Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cynewulf (Kynewulf) - Cyniker - Cynips - Cynisk - Cynism - Cynocephalus - Cynodon dactylon - Cynoglossum - Cynognathus - Cynomorium - Cynomys - Cynosurus - Cynthia - Cyperaceae - Cypern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
225
Cynewulf—Cypern
226
Cynomorium
coccine-um, parasiterande på
en rot.
NF V —8
Cynewulf [ki’næolf] (Kynewulf), den
förnämste företrädaren för den fornengelska
kristna epiken. C., som torde ha levat på 700-talet,
var trol. bördig från Northumbrien. C. anses ha
skrivit dikterna ”Crist” (sånger om Kristi
trefaldiga uppenbarelse på jorden), ”Juliana” (en
helgonhistoria), ”Elene”, som skildrar, huru
kejsarinnan Helena återfinner det heliga korset och
de heliga spikarna i Jerusalem, och ”Fata
aposto-lorum”, den förmodligen äldsta, som ansluter sig
till den gamla hjältedikten.
Cyniker, anhängare av kyniska skolan
(se d. o.); cynisk (se d. o.) person. — C y n i’s m,
en cynikers åskådning, handling o. s. v
Cynips, se Gallsteklar.
Cynisk (jfr Cyniker), oblyg; skamlös;
hänsynslöst uppriktig.
Cyni’sm, se Cyniker.
Cynoce’phalus [-f-],
förr använt släktnamn på
babianerna.
Cy’nodon da’ctylon,
se Bermudagräs.
Cynoglössum, se
Hundtunga.
Cynogna’thus, se
The-romorpha.
Cynomo’rium,
växtsläkte av fam.
Cynomoria-ceae med en art, C.
cocci-neum, som parasiterar på
rötterna av buskar el.
träd, t. ex. myrten,
företrädesvis på havsstränder
i medelhavsländerna. Ovan
jord skjuter upp en
blodröd, omkr. 1 dm hög,
f ingertj ock, cylindrisk
fjällig kropp, som uppbär
en stor, kolvformig blomställning. Under namn
av maltesersvamp användes den förra som
blodstillande medel.
Cy’nomys, se Präriehund.
Cynosürus, se Kamäxing.
Cy’nthia, lat. (grek. Ky’nthia), binamn på
Diana (Artemis). — Jfr även Propertius.
Cyperäceae, se Halvgräs.
Cypern (grek. Kypros, eng. Cyprus), ö i
Medelhavets n. ö. hörn, utanför Mindre Asien
(Cilicien, 70 km i n.) och Syrien (no km i ö.) ;
9,251 km2, 450,000 inv. Brittisk koloni;
huvudstad Nicosia (36,000 inv.). C. bildar fortsättning
på Mindre Asiens bergbågar och består av tre
huvuddelar: längs n. kusten ut på
Kårpaso-halvön en brant bergskedja (kalksten och
genombrytande eruptiv) med spetsiga toppar (intill
1,019 m ö. h.); i s. ett mäktigt, utgrenat
bergmassiv (tertiära eruptiv) med rundade höjder,
den högsta Tröodos (1,953 m ö. h.); mellan
bergen den vågiga slätten Mesaoria (tertiära och
kvartära sediment). C. har medelhavsklimat,
torr och het sommar, ljum vinter med häftiga
regn (årsnederbörd c:a 560 mm); medeltemp.
för jan. ii°, för aug. 28°. Floderna uttorka om
sommaren. C:s skogar ha genom skövling
övergått till macchia (snårskog) el. inskränkts till
bergen; viktigaste trädslag äro aleppotall, ek,
ceder, cypress. Mesaoria saknar skog; jorden är
vid god vattentillgång mycket bördig.
Befolkningen (cyprioter) bor samlad i byar och
småstäder. Större delen tillhör grekisk-ortodoxa
kyrkan; 18% äro muhammedaner (sunniter). De
flesta tala grekiska, som är off. språk jämte
turkiska och engelska. Huvudnäringen är jordbruk.
Utom vanl. sädesslag och potatis odlas
johannes-bröd, oliver, sydfrukter, tobak, bomull och vin.
Bergsbruket lämnar asbest, gips och kopparmalm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
