- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 5. Colonia - Dram /
137-138

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Credo quia absurdum - Creed, Frederic George - Creek (vik, bäck) - Creek (konfederation) - Creighton, Mandell - Crell, Nikolaus - Crelle, August Leopold - Crème - Cremer, Hermann - Cremer, William Randal - Crémieux, Adolphe - Crémieux, Benjamin - Cremona

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

137 Credo, quia absurdum—Cremona 138 Crèdo, qui'a absu'rdum (= jag tror, emedan det är orimligt), ett paradoxalt uttryck för tanken, att religiösa satser på den avgörande punkten undandraga sig vetenskaplig bevisföring. Till-skrives felaktigt Tertullianus, som i sin skrift ”De carne Christi” visserligen har något liknande: ”Guds son har dött; detta är fullt trovärdigt, emedan det är enfaldigt (quia ineptum esty. Creed [krid], Frederic George, kanadensisk uppfinnare (f. 1871), mest känd genom ett snabbtelegraf isystem (se Telegraf). Creek [krik] (eng.), vik, flodarm (n. ö. Nordamerika, Indien); å, bäck (Nordamerika). I Australien floddal utan rinnande vatten. Creek [krik], en på 1600- och 1700-talen mäktig konfederation av indianstammar i Alabama och Georgia. Sitt namn ha dessa indianer fått av engelsmännen på grund av rikedomen på små floder, creeks, i deras område. C. blevo definitivt slagna och pacificerade av amerikanerna under general Jackson 1813—14. 1836—40 deporterades de till Oklahoma, där de 1924 uppgingo till ett antal av 11,962. Creighton [kraitn], Man de 11, engelsk kyrkomän och historieskrivare (1843—1901). Han blev 1882 prof, i kyrkohistoria i Cambridge samt 1891 biskop i Peterborough och 1897 i London. — 1882 gav han ut de två första delarna av sin stora påvehistoria (”History of the pa-pacy during the period of reformation”), ett verk, präglat av stor lärdom och fint omdöme. Fem dir utkommo, varefter verket avstannade (1894; flera senare uppl.). C. skrev stora biografier över kardinal Wolsey (1888) och drottning Elisabet (1896). Han intog en bredkyrklig hållning och sökte medla mellan de båda ytter-lighetsriktningarna inom Englands kyrka. Litt.: ”Life and letters of M. C.... by his wife” (1904). Crell, Nikolaus, kursachsisk kansler (1550 —1601). Som kurfursten Kristian I:s rådgivare bekämpade han den luterska ortodoxien och gynnade samarbetet med de reformerta. Efter kurfurstens död 1591 inträdde reaktionen. C. avsattes från sitt ämbete och inspärrades på fästningen Königstein. Han dömdes slutl. till döden och avrättades. Cre'lle, August Leopold, tysk matematiker (1780—1855). C:s främsta betydelse ligger i grundandet (1826) och utgivandet av den högt ansedda matematiska tidskriften Journal für die reine und angewandte Mathematik. Han har en stor andel i att Abels oerhört viktiga upptäckter icke alltför sent kungjordes inför vetenskapligt forum. C:s egna matematiska arbeten äro obetydliga. Crème [kräm], fr., kräm, grädde; det bästa; ”la crème de la crème”, den finaste societeten. Crémer, Herm ann, tysk teolog (1834— 1903), 1870 prof, i Greifswald. C:s mest betydande verk är hans ständigt utvidgade ”Bib-lisch-theologisches Wörterbuch der neutestament-lichen Gräcität” (1866—68, n:e uppl. 1923). Cremer [kri'ma], William Randal, engelsk fredsfrämjare (1838—1908). Han började sin bana som timmerman, var 1884 —95 och 1900—08 som liberal arbetarrepresentant led. av underhuset. C. blev 1872 sekreterare i Internationella freds- och skilj edomsförbundet och var jämte Frédéric Passy stiftare av Interparlamentariska unionen. C. angrep häftigt den engelska politiken mot boerna. 1903 fick han Nobels fredspris. Crémieux [kremjö'], Isaac A d o 1 p h e, fransk advokat och statsman av judisk börd (1796—1880). Han var först advokat i sin hemstad, Nimes, efter julirevolutionen i Paris, där han särsk. med stor talang försvarade åtalade tidningar. 1842 invald i deputeradekammaren, tog C. verksam del i oppositionen mot Guizot och blev efter februarirevolutionen justitieminister i den provisoriska regeringen. Vid konflikten mellan republikaner och socialister (juni 1848) avgick C. från justitieministerposten, understödde först Louis Napoléon men motarbetade honom, då hans avsikter blevo skönjbara, häktades vid statskuppen 1851 och återgick sedan till sitt advokatyrke. 1869 inträdde han som republikan i lagstiftande kåren, blev efter kejsardömets fall (sept. 1870) medl. av national försvarsregeringen och chef för justitiedepartementet. Han avgick med sina kolleger 14 febr. 1871, valdes i okt. s. å. till deputerad och 1875 till livstidssenator. C. gjorde mycket för att hjälpa sina trosförvanter, gav som justitieminister 1870 judarna i Alger fransk medborgarrätt och var en av stiftarna av Alliance israélite universelle. Crémieux [kremjö'], Benjamin, fransk kritiker (1888—1944). C. var en kringsynt litterär kritiker. Han specialiserade sig på den italienska litteraturen, översatte Pirandello och utgav ”Panorama de la littérature italienne contemporaine” (1928). Han lämnade även den yngre franska diktningen värdefulla essäer, samlade i ”XX:e siècle” (1924) och ”Inventaires” (1931). C., som under den tyska ockupationen av Frankrike anslöt sig till motståndsrörelsen, dog i koncentrationslägret Buchenwald. Cremona [-å'na], provins i n. Italien (Lombar-diet), mellan Adda, Po och Oglio; 1,757 km2, 369,000 inv. Huvudstaden C. ligger på vänstra stranden av Po; 55,000 inv. Biskopssäte, över Po leder en 943 m lång bro. Staden är omgiven av ringmurar med fyra torn och har många märkliga gamla byggnader, däribland katedralen (byggd 1107—90), i romansk stil, genom en loggia förbunden med det 121 m höga klocktornet (uppfört 1261—84), i gotisk stil. C. har omfattande livsmedels- och sidenindustri. I C. ha på 1600- och 1700-talen fioltillverkningens mästare levat: Ama-ti, Guameri, Stradivari och Bergonzi. C., som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 14 16:49:38 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffe/0095.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free