Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Comenius (Komenský), Amos - Comeniusstiftelsen - Comeniussällskapet - Come prima - Comes - Come sopra - Comines, Philippe de - Comiso - Comitatus - Comité - Comité des forges - Comitia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17
Comeniusstiftelsen—Comitia
18
Lissa i Polen. Efter ett misslyckat försök att
i England vinna gehör för sina reformidéer
begav han sig 1642 på kallelse av Louis De Geer
till Sverige och fick framlägga sina
skolreforma-toriska planer för Axel Oxenstierna och Johan
Skytte. På deras uppdrag och med underhåll av
De Geer utarbetade C. läroböcker för den latinska
språkundervisningen i de svenska skolorna men
lyckades ej heller av svenska regeringen i önskat
mått få stöd för sina vittsvävande projekt. Sina
skolplaner fick C. slutligen tillfälle att praktiskt
genomföra i en av honom grundad läroanstalt i
Saros-Patak i Ungern (1650—54). Sina sista
år tillbragte han i lugn i Amsterdam med
understöd av Louis De Geers son, och där dog han,
in i det sista sysselsatt med sina pedagogiska
arbeten. — Sitt huvudarbete, ”Didactica magna”
(”Stora uppfostringsläran”, flera sv. övers.),
utgav C. på tjeckiska omkr. 1630 (lat. uppl. 1638).
Här framställer C. första gången fordran på
skolundervisning för alla, även för flickor, i
1) modersskolan
(i hemmet) till 6 års
ålder och 2) m
o-dersmåls skolan
till 12 år samt sedan
för de studiebegåvade
efter vederbörlig
prövning för tillträde i 3)
latinskolan till
18 och vid 4)
akademien till 24 år.
Här framträder
sålunda första ’ gången
programmet
”folkskolan bottenskola”.
Undervisningen skall
lämpas efter barnens anlag och de olika
stadierna i deras utveckling. På alla områden
skall åskådningen gå före begreppet, och barnen
skola icke lära något annat, än det de kunna
förstå. Modersmålet skall studeras före de
främmande språken. För att göra
språkundervisningen åskådlig utgav han ”Orbis pictus
sensua-lium” (1658), vari orden illustreras genom
avbildningar av motsvarande föremål. Denna
elementarbok fick en oerhörd spridning och
talrika efterbildningar. Sina samlade pedagogiska
skrifter, ”Opera didactica omnia”, utgav han
1657 i Amsterdam. — Som sin eg. livsuppgift
betraktade C. utarbetandet av ett stort
encyklo-pediskt verk, ”Pansophia”, som skulle till en enhet
sammanföra all mänsklig bildning. Han hade
planlagt det i sju delar men hann blott utge de
två första, ”Panegereia” och ”Panaugia”
(”All-uppväckande” och ”Allupplysning”, 1666). Dessa
hans älsklingsfunderingar, vilka alltmer ledde
honom in på mystiska tankebanor, gåvo med åren
hans tänkande en prägel av fantastik, något som
säkerligen bidrog till att hans idéer under långa
tider framåt ej vunno rättvist beaktande. Först
vid 1800-talets mitt framträdde, särsk. genom
tyska undervisningshistorikers framdragande och
analys av hans skrifter, skarpt konturerna av
hans framsynta socialpedagogiska systembyggnad
och energiskt genomförda naturenliga metodik. —
Litt.: V. Kuhr, ”Det pædagogiske system i
Come-nius’ Didactica magna” (1912); biogr. av Fridtjuv
Berg (1892), I. Kvacala, ”J. A. C.” (1914).
Comeniusstiftelsen (Die Comenius-Stiftung),
grundad av en lärarförening i Leipzig (1871),
lägger an på att samla litteratur om uppfostran.
Comèniussällskapet (Comenius-Gesellschaft
sur Pflege der Wissenschaft und der
Volkser-siehung) i Berlin, stiftat 1891 till firandet av
300-årsdagen (28 mars 1892) av Comenius’
födelse, söker genom att utgiva skrifter och
skriftserier verka för uppfostringsreformer i Comenius’
anda.
Come pri’ma [kå’me-], it., som förut.
Co’mes, lat. (plur. co’mites), ”följeslagare”,
särsk. en romersk ståthållares el. kejsares; under
medeltiden greve. — C. floreälis, majgreve. —
C. marche’nsis, markgreve. — C. palätii el.
pala-tinus, pfalzgreve. — Comitätus, (kejserligt) följe,
hov(stat); grevskap. — Comes ingick från
Konstantins tid i vissa högre ämbetsmannatitlar
inom romerska riket. — Comes som musikterm
betecknar i en fuga temats (dux’) första
upprepning el. ”svar” i en annan stämma (vanl. i
överkvinten el. underkvarten).
Come sopra [kå’me så’pra], it., liksom ovan.
Comines [kåmi’n], P h i 1 ip pe de, se
Commynes.
Comiso [kåmi’så], stad på s. ö. Sicilien;
30,000 inv. Tillverkning av tvål och lerkärl
samt tobaksodling.
Comitätus, se Comes.
Comité, fr., kommitté. — Comité du
salut pub lic [-dy saly’ pybli’k],
välfärdsutskottet (se d. o.).
Comité des forges [kåmite’ de få’r$],
sammanslutning inom den franska gruvindustriens
ledande kretsar, som spelade en betydande roll
inom fransk politik under 1920—30-talen. Dess
mest bekanta medl. var den stora vapenfirman
Schneider et c:ie i Le Creusot.
Comi’tia, lat. (av coire, ”gå tillsammans”),
k o m i t i e r, folkförsamlingen i forntidens Rom,
där romerska folket fattade beslut i ett förelagt
ärende. C. voro av tre slag. 1) Äldst c. curiäta
(under konungatiden; senare utan politisk
betydelse) på comitium, en plats invid forum, där
medborgarna sammanträdde, indelade i kurior,
för att välja konung, tilldela denne (under
republikens tid vissa ämbetsmän) de rättigheter,
som åtföljde imperium. 2) C. centuriäta från
slutet av konungatiden: borgerskapet samlades,
mi-litäriskt indelat i klasser och centurior, vanl.
på Marsfältet, för att välja högre ämbetsmän,
döma till dödsstraff el. landsflykt samt stifta
lagar. Ledare var en konsul el. pretor. 3)
Vanligast var under republikens senare tid c. tribüta,
där man röstade efter tribus (distrikt) på forum
el. Marsfältet. På c. tributa valdes lägre
ämbetsmän och folktribuner samt avkunnades dom i
bötesmål, varjämte lagstiftningen alltmer förlädes
hit. — Komitiernas dömande makt övergick från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
