Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cigarrett - Cigarrillos - Cignani, Carlo - Cigoli, Ludovico Cardi da - Cikada - Cikoria el. vägvårda - Ciliarkropp - Ciliata - Cilicien, Kilikien - Cilier - Cill Chainnigh - Cill Dara - Cill Mantan - Cima (bergsspets) - Cima, Giovanni Battista (Cima da Conegliano) - Cimabue, Giovanni (Cenni di Pepo) - Cimaise - Cimarosa, Domenico
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
819
Cigarillos—Cimarosa
820
Cichorium
inty-bus, vägvårda.
märke. Kapaciteten hos en modern
förpackningsmaskin utgör c:a i mill. c. pr 8-timmarsdag.
Cigarrillos [t>igari’ljås], sp., cigarretter med
ett fint tobaksblad som omslag i st. f.
silkespapper.
Cignani [tJinjaTi]( Carlo, bolognesisk
målare (1628—1719), Bolognaskolans siste
framstående målare. Han var elev av Albani,
utbildade sig genom studium av Correggio, Tizian
och carraccierna, arbetade utom i Bologna bl. a.
i Rom och Parma och vann stort anseende
genom sin konst. En av hans stafflimålningar
finnes i Nationalmuseum.
Cigoli [tji’gåli], Ludovico Cardi da,
italiensk målare och arkitekt (1559—1613),
huvudsakligen verksam i Florens. Han utgick från
den manieristiska stil, som bildats av
Michel-angelos efterföljare, och blev på 1580-talet
påverkad av Barocci. I anslutning till dennes
arbetssätt utvecklade C. en koloristisk stil med rikt
Ij usdunkel.
Cikada, se Stritar.
Ciköria el. vägvårda, Cichorium i’ntybus,
en till korgblommiga (avd. Cichorieae)
hörande, ända till meterhög flerårig ört med
platta, himmelsblå blomkorgar.
Den växer vild i södra och
mellersta Sverige och odlas för
sina rötters skull, av vilka
be-redes kaffesurrogat, c i k 0 r i a,
i n t u b i. Som sallatväxter odlas
såväl en varietet av c., vilken
blekes genom odling i mörka
källare, som e n d i v i a n
(Cichorium endivia).
Ciliärkropp, anat., se ögat.
Ciliäta, se Infusionsdjur.
Cilicien, K i 1 i k i e n,
landskap i s. ö. Mindre Asien, vid
medelhavskusten mitt emot
Cypern, motsvarar ung. de
administrativa områdena, bestående av
Iqel och s. delarna av Seyhan
och Maras, motsv. det s. k.
Lill-Armenien.
C. var först skattskyldigt
under Assyrien, bevarade sedan
en relativ självständighet under
Persien, erövrades av Alexander
den store och var därpå ett
tvistefrö mellan ptolemaier och
seleukider. 64 f. Kr.
införlivades landet av Pompeius med
romerska väldet. Senare kom C.
till östromerska riket, innehades
ett par hundra år av araberna
och hade särsk. under korstågen skiftande öden.
1515 kom hela landet definitivt till turkarna.
Cilier, se Flimmerhår.
Cill Chainnigh [kil kä’ni], irl. namnet på
staden och grevsk. Kilkenny.
Cill Dara [kil dä’ra], irl. namnet på
grevskapet Kildare.
Cill Mantän [ül], irl. namnet på grevskapet
Wicklow.
Cimabue: Madonna. Detalj av väggmålning i S.
Fran-cesco, Assisi, omkr. 1296.
Cima [tji’ma], it. benämning på bergsspets,
ingår i namnet på flera alptoppar.
Cima [tffma], Giovanni Battista,
kallad C. da Conegliano, venetiansk
målare (omkr. 1459—1517 el. 1518). Starkt
påverkad av äldre konstnärer inom den venetianska
skolan, målade C. altartavlor och andaktsbilder
med okonstlad och frisk, stundom naiv hållning.
Cimabue [tfimabo’e], Giovanni, eg.
Cenni di Pep o, florentinsk målare (omkr.
1240—1303). C. omtalas redan av Dan te som
den främste målaren i Florens före Giotto. Hans
omkr. 1260 tillkomna madonnabild i Florens’
akad. bevarar i typ och färggivning ännu den
bysantinska stilen men visar i andra drag fram
mot en ny tid. Av stor verkan äro hans livliga
väggmålningar i S. Francesco i Assisi (t. ex.
”Den korsfäste Kristus”). — Litt.: O. Sirén,
”Toskanska målare på tolvhundratalet” (1922).
Cimaise [simä’z], fr. (grek. kyma’tion, ”liten
bölja”), i antik och antikiserande byggnads- och
dekorationskonst namn på den översta, krönande
listen i en kransgesims. — Vid tavelutställningar
nyttjas ordet c. för att beteckna väggpanelens
avslutande list.
Cimarosa [tjimarå^a], Domenico,
italiensk operakompositör (1749—1801), elev av
Sacchini och Piccini i Neapel. Han vistades
1789—92 i Petersburg, sedan i Wien, där hans
främsta verk, ”11 matrimonio segreto”, 1792
ha
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
