Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Celebes - Celebessjön - Celebrera - Celebritet - Celenterater - Celest - Celesta - Celestin - Celestiner - Celestinus - Celest mekanik - Celesyrien el. Coelesyrien - Celibat - Célimène - Céline, Louis Ferdinand, Louis Destouches
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Celebessjön—Céline
559
ännu på 1880-talet omfattade deras välde förutom
nordhalvön och s. Makassar blott enstaka
kustplatser, under det att hövdingarna i det inre voro
nästan oberoende. Efter upprepade oroligheter
började holländarna 1905 pacificera ön, och
inom få år lades så gott som hela C. under
holländsk förvaltning. — Under 2:a världskriget
ockuperades C. i jan. 1942 av japanerna. Efter
den japanska kapitulationen 1945 utbröt i C.
liksom inom andra delar av Nederländska Indien
oroligheter. Den nationalistiska rörelsen på C.
var dock svagare än på Java, och holländarnas
plan att av öarna ö. om Java skapa en
östindone-sisk republik inom den indonesiska federationen,
omfattande bl. a. C., accepterades, varefter i jan.
1947 en regering för ö. Indonesien bildades.
Sedan Indonesiens förenta stater 1949
proklamerats, ingår C. i dessa.
Litt.: L. van Vuuren, ”Het gouvernement
Ce-lebes”, 1 (1921); W. Kaudern, ”1 C:s obygder”
(2 bd, s. å.); ”Ethnographical studies in C.” (6
bd, 1925—44).
Cele’bessjön, ett djupbäcken (största djupet
6,229 m) i malajiska övärlden, mellan Celebes,
Borneo, Suluöarna, Mindanao och Sangiöarna.
Celebrera (fr. célébrer), fira, prisa.
Celebritet, berömdhet, ryktbar person.
Celenteräter, Coelenteräta, se Kavitetsdjur.
Cele’st (lat. caele’stis, av caè’lum, himmel),
himmelsk, i världsrymden befintlig.
Cele’sta (av fr. céleste, himmelsk), ett
klaver-instrument med vibrerande stålstänger i st. f.
strängar, uppfunnet av A. Mustel i Paris 1886,
med omfånget c—c4, samt infört som
orkesterinstrument av nyare franska och ryska
kompositörer.
Celestin, ett mineral av sammansättningen
SrSOi, d. v. s. strontiumsulfat. Bildar vita el.
färglösa, sällan ljusblå rombiska kristaller. C.
uppträder dels tills, m. gips och svavel i
vulkaniska trakter, t. ex. på Sicilien, dels i kalksten
och märgel. De mest betydande fyndigheterna
finnas i England (vid Bristol), som 1937 svarade
för 96% av världsproduktionen.
Celestiner, en av Peter av Murrhone
(sedermera påven Celestinus V) omkr. 1250 stiftad
kongregation inom benediktinorden.
Celestinus, namn på fem romerska påvar. —
C. I (biskop i Rom 422—32) var en förkämpe
för de växande anspråken på romerske biskopens
påveställning inom kyrkan. — Som en svag
åldring beredde C. III (påve 1191—98)
påvedö-met en rad förödmjukelser från kejsare och
furstar. — C. V, den helige (påve 1294 el.
1296) var en ivrig asket, berömd för helighet
(Peter av Murrhone), när han nära 80
år gammal oväntat lyftes upp till
påvevärdigheten, främst kanske genom inverkan av Karl II
av Neapel, vilken behövde ett lydigt verktyg
på påvestolen. Efter fem månaders regering tog
han det i påvedömets historia oerhörda steget att
avsäga sig påvevärdigheten.
Celest mekanik, himmelens mekanik, läran
om de lagar el. krafter, som reglera
himlakropparnas rörelser (se Gravitation och Newton).
560
Celesyrien el. Coelesyrien (av grek
köi’los, urholkad, djupt liggande; arab. El-Bikaa),
antikens namn på dalområdet mellan Libanon
och Antilibanon (omkr. 120 km långt, 14 km
brett), i Syrien. C. har bördig jord och
ypperliga beten och är tätt bebyggt.
Celibat (av lat. caè’lebs, ogift), ogift stånd.
Inom den kristna kyrkan började från 300-talet
lagar utfärdas till förmån för ogifta klerker.
Försöket att på kyrkomötet i Nicaea 325
upphöja stadgandet om presbyterers och diakoners
ovillkorliga c. till en för hela kristna kyrkan
gällande lag misslyckades dock, och den mildare
praxis, som utvecklat sig, fortfor att gälla, i det
man tillät prästerna att fortsätta ett före
ordinationen ingånget äktenskap men plägade
förbjuda dem att gifta sig efter ordinationen.
Det uppblomstrande munkväsendet gynnade
emellertid det ovillkorliga c. Även intogo de
romerska biskoparna konsekvent den strängare
ståndpunkten, i synnerhet beträffande det högre
prästerskapet.
Denna äldre kyrkliga lagstiftning har
bibehållits i orientens kyrkor och av romerska
kyrkan medgivits som rätt för de unerade
grekerna. Inom grekisk-katolska kyrkan äro endast
klosterandliga samt biskopar, ärkebiskopar och
patriarker förbundna till c. Det lägre kleresiet
äger ej endast rättighet utan är förpliktat att
gifta sig. Omgifte är dock ej tillåtet.
I västerlandet tenderade utvecklingen
till allt större stränghet. Med slagordet
”nikolai-tism” drog Clunyreformen i härnad mot alla
prästäktenskap. Det var dock först påven
Gregorius VII, som lyckades införa c. som en för
hela den romerska kyrkans klerus gällande
lagstadga. Detta skedde genom hans högtidliga
förklaring (på synoden i Rom 1074), att envar,
som ville erhålla ett andligt ämbete, skulle vara
förpliktad till c. och att de präster, som redan
voro gifta, antingen genast skulle skilja sig från
sina hustrur el. ock avgå från sina ämbeten.
Denna celibatlag inskärptes ytterligare genom
de på mötena i Reims 1119 samt i Rom 1123 och
1139 fastställda förordningarna. För det lägre
kleresiet gjordes dock efter hand åtskilliga
eftergifter. Reformationen bröt helt och hållet med
det romerska systemet.
Célimène [selimä’n], kvinnofigur i Molières
skådespel ”Misantropen”, därefter beteckning i
allm. för en snillrik men behagsjuk kvinna.
Céline [seli’n], Louis Ferdinand,
författarnamn för Louis Destouches,
fransk författare (f. 1894). C. blev 1924 med.
dr i Paris och arbetade 1926—36 som läkare
vid statskliniken i Clichy bland den franska
huvudstadens fattigaste befolkning. Han
debuterade som förf, med romanen ”Voyage au bout
de la nuit” (1932), som fick en forts, i ”Mort
å crédit” (1936), starkt naturalistiska skildringar,
präglade av mörk pessimism. C., som hyste starka
sympatier för kommunismen, besökte 1935
Sov-jetryssland men återkom besviken (”Mea culpa”,
1937) och tog nu intryck av fascistiska
strömningar. I ”Bagatelles pour un massacre” (1938)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
