Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Censur - Censura ecclesiastica - Censurera - Census - Cent - Cent. - Cental - Centaur - Centaurea - Centauren - Centaurium - Centavo - Center - Centerbord - Centerless - Centern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
595
Censura ecclesiastica—Centern
596
utöver sker enl. en lag av 1940, är ej verklig
•c. utan en slags tullkontroll över
valutautförseln. — C. av arbeten, avsedda för sceniskt
framförande, har förekommit som teatercensur,
avskaffad 1872 men i viss mån delvis ersatt av
bestämmelser i ordningsstadgan för rikets städer.
Numera finnes sedan 1911 filmcensur el.
biografcensur. Varje film, som skall
offentligen förevisas, måste förut vara godkänd av
en särskild offentlig myndighet, Statens
biografbyrå.
Censüra ecclesia’stica, lat., den andliga
doms-rätt, enl. vilken biskop kan göra undersökningar
rörande förbrytelser emot kyrkan och ådöma
straff för desamma.
Censurera (lat. censur äre), granska.
Ce’nsus, lat., uppskattning, värdering; en viss
förmögenhetsställning som villkor för valrätt el.
valbarhet; folkräkning.
Cent (av lat. centum, hundra; förkort, c. el.
et., plur. cts.), skiljemynt; i U.S.A., Canada m. fl.
länder = 1/ioo dollar; i Nederländerna = V100
gulden; på Ceylon, Mauritius m. fl. platser = V100
rupie.
Cent., förkortning för centav o, centime
el. c e n t i m o.
Cental [se’ntal], eng., amerikansk centnervikt,
se Centner.
Centåu’r, se Kentaur.
Centauréa, artrikt växtsläkte av fam.
korgblommiga, utmärkt huvudsakligen därigenom,
att korgarnas kantblommor äro könlösa, vanl.
stora, och sålunda
uteslutande spela
rollen av
skyltorgan. Släktet är
särdeles rikt
företrätt i
medelhavsländerna; i
Sverige finnas tre
vanliga arter,
nämligen den som
åkerogräs
välbekanta blåklinten (C. cyanus)
samt de
rödblommiga rödklint
(C. jacea) och
v ä d d k 1 i n t (C.
scabiosa). Som
prydnadsväxter
odlas olika
färgvar ieteter av
blå
klint samt g r å k 1 i n t el. s i 1 v e r e k (C.
Cineraria), den någon gång även förvildade
bergklinten (C. montana) m. fl.
Centåu’ren (av grek. ke’ntauros), stjärnbild
på södra stjärnhimlen. Se Stjärnor.
Centau’rium, se Arun.
Centa’vo, skiljemynt i flera sydamerikanska
stater; 100 c. = 1 peso, 1 sol el. 1 boliviano
Centaurea cyanus, blåklint.
m. m. I Portugal är 100 c = 1 escudo och i
Brasilien = 1 cruzeiro.
Center (lat. ce’ntrum), medelpunkt, mitt.
1) Mellersta delen av en till strid uppställd
större truppstyrka, i motsats till sidodelarna,
som kallas flyglar. Benämningen avser vanl.
äldre tiders förhållanden.
2) En i flera länder bruklig benämning på
de medlemmar av en parlamentarisk församling,
vilka intaga en mellanställning (stundom markerad
genom deras plats mitt i samlingssalen) mellan
den konservativa högern och den mer el. mindre
radikala vänstern. Stundom skiljer man, t. ex. i
nationalförsamlingen under den franska
revolutionen, mellan högra centern och vänstra centern.
Av partier, vilka själva benämna sig c., torde
det tyska Zentrum vara det viktigaste. Se vidare
Centern.
3) Sportv., mittelmannen i anfallskedjan
(centerforward) och bland halvbackarna (c e
n-terhalvback) i fotboll, handboll m. fl.
bollspel.
Centerbord, lösköl på vissa mindre segelbåtar.
Vid bidevindsegling nedsänkes c. för att
motverka krängning och avdrift.
Centerless [se’ntales] (eng., utan centrering),
en rundslipmaskin, där arbetsstyckena (runda
stänger) icke centreras genom fastspänning utan
endast styras av en linjal och en mot slipskivan
något snedställd matarrulle.
Centern har varit namn på ett flertal svenska
politiska partier, de flesta kortvariga och av
mindre betydelse.
Riksdagspartier: 1) C. i A. K. 1873 (se
Intelligensen). Vid en utbrytning ur C. bildades i
febr. 1883 2) N y a c. (se d. o. 1). C. 1)
(”centerhögern”) försvann därefter ganska snart, och
Nya c. började därför ofta kallas C. Partiet
upphörde med slutet av 1886 års riksdag. — 3)
C. kallas stundom under åren 1880—86 F. K:s
moderata mellanparti; 1885—86 torde namnet C.
el. ”Center klubben” ha varit vanligt. — 4)
Andra kammarens c. el. C. var det
namn A. K:s frihandelsvänliga
stadsrepresen-tanter antogo 1889. Ur detta parti utträdde i
praktiken redan under 1893 års riksdag de
högersinnade medl. och bildade det s. k.
Borgmäs-tarpartiet, från 1895 officiellt 5.) Nya c.
(1895—96, se d. o. 2). C. 4) upphörde därmed.
De flesta av dess mera radikala medl. ingingo
i Folkpartiet, de moderata bildade 6)
Frihandelsvänliga c. (1895—97; se d. o.).
Rikspartiorganisationer: 7) Ett försök gjordes
1920 på initiativ av bl. a. presidenten B.
Hasselrot att bilda en center på programmet ”mot
socialisering, klasskamp och partivälde”. Partiet kom
av sig redan vid ingången. — 8) C. (i
Stockholm med omnejd 1932—34) bildades i april 1932
i liberala och tjänstemannakretsar. Dess syfte
var bl. a. att medverka till återförening av de
liberala och frisinnade partierna. Då denna
genomfördes och Folkpartiet bildades (aug. 1934),
anslöt sig C. till detta. — 9) C. (senare
”Centerbildningen” el. vanl. ”Nässjö-centern”) uppstod
självständigt i förhållande till C. i Stockholm i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
