Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Centralasien - Centrala sjukhusarkivet - Centrala sjukvårdsberedningen - Centrala skiljenämnden för vissa arbetstvister - Centrala uppbördsnämnden - Centralaustralien - Centrala verk - Centrala värnpliktsbyrån - Centralbank - Centralbanken for Norge - Centralbatteri - Centralbibliotek - Centralblocket - Centralbolaget för kemiska industrier ab. - Centralbyggnad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
601 Centrala sjukhusarkivet—Centralbyggnad 602
till sin naturbeskaffenhet till stor del likna de
förstnämnda områden.
Centrala sjukhusarkivet inrättades 1938 med
uppgift att verka för standardisering och
rationalisering på det sjukhustekniska området. C.
uppgick 1943 jämte Sjukhusens
standardiserings-kommitté i Centrala sjukvårdsberedningen.
Centrala sjukvårdsberedningen inrättades
1943 genom sammanslagning av Centrala
sjukhusarkivet och Sjukhusens
standardiseringskom-mitté. C. har att handlägga ärenden rörande
planläggning och utrustning av sjukhus och därmed
jämförliga inrättningar, planläggning av den
slutna vården inom rikets sjukvårdsområden samt
standardisering av inventarier och materiel inom
hälso- och sjukvården samt vidare att samla,
registrera, systematiskt bearbeta och arkivera
uppgifter i och för rationalisering på det
sjukhustekniska området. C. står under Medicinalstyrelsens
överinseende och ledes av en styrelse, bestående av
10 led. Verksamheten bedrives på en
standar-diseringsavd. och en arkivavd., vilka förestås av
vardera en byrådirektör.
Centrala skiljenämnden för vissa
arbetstvis-ter, den första svenska arbetsdomstolen,
upprättades 1920 med uppgift att avgöra dit hänskjutna
tvister rörande kollektivavtals rätta innebörd och
tillämpning. När Arbetsdomstolen 1929 trädde i
verksamhet, upphörde C.
Centrala uppbördsnämnden förordnas enl.
1945 års uppbördsförordning, § 92, av K.m:t
med uppgift bl. a. att efter framställning av
länsstyrelse, lokal skattemyndighet, skattskyldig
el. arbetsgivare avge bindande förklaring rörande
sättet för uttagande av preliminär skatt samt om
verkställandet av löneavdrag, att lämna
anvisningar i frågor rörande uppbördsförfarandet
samt att avge förslag till K.m:t rörande
tillämpning av uppbördsförordningen. Nämnden består
av 5 led.
Centralaustralien, 1927—31 namn på
administrativt område av Nordterritoriet, Australien.
Centrala verk kallas de, vanl. till ett lands
huvudstad förlagda, myndigheter, som ha att var
och en inom sitt särskilda förvaltningsområde
utöva överstyrelsen inom viss förvaltningsgren för
riket i dess helhet. I Sverige voro de ursprungliga
c. de s. k. fem höga rikskollegierna, bland vilka
kansliet utvecklats till de nuv. departementen för
beredning och expedition av regeringsärendena,
under det att de övriga jämte ett flertal ur dem
utbrutna el. särskilt bildade numera utgöra c.
under departementen, som endast i fall, då intet
särskilt sådant verk finnes för någon viss
förvaltningsuppgift, tjänstgöra som c.
Departementscheferna äro därför i regel icke beslutande såsom
verkscheferna, och s. k. administrativ
ministerstyrelse är av detta skäl väsentligen främmande
för svensk rätt. C. handlägga på eget ansvar
styrelseärenden i motsats till regeringsärenden
men avge i fråga om de senare vanligen
förberedande yttranden. Den självständighet, som
alltifrån början och ännu i våra dagar
utmärker dessa verk, har sin grund däri, att svensk
rätt i dem sett och ser organ direkt för staten
och icke blott för regeringen. I regel sker
avgörandet av ärenden numera efter föredragning
genom beslut av chefen ensam, inom vissa verk
dock i närvaro av lekmannafullmäktige, varemot
förr kollegialt avgörande genom omröstning var
den vanliga formen.
Centrala värnpliktsbyrån, underställd
arméchefen, utövar ledning och kontroll av all till
personalredovisningen av försvarets värnpliktiga
hörande verksamhet..
Centralbank, bank, vars verksamhet i främsta
rummet avser att fylla uppgifter i penning- och
valutapolitikens tjänst och som för detta ändamål
erhållit ett mer el. mindre fullständigt
sedelut-givningsmonopol.
Centralbanken for Norge, norskt bank-ab.,
grundades 1900 av ett stort antal norska och
utländska bankinstitut och övertog då
bankirfirmorna Tho. Joh. Heftye & sön (grundad 1769)
och Sev. Chr. Andersen (grundad 1845). C.
sattes i april 1923 under offentlig administration
och trädde 1928 i likvidation, varvid insättarna
fingo vidkännas en mindre förlust.
Centralbatteri. En telefonstation med därtill
anslutna abonnenter säges vara inrättad enl.
cen-tralbatteriprincipen, då mikrofonerna hos
abonnenterna matas med ström från en gemensam, centralt
uppsatt strömkälla.
Centralbibliotek kallas i Sverige de bibliotek,
som utgöra en påbyggnad på de lokala folkbibi,
och som ha till uppgift att supplera dessas
arbete genom utlåning av böcker, som behövas i
studiesyfte, genom utsändande av vandringsbibl.
och genom biblioteksteknisk vägledning.
Föreståndaren för ett c., c e n t r a 1 b i b 1 i o t e k
a-r i e n, har inspektionsskyldighet gentemot
folk-bibl. i länet.
Centralblocket, se Statens vattenfallsverk.
Centralbolaget för kemiska industrier ab.
förmedlar samarbete och verkar för utbyte av
erfarenheter på den kemiska industriens område.
Intressenter äro 12 större svenska
industriföretag.
Centralbyggnad, en byggnad, vars delar
gruppera sig kring en vertikal mittaxel och som
kan delas i symmetriska hälfter av mera än
ett genom denna axel gående vertikalplan. Strängt
genomförda c. äro icke vanliga.
Centralbyggnader äro av två slag, med
slutet el. öppet mittrum. Det förra har utvecklats
ur den primitiva runda hyddan (tält,
resvirkes-hydda, flätverksbyggnad med lerklining o. s. v.) ;
denna utveckling försiggick hos vissa österländska
folk och ledde redan under senantiken fram till
rikt utbildade monumentalformer, vilka under
hellenistisk och fornkristen tid överfördes till
västerlandet och vidare utbildades där. Typens
konstnärliga huvudmotiv är kupolen el.
kupolkomplexen. I europeisk byggnadskonst har den
huvudsaki. använts för sakrala ändamål (kyrkor, främst
grav- och dopkyrkor) men även inom
profanarkitekturen, särskilt under renässansen. Den
förekommer också i islams arkitektur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
