- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 5. Colonia - Dram /
135-136

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Crébillon, 1. Prosper de - Crébillon, 2. Claude de - Crécy-en-Ponthieu - Credé, Carl - Credi, Lorenzo di - Crédit foncier - Crédit foncier de France - Crédit lyonnais - Crédit mobilier - Crédit national - Credito italiano - Credner, 1. Heinrich - Credner, 2. Herrmann - Credner, 3. Rudolph - Credneria - Credo (trosbekännelse) - Credo (månadsskrift) - Credopsalm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

135 Crécy-en-Ponthieu—Credopsalm 136 hovet, där madame de Pompadour lyckades utverka en del sine-kurer åt C. Lärjunge till Racine, renodlade C. kärleken som enda drivkraft i den dramatiska handlingen, vilken fortlöpte genom en serie gräsliga brott, härrörande från de otroligaste missförstånd och förklädnader, tills ett avslöjande kunde ske av de olika personernas identitet, utan att anständighetens krav träddes för nära. Monogr. av M. Dutrait (1895). 2) C 1 a u d e Prosper Jolyot d e C., den föreg :s son, romanförfattare (1707—77). Han har som romanförfattare givit rikliga bidrag till kännedomen om de lättfärdiga sederna i 1700-talets Paris. Betecknande för dessa var, att C. utnämndes till kunglig censor el. vårdare av anständighet och moralitet i litteraturen, en post, som fadern förut innehaft. Hans mest kända arbeten äro ”Lettres de la marquise de *** au comte de ***” (1732) och ”Le sopha, conte moral” (1740), det slipprigaste av allt, som flöt ur hans penna. Crécy-en-Ponthieu [kresi'-ä-pätjö'], ort i fr. dep. Somme, 50 km n. v. om Amiens. — I slaget vid C. 26 aug. 1346 besegrade engelsmännen, mest borgerliga krigare, under Edvard III och Svarte prinsen en betydligt större fransk riddarhär med hjälptrupper under Filip VI, varvid omkr. 25,000 av fransmännen och deras bundsförvanter uppgivas ha stupat, däribland blomman av det franska ridderskapet. Segern avgjordes av de engelska bågskyttarna. Credé, Carl, tysk läkare (1819—92), prof, i obstetrik i Leipzig 1856. Mot ögonvarflytning hos nyfödda genom dröppelinfektion, förut ett plågoris för barnbördshusen och ofta orsak till blindhet, införde C. med stor framgång det nu allmänt vedertagna, i Sverige som i många andra länder lagstadgade indrypandet av lapislösning i de nyföddas ögon. Cre'di, Lo r enzo di, florentinsk målare (1459—1537). Han utbildades hos Verrocchio. Han är känd endast genom målningar, utförda med stor omsorg och teknisk fulländning, ofta med älskvärd och innerlig känsla men utan större originalitet. Ehuru han överlevde både Rafael och Lionardo, stannade han vid 1400-talets uppfattning och arbetssätt utan att märkbart påverkas av högrenässansens smak. — Av C. finnes i Nationalmuseum ”Madonnan sittande på en tron”. Crédit foncier [kredi' fåsje'], fr., hypoteks-inrättning. Crédit foncier de France [kredi' fåsje' da frä's], fransk hypoteksbank, ställd på aktier samt gr. 1852 C. hade i slutet av 1949 en omslutning av 91 milliarder frcs. Crédit lyonnais [kredi' Ijånä'], den största av Frankrikes storbanker, grundad 1863 i Lyon men numera med huvudkontor i Paris. F. n. äger C. ett kontorsnät på över 500 filialer i Frankrike och kolonierna. C. tillhör de franska banker, som nationaliserats fr. o. m. 1946. C:s ställning 31/i2 1949 utvisade en omslutning av 255 milliarder frcs. Crédit mobilier [kredi' måbilje'], fr. (”rörlig kredit”), typ av bank, som jämte vanlig bankverksamhet bedriver emissionsaffärer m. m. Äldst av dylika banker är Crédit mobilier franqais, grundad 1852; dess rörelse övertogs 1932 av Banque de 1’union-parisienne. Crédit national [kredi' nasjåna'l], upprättades 1919 av franska staten i samverkan med samtliga franska banker och industriorganisationer. Den erhöll ett grundkapital på 100 mill. frcs och fick till uppgift att för statens räkning omhänderha betalningen och finansieringen av ersättningar, beviljade för reparation av skador i Frankrike, förorsakade av 1 :a världskriget. Härtill ha kommit samma uppgifter på grund av 2:a världskriget samt åtskilliga andra finansi-eringsuppgifter för exempelvis stora offentliga arbeten och för industrier av nationell betydelse. C:s omslutning belöpte sig 1944 till c:a 46 milliarder frcs. Cre'dito italia'no, storbank i Italien med huvudkontor i Milano, grundad 1870. Omslutningen utgjorde 1945 56,7 milliarder lire. Crédner. 1) Heinrich C., tysk bergsman (1809—76), överbergsråd i Halle. Utgav geologiska kartor över delar av n. v. Tyskland. 2) Herrmann C., den föreg :s son, geolog (1841—1913), prof, i geologi i Leipzig 1870 och chef för Sachsens geologiska undersökning 1872. Förutom den på sin tid mycket använda läroboken ”Elemente der Geologie” (1872; n:e uppl. 1912) har C. utgivit bl. a. ett grundläggande verk om Sachsens ”Granulitgebirge” (1880) och beskrivit stegocefaler och ödlor från Sachsens äldre permiska lager (1881—94). 3) Rudolph C., den föreg:s bror, geograf (1850—1908). Prof, i Greifswald 1881—1908, studerade C. särskilt Nordtysklands och Östersjöns geografi, utgav bl. a. ”Die Deltas” (1878), ”Die Reliktenseen” (1887—88), ”Rügen” (1893) och ”Das Eiszeit-Problem” (1902). Crednéria ett av de äldsta till dikotyledonerna hörande fossila växtsläkten man känner, utmärkande för kritformationens mellersta och övre del. Endast bladavtryck äro kända. Av nerva-turen att döma torde C. vara närmast besläktad med platanfamiljen (Platanaceae). Crèdo, lat., ”jag tror”, trosbekännelse; särskilt den apostoliska trosbekännelsen; katolska mässans tredje avdelning, som börjar med detta ord. Crédo, 1920 i Stockholm uppsatt månadsskrift för de katolska intressena i Sverige och det övriga Skandinavien. Credopsalm, en psalm, som sj unges i st. f. högmässans credo. Som c. får i svenska kyrkan användas nr 26 el. 27 i svenska psalmboken.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 14 16:49:38 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffe/0094.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free