Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Centinaio - Centner - Cent nouvelles nouvelles, Les - Cento novelle antiche - Central - Centrala arbetsgivareförbundet - Centrala exekutivkommittén, TsIK - Centrala flygverkstäderna - Centralafrika - Centralamerika - Centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet - Centralantenn - Centralantändning - Centralasien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
599
Centinaio—Centralasien
600
Centinaio [tjentina’jå], se Centner.
Ce’ntner (av lat. centenärius, som innefattar
hundra), förk. c t r, förr allmänt, nu blott i
Danmark använd handelsvikt, i regel = 100
skålpund. På grund av skålpundets olika storlek i
olika länder varierade c. emellertid högst
betydligt. En svensk c. = 42,5 kg, en tysk s. k.
”tull-centner” (av år 1840) liksom även en schweizisk
el. dansk = 50 kg, en engelsk el. amerikansk
(hundredweight, ibland även kallad
centweight, förk. cwt, 112 pounds,
cental 100 pounds) resp. 50,8 kg och 45,359 kg,
en holländsk (centenaar) 49,409 kg (i
Trans-vaal 49,304 kg), en italiensk (centinaio),
varierande i olika städer, omkr. 33—34 kg. I
Spanien, Portugal och Frankrike benämndes c.
q u i n t a 1 och motsvarade i resp, länder 46 kg,
58,75 kg och 49 kg. Metrisk centner el.
dubbelcentner (fr. quintal mé t r
i-que, ital. centinaio metrico), som
brukas i en del länder, omfattar 100 kg.
Cent nouvelles nouvelles, L e s [le sä novä’l
novä’l], ”De hundra nya novellerna”, fransk
berättelsesamling från 1400-talet, med vilken den
franska novellistiken börjar. Den har på
otillräckliga grunder tillskrivits Antoine de La Sale.
Samlingen bildar inledningen till renässansen i
Frankrike. Se W. Söderhjelm, ”Den franska
novellens anor” (1924).
Cento novelle antiche [tj’ä’ntå nåvä’le [-an-ti’ke],-] {+an-
ti’ke],+} it. (Hundra gamla berättelser), även
kallad ”11 novellino”, en samling ofta rätt
drastiska noveller från 1200-talet av obekant
författare ; därur hämtade renässansens författare
ofta sina motiv. Boken trycktes första gången
1525.
Central, mitt-, som rör el. utgör centrum,
ledande, väsentlig; även förkortning av
centralstation. — Benämningen c. brukas särskilt om ett
på örlogsfartyg väl skyddat rum, till vilket för
manövrering, eldledning, haveritjänst m. m.
erforderliga kommunikationsanordningar, ss. talrör,
telefoner, orderapparater o. dyl., sammanföras.
Centrala arbetsgivareförbundet stiftades i
Stockholm 1903 och kom huvudsaki. att omfatta
byggnadsindustrien och det till denna knutna
hantverket. 1919 uppgick C. i Svenska
arbetsgivareföreningen.
Centrala exekutivkommittén, TsIK (officiell
ry. förk. för Tsentralnyj ispolnitelnyj komitef),
var enl. Sovjetunionens konstitution av år 1923
det högsta organet inom Sovjetunionen mellan
unionens sovjetkongressers sessioner, d. v. s.
unionens egentliga parlament. C. sammansattes av
två likställda kamrar: unionsrådet, vars c:a 500
led. valdes av unionens sovj etkongress för en
tvåårsperiod, och nationaliteternas råd, som
bildades av ombud för medlemsrepublikerna.
Mellan C:s 3—4 gånger om året återkommande
sessioner utövades dess makt av folkkommissariernas
råd samt av C:s presidium, vars ordf, närmast
var att betrakta som statschef. Även de enskilda
i Sovjetunionen ingående republikerna hade en c.
Enl. Sovjetunionens konstitution av år 1936
er
sattes unionens liksom republikernas c. och
sov-j etkongresser av unionens, resp, republikernas
högsta råd.
Centrala flygverkstäderna, krigsv., verkstäder
med huvudsaklig uppgift att utföra
reparations-och översynsarbeten samt arbeten i samband med
större ändringar på flygmaterielen. Enl. 1942 års
försvarsbeslut skola tre c. finnas inom flygvapnet,
förlagda till Malmslätt, Västerås och Arboga.
Centralafrika, ett förr ofta men numera sällan
använt namn på v. delen av Ekvatorialafrika,
som huvudsaki. omfattar Kongo-bäckenet.
Centralamerika, se Mellanamerika.
Centralanstalten för försöksväsendet på
jordbruksområdet. För att vinna centralisering
och organisation av
jordbruksförsöksverksamhe-ten i landet inrättades enl. beslut av 1905 års
riksdag en centralanstalt, som trädde i
verksamhet 1907. I C. uppgingo dels de till
Lantbruksakademiens experimental fält hörande
avdelningarna för jordbruk, agrikulturkemi och
växtfysio-logi, dels Statens entomologiska anstalt och
hushållningssällskapens lokala fältförsök. Vidare
upprättades en avd. för husdjursskötsel,
mejeriväsen och bakteriologi. C. förlädes till
Experi-mentalfältet på Norra Djurgården i Stockholm
på ett område, som förut disponerats av
Lantbruksakademien. C:s arbetsuppgifter fördelades
sedermera på 6 avd., var och en under ledning
av en föreståndare med prof:s titel. C:s uppgift
var att genom systematiska försök och
vetenskapliga undersökningar utreda för jordbruket och
dess binäringar praktiska frågor, att genom
uppvisningar åskådliggöra vunna resultat samt att
stå allmänheten till tjänst med råd och
upplysningar. 1932 övertogs den entomologiska avd:s
arbetsuppgifter av den nybildade Statens
växt-skyddsanstalt, och 1935 överfördes de kemiska
och bakteriologiska avd. till den nyinrättade
Lant-brukshögsk. Vidare överlätos mejeriförsöken på
Statens mejeriförsök i Alnarp och den botaniska
avd:s arbetsuppgifter på Lantbrukshögsk. Genom
1936 års riksdagsbeslut avvecklades C. slutgiltigt,
och i stället upprättades under samma styrelse
som Lantbrukshögsk. en jordbruks- och en
husdj ursförsöksanstalt, som förlagts till Ultuna. C:s
lokaler på Experimentalfältet ha delvis övertagits
av Statens lantbrukskemiska kontrollanstalt.
Centralantenn, en inom större bostadshus vanl.
förekommande anläggning, bestående av en högt
och fritt placerad antenn, från vilken de
inkommande signalerna genom skärmade kablar (vanl.
koaxialkablar) fördelas till s. k. radiokontakter i
de olika lägenheterna, ev. via en för- förstärkare
av bredbandstyp.
Centralantändning, det slags antändning av ett
eldvapens krutladdning, varvid de brinnande
gaserna från antändningsmedlet träffa laddningen
i kärnlinjens riktning. Detta antändningssätt
brukas vid alla moderna eldvapen.
Centralasien, benämning på de avloppslösa, till
stor del ökenartade områden, som upptaga Asiens
inre: Dsungariet, östturkestan, Mongoliet,
Tsai-dam och n. Tibets högland. Till C. räknas vanl.
icke Västturkestan och Kirgisstäppen, ehuru de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
