Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cimarosa, Domenico - Cimarron River - Cimbex - Cimbrer (kimbrer) - Cimbrishamn - Cimbriska halvön - Cimex lectularius - Cimino, Monte - Cimmerier - Cimone, Monte - Cincar-Marković, Alexander - Cinchona - Cincinnati - Cincinnatus - Cincinnatusorden - Cinclus - Cinders el. sinders - Cineas - Cinematek, filmotek - Cineol (eukalyptol) - Cineraria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
821
Cimarron River—Cineraria
822
de sin premiär (”Det hemliga äktenskapet”, Sthlm
1800); året därpå var han redan åter i Neapel,
där han gav flera operor, vilka även uppfördes
på de flesta större scener. Av hans verk äro,
förutom det ovannämnda, ”L’italiana in Londra”
(1779; ”Italienskan i London”, Sthlm 1795) och
”L’impresario in angustie” (1786;
”Teaterdirektören”, Sthlm 1799) de mest berömda. C. är den
främste representanten för opera-buffan. Jämte
operor skrev han mässor, oratorier och kantater.
Monogr. av P. Cambiasi (1901).
Cimarron River [simä’ran ri’va], biflod till
Arkansas River i U.S.A., upprinner vid foten av
Rocky Mountains i trakten av Raton, New
Mexico, och mynnar i Arkansas River c:a 15
km ovanför Tulsa i Oklahoma; längd c:a 1,050
km.
Cfmbex, se Bladsteklar.
Ci’mbrer (k i m b r e r), ett germanskt folk,
vars hemland med tvivelaktig rätt, förlägges till
Jylland (Cimbriska halvön). Efter
sammanstötningar med boj erna m. fl. stammar visade de
sig 113 f. Kr. i Noricum (nuv. Steiermark och
Kärnten), drogo sig på romersk uppmaning
tillbaka men blevo vid Noreia försåtligt överfallna
av romarna, vilka emellertid ledo ett blodigt
nederlag. Vägen till Italien stod nu öppen, men
c. vände sig mot Gallien. Där slogo de 109 f. Kr.
i grund en romersk här. Först sedan ytterligare
några romerska härar besegrats, tågade c. ned i
Italien. Här gingo de dock 101 f. Kr. vid
Ver-cellae sin undergång till mötes, då de icke kunde
motstå Marius’ krigsvana legioner. Redan
dessförinnan hade deras förbundna, teutonerna, gått
under.
Cimbrishamn, föråldrad namnform för
Simrishamn.
Cimbriska halvön, namn på Jylland, först
förekommande hos den grekiske geografen
Ptolemaios (1 oo-talet e. Kr).
Cimex lectulärius, se Vägglus.
Cimino [tjimi’nå], Monte C., bergstopp i
mell. Italien, nära Viterbo; 1,053 m ö. h. Består
av trakyt; vacker utsikt över kampagnan.
Cimmerier (lat. Cimme’rii, grek. kimme’rioi).
1) Mytologiskt folk, enl. Homeros (”Odysséen”
XI: 14) boende i väster vid Okeanos i mörker
och töcken, enl. senare sagor vid Avernosjön.
— 2) Trakisk folkstam vid nordkusten av Svarta
havet; inträngde under 700-talet f. Kr. i Mindre
Asien och kuvades omkr. 600 f. Kr. av lyderna.
Cimone [tjimå’ne], Monte C., bergstopp
i Apenninerna, 2,163 rn.
Cincar-Markovic [tsi’ntsar maYkåvitJ],
Alexander, jugoslavisk diplomat och politiker
(f. 1889). Efter diplomatisk verksamhet blev
han i febr. 1939 utrikesminister i Cvetkovic’
regering. Han arbetade för ett närmande till
axelmakterna. I febr. 1941 besökte han tills, m.
Cvetkovic Hitler på Berghof, varvid
Jugoslaviens anslutning till 1940 års tremaktspakt
mellan Tyskland, Italien och Japan förbereddes.
25/s s. å. undertecknade han pakten i Wien. Då
regeringen några dagar senare störtades genom
general Simovic’ mot den protyska politiken
rik
tade statskupp, sattes C. under husarrest, och han
var en av de ministrar, som därefter
pensionerades genom kungl. dekret.
Cinchöna [-k-], se Kinaträd.
Cincinnati [sinsinä’ti], stad i Ohio, U.S.A.,
vid Ohio River, som bildar gräns mellan staterna
Ohio och Kentucky. C. är Ohiodalens metropol
och en betydande industristad; 500,500 inv.
(1950), nära Vs av tysk härstamning, c:a 30,000
negrer. Stor-C., Metropolitan District of C.,
omfattar utom en del förstäder på Ohiosidan
(Norwood m. fl.) även några städer s. om floden
Kentucky, Cevington, Newport m. fl., som
genom flera broar och färjor äro förbundna med
C. 1940 hade Stor-C. 789,309 inv. C. grundades
1788 och hette urspr. Losantiville men
uppkallades sedan efter Cincinnatusorden. C. ligger nära
sammanflödet av Ohio och Miami River, som
användes vid anläggningen av den 1835 öppnade
Miamikanalen mellan Eriesjön och Ohio. Staden
blev alltså knutpunkt för flod- och kanaltrafiken.
Senare blev den knutpunkt för 11 järnvägar.
Omgivningens jordbruksprodukter gå vo C.
råvarorna till dess industri. Under 1800-talet var
det Amerikas största slakteristad och är ännu en
ganska betydande sådan. Staden har stora
bryggerier och tryckerier, men mest betydande är
järn- och textilindustrien; även radio-, sko-,
tobaks- och möbelfabriker finnas. C. är säte för
University of C., grundat 1874, och ett
katolskt univ. Muséet är betydande. I Trinity
Church märkas fresker av T. Duvenek.
Cincinnätus (”den kruslockige”), Lucius
Quinctius, berömd romare. Han skall 458
f. Kr. ha hämtats från sin lantgård, där han
själv gick vid plogen, för att såsom diktator
rädda en av fiender innesluten romersk här,
lyckats häri och därefter återvänt till sin plog. I
senare tider gällde C. som typen för den gamla
tidens enkla och duktiga romare.
Cincinnatusorden, amerikansk orden, stiftad
1783 av f. d. officerare i revolutionshären.
Häftigt angripen på gr. av medlemskapets
stadge-enliga ärftlighet, beslöt C. att icke upptaga flera
medl., varför den snart utslocknade.
Ci’nclus, se Strömstare.
Cinders [si’ndaz], eng., el. s i n d e r s, av
fallskol, slagg.
Cineas (grek. Kine’as), en tessalier, av
konung Pyrrhos i Epirus använd som diplomat.
Denne sände honom, efter sin seger över
romarna vid Ausculum (279 f. Kr.), till Rom för
att förmå senaten till fred. C. höll på att
lyckas, då den blinde Appius Claudius med ett
glödande tal förmådde senaten att avvisa förslaget.
Cinematék [si-], stundom kallat filmo tek,
arkiv av filmer, tillgängliga för
forskningsändamål.
Cineol [-å’l] (eukalyptöl), CioHisOi, en
eterisk olja, som utgör huvudbeståndsdelen i
kaje-putolja och den flyktiga oljan från flera
Euca-lyptus-arter. C. är en färglös, Vamferartat
luktande vätska med bitter och kylande smak.
Cineraria, Senecio cruentus, av fam.
korgblommiga, blomsterodlingens Cineraria hy-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
