Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Chartres - Chartres, Robert - Chartreuse, La grande (kloster) - Chartreuse, el. chartrös (likör) - Chartularia, kartularier - Charuder, haruder - Charybdis - Chasarer - Chase, Salmon Portland - Chase, Stuart - Chase, William - Chase National Bank of the City of New York
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
691
Chartres—Chase National Bank of the City of New York
692
gjordes till hertigdöme och gavs till huset
Orléans.
C:s förnämsta prydnad är den ståtliga
katedralen, byggd 1194—1220 (vissa delar, såsom de
praktfulla, rikt skulptursmyckade förhallarna
framför tvärskeppets portaler i norr och söder,
tillädes senare), till största delen på
grundmurarna efter en 1020—37 uppförd kyrka av nästan
samma utsträckning, som brann 1194. Den äldre
kyrkans krypta, som sträcker sig under den
nuvarande katedralens koromgång och sidoskepp,
innesluter lämningar efter kyrkobyggnader på
samma plats från 800-talet och ända från
senantiken. Ryktbar är katedralens västportal
(”por-tail royal”) med utomordentligt rik skulptural
utsmyckning, ett av den franska 11
oo-talsskulp-turens mästerverk (utförd omkr. 1130—50, då
även tornen anlades; n. tornets spira byggdes
1507—13). Märkliga äro också de från
1200-talet (några från 11 oo-talets slut)
härstammande glasmålningarna, som fylla nästan alla
katedralens fönster. Jfr E. Houvet, ”Cathédrale de
C.” (7 bd, 1920—21).
Chartres [Jartr], Robert, hertig av, fransk
prins (1840—19x0), yngre son till hertig
Ferdinand av Orléans och bror till greven av Paris.
Han deltog på unionshärens sida i
nordamerikanska inbördeskriget. Aug. 1870 sökte han
förgäves få anställning i franska hären. Senare
tjänade han obemärkt i Chanzys armé. 1878 blev
han överste men avskedades 1883 i likhet med
de övriga prinsarna. Hans dotter Marie var g. m.
prins Valdemar av Danmark.
Chartreuse, Lagrande [la grä’d Jartrö’z],
berömt kartusiankloster, i en dal i
Chartreuse-massivet, Dauphiné, 977 m ö. h., 20 km n. om
Grenoble. Grundat av Bruno 1084, omfattar
klostret vidsträckta byggnader, anlagda på 1400—
1600-talet. 1903 måste munkarna lämna klostret,
som upplåtits för univ. i Grenoble.
Chartreuse [Jartrö’z], fr., el. chartrös,
en aromatisk, med örtessenser kryddad likör,
tillverkad av kartusianmunkarna i klostret La grande
Chartreuse i Frankrike. Den förekommer i tre
typer: grön, gul och vit. 1864 förbjöd påven
likörtillverkningen i klostret, och den flyttades
då till en närbelägen ort, Fourvoirie, där den
fortsatte till 1903. Sistnämnda år utvisades
kar-tusianerna ur Frankrike och slogo sig då ned i
Tarragona i Spanien, där de upptogo och ännu
bedriva tillverkning av sin ”äkta”
chartreuse-likör.
Chartuläria [k-], lat, kartulärier,
klosters och stifts kopieböcker, innehållande
avskrifter av donations- och köpebrev m. m.
Charüder [Ja- el. ka-], haruder (sannolikt
”skogsbo r”, av fhty. har od, fsax. hard o. s. v.),
germanskt folk, omtalas som ett av de folk,
vilka biträdde konung Ariovistus i striden mot
Caesar. C:s boplatser förläggas av geografen
Ptolemaios (100-talet e. Kr.) till Cimbriska
halvön (Jylland), varför några forskare antagit dem
vara ett nordiskt folk.
Chary’bdis [k-], mytologiskt vidunder, som
enligt Homeros tre gånger om dagen insuper och
åter utsprutar vattenvirvlarna, lokaliserat i sundet
vid Messina, mitt emot Skylla.
Chasärer, se Khazarer.
Chase [tjéis], Salmon Portland,
amerikansk statsman (1808—73). Han blev 1830
praktiserande advokat i Cincinnati och infördes
snart i politiken, i det att han vid flera
tillfällen med stor talang försvarade slavar, som
från sydstaterna rymt in på Ohios område.
Insatt av demokraterna i senaten 1849, var C.
den mest framträdande av slaveriets fåtaliga
be-kämpare inom denna
församling. C:s åsikter
i slavfrågan avlägsnade
honom från
demokraterna, och det var
det nybildade
republikanska partiet, som
gjorde honom till
guvernör i Ohio (1856—
59). Han var
ifrågasatt som
republikanernas kandidat vid
presidentvalet 1860, men
partikonventet i
Chicago föredrog
Lincoln. I dennes
kabi
nett blev C. mars 1861 finansminister och
utförde ett jättearbete med att anskaffa de
oerhörda penningsummor, som erfordrades för
kriget. På grund av meningsskiljaktigheter med
Lincoln utträdde C. i juni 1864 ur kabinettet och
blev i dec. s. å. president i högsta domstolen.
Trots sina fel, bland vilka en högdragen
självgodhet mer än annat hämmade hans bana, var C.
en av sin tids förnämsta amerikanska statsmän.
— Litt.: A. B. Hart, ”Salmon P. C.” (1899).
Chase [tjéis], S tuart, amerikansk författare
(f. 1888), studerade först vid en teknologskola,
sedan ekonomi vid Harvard univ., arbetade i sin
faders ingenjörsfirma och sysslade med skilda
ekonomiska uppdrag. Huvudtemat i hans
författarskap har varit förhållandet mellan maskinen
och människan. Bland hans arbeten märkas ”The
tragedy of waste” (1925), ”Men and machines”
(1929), ”The tyranny of words” (1938), ”Idle
money, idle men” (1940), ”The road we are
travelling” (1942), ”Goals for America” (s. å.),
”Where’s the money coming from?” (1943),
”De-mocracy under pressure” (1945) och ”Men at
work” (s. å.).
Chase [tjéis], William Merrit, amerikansk
målare (1849—1916). Högst skicklig tekniker, lät
han sig påverka från olika håll — från
Ve-lasquez, Whistler och skotska målare — men
omsmälte det tillägnade utan att imitera. Förfinad
smak och stark målerisk känsla utmärkte
honom alltid; under sin sista tid ansågs han som
Nordamerikas mest glänsande målare.
Chase National Bank of the City of New
York [tjéi’s nä’Jnl bä’uk av Öo si’ti ov njö’
jå’k], f. n. Amerikas största affärsbank, gr.
1877. Intill 1911 verkade C. huvudsaki. som
clearinginstitut för andra banker, som höllo sina
reserver hos C. Dennas kommersiella affärer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
