmare 33,000 skolorna var 1943 över 2 mill.
Tidningspress. Ehuru Ottawa är
förbundshu-vudstad, ha därvarande tidningar, Ottawa Citizen
(oberoende) och Ottawa Journal (konservativ),
blott en uppl. på 50,000 ex., medan Montreal
Standard (oberoende) går ut i 200,000 ex.,
Montreal Star (oberoende) i 150,000 ex. och La
Presse (Montreal; fransk) i 225,000 ex. Den
största tidningen är Toronto Star med 325,000
ex. Toronto Globe and Mail (oberoende)
utkommer i 185,000 ex. I Västern märkes Winnipeg
Free Press (liberal) med en uppl. på 90,000 och
vid stillahavskusten Vancouver Province
(oberoende) med 120,000 ex.
Rundradio. Canadian Broadcasting
Corporation. (CBC) bildades 1936. Det är statligt och
finansieras huvudsaki. genom licensavgifter.
Licensantalet var 1947 c:a 1,8 mill. C. har c:a
no radiostationer, av vilka CBC äger n, medan
övriga äro privata.
Försvar sväsen. Före 2:a världskriget voro
landstridskrafterna organiserade enl. milissystem.
Under kriget uppsattes genom värvning en
armé, som i maj 1945 hade vuxit till omkr. 490,000
man, varav omkr. 285,000 i tjänst utanför
hemlandet. 1940 beslöts obligatorisk tjänst i
hemlandet för vissa årsklasser. — Nuvarande arméns
fast anställda personal utgör 35,000 man.
Marinen, som också utbyggdes kraftigt under
kriget, omfattar f. n. 1 hangarfartyg, 2 lätta
kryssare, 12 jagare och flera mindre fartyg samt
räknar 11,000 man. Flygvapnet omfattar c:a 800
flygplan med 22,000 man och avses utbyggas till
inemot 4,000 flygplan.
Bankväsen. Sedan 1945 är Bank of Canada
ensam sedelutgivande. Omkr. 15 affärsbanker
verka i C.
Författning, förvaltning och rättskipning. C.
är en förbundsstat av 10 delstater, s. k.
provinser, och 2 territorier. Verkställande makten
utövas i princip av en generalguvernör, som är
den engelske monarkens ställföreträdare. Vid
sin sida har han ett råd, Privy Council, som
dock huvudsaki. har formella funktioner. Den
verkliga regeringen utgöres av kabinettet. I
samförstånd med kabinettet utser den engelska
kronan generalguvernören. I spetsen för
provinsregeringarna stå av förbundsregeringen utsedda
viceguvernörer. Lagstiftande makten utövas av
ett förbundsparlament, bestående av senat och
underhus (House of commons). Senaten består
av 102 medl. De utses för livstid av
generalguvernören; för valbarhet fordras att inneha
egendom för minst 4,000 doll. Underhuset väljes
för fem år; generalguvernören har rätt att
förordna om upplösning och nyval. Provinsen
Quebec skall alltid ha 65 representanter, de övriga
provinserna ett representantantal i proportion till
folkmängden. F. n. består underhuset av 262
medl. Valrätt till underhuset har, med vissa
undantag, varje man och kvinna, som uppnått 21
års ålder. Parlamentet sammanträder i
huvudstaden, Ottawa.
De tio provinserna ha var sitt parlament och
sin förvaltning. Quebeck har två kammare, de
övriga provinserna blott en kammare. I Ottawa
finnes C:s högsta domstol (Supreme court), som
är landets appellationsdomstol i civila och
kriminella mål, i mål mellan förbundet och någon av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
