Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Celebes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
557
Celander—Celebes
558
framstående botanist, särsk. morfolog, och skrev
bl. a. ”Prodromus der Flora von Böhmen” (4 dir,
186”— 81).
Celander, Karl Hilding, språkman, lärare
(f. 1876 17/7). Han blev fil. dr i Uppsala 1906,
var 1907—10 doc. i nordiska språk där och
sedan i Göteborg, där han 1910 blev lektor i
modersmålet. 1929—42 var han rektor vid Högre
allm. lärov. för flickor i Göteborg. Han
erhöll prof:s titel 1946. Utom filologiska
avhandlingar har C. utgivit ”Gymnasiereformen”
(tills, m. M. Jacobsson, 1919) och läseboken
”Saga och sanning” (tills, m. Jeanna Oterdahl,
5 bd, 1918—25). C. har verkat som samlare,
utgivare och bearbetare av framför allt västsvenska
folkminnen. Bland hans skrifter på detta
område märkas bl. a. det stort lagda arbetet
”Nordisk jul”, I (1928), ”Barfotaspringningen vid
vårdagsj ämningstiden” (1944) och
”Stjärngossarna” (1950). C. är en av stiftarna av
Västsvenska folkminnesföreningen och var en av red.
för ”Folkminnen och folktankar”.
Cela’no [tje-], stad i mell. Italien, ö. om
Rom, 800 m ö. h; 10,000 inv. S. om C. låg
den 1854—75 avtappade Lago di C. el. Lago
di Fucino (nu vingårdar o. d. odlingar). Kastell
från 1463.
Celasträceae, växtfamilj, omfattande omkr.
430 arter träd och buskar med hela blad;
utbredd över de flesta floraområden. I Sverige
finns endast ett släkte, Evonymus (se Benved).
Bland arter av C. märkas f. ö. Cassine crocea
från s. Afrika, som lämnar det bekanta
färgträet ”bois d’or” el. ”saffranträ”, samt
kat-busken, Catha edulis, från Abessinien, som
odlas flerstädes i Arabien och Afrika och vars
blad tuggas som tobak, användas till te och
i vissa trakter anses vara ett skyddsmedel mot pest.
Celaya [sälåi’a], stad i staten Guanajuato,
Mexico; 23,000 inv. Järnvägsknut.
Handels-centrun. Tillverkning av sadlar, ylle- och
bomullstyger.
Celeber (fr. célèbre, lat. celeber), ryktbar,
namnkunnig.
Cele’bes, en av Stora Sundaöarna i Ostindiska
arkipelagen, ingår numera i Indonesiens förenta
stater; 189,034 km2, c ta 4,6 mill. inv.; den tredje
i storlek av Sundaöarna, belägen i centrum av den
malajiska övärlden. Se karta vid Bortre Indien.
Från Borneo skiljes C. av Makassarsundet, från
Filippinerna av Celebessjön, från Moluckerna av
Molucksundet, Molucksjön och den djupa
Banda-sjön, som åt v. fortsätter i Floressjön, vilken
skiljer C. från Små Sundaöarna. På alla sidor
begränsas ön av djuphav, som från s. och ö. sända in
djupa och breda havsvikar, mellan vilka C.
uppdelas i långsträckta, relativt smala halvöar,
genomdragna av bergskedjor och fortsatta av
ögrupper. Så fortsättes den n. ö. halvön
Mina-hassa av Sangiöarna, östhalvön av Banggai- och
Soelaöarna, sydösthalvön av Boeton- och
Toe-kangbesiöarna samt Makassarhalvön av
Saleier-och Tijgeröarna. Halvöarna liksom
Centralcele-bes äro fyllda av vilda bergskedjor av omkr.
2,000—3,coo m höjd. Högst når Latimodjong
(3,840 m) vid basen av Makassarhalvön.
Bergskedjorna uppbyggas av starkt pressade och
veckade bergarter samt genomsättas av stora
spricklinjer och förkastningar. På de flesta halvöarna
bestå de av ett par parallellkedjor, mellan vilka
smala dalar med floder och sjöar ligga.
Mina-hassa består till stor del av andesit, och även
Makassarhalvön har tertiära eruptiv, ss. Lompo
Batang (3,075 m). C. är rikt på forsrika
floder och sjöar.
Klimatet på C. är varmt (omkr. 26°) och
jämnt med stor och tämligen jämnt fördelad
nederbörd (2,500—3,000 mm). — Växtvärlden
liknar Borneos men visar övergång till
Moluc-kernas. Stora områden täckas av urskogar, i s.
finnas även savanner. — Djurvärlden visar en
egendomlig sammansättning. Australiska
element, ss. pungdjur av släktet Phalanger, blandas
med indiska och med för C. endemiska
reliktformer (hjortsvinet, anoan), medan de flesta för
de övriga Stora Sundaöarna karakteristiska högre
däggdjuren saknas.
Befolkningen är övervägande av malajisk ras
och består av en mängd olika stammar. Den
största gruppen, sadangfolken, lever i n. delen
av s. v. halvön och beräknas omfatta c:a V2
mill. människor. De nu kristnade minahasserna i
n. uppgå till en V2 mill.; på Makassarhalvön bo
de islamitiska makassarerna och bugineserna (2,5
mill.), i det inre alfuriska stammar, ss.
toradja-stammarna, och på östkusten badjos, de senare
i pålbyar utanför kusten el. i båtar. Den
språkliga splittringen är mycket stor, och de olika
stammarna ha i det glest bebyggda landet levat
mycket isolerade och i ständig fiendskap. Längs
kusterna bo inflyttade främlingar, européer
(8,000); kineser, hinduer och araber.
Näringsliv. C. är särsk. i n. synnerligen
fruktbart. De viktigaste kulturväxterna äro
kokospalm och sagopalm, ris, kaffe; tobak och
kakao. Plantagedriften har under senare år
utvecklats, särsk. tack vare den från Java
importerade arbetskraften. C. äger fyndigheter av
guld, koppar, nickel och stenkol. Även
nickel-haltig järnmalm finnes. Någon större brytning
har dock hittills ej förekommit. Då ön i stor
utsträckning består av högland med rik
nederbörd, finnas stora tillgångar på vattenkraft, som
i framtiden kunna bli värdefulla för C:s
utveckling. Järnvägar saknas, och landsvägarna
äro få och dåliga.
C. är en del av Indonesien och delas
administrativt i provinserna Celebes och Menado, den
senare uppkallad efter den lilla blomstrande
huvudstaden med samma namn på
Minahassa-halv-öns nordspets. Huvudstaden i Celebes är
Ma-kassar (c:a 90,000 inv.), som tack vare sin
ypperliga hamn är centralpunkten för handeln i ö.
delen av Indonesien, bl. a. transitohamn för
kryddor från Moluckerna.
Historia. C. upptäcktes 1525 el. möjl. först
1532 av portugiserna, som anlade ett fort i
Ma-kassar men efter 1600 måste vika för
holländarna. Från 1660-talet var dessas välde befästat
i Makassarområdet, 1703 besattes Menado, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
