Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cypern - Cyperus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
227
Cyperus
228
Terrakottaskulptur från Ajia Irini på Cypern.
Jfr bild 5 å pl.
Vid kusten saltberedning och svampfiske.
Viktigaste och bäst skyddade hamnen är
Famagus-ta; Lårnaka och Limassöl ha endast öppen redd.
Handeln går huvudsaki. på England och Egypten.
1948 hade importen ett värde av 15,4 mill. £,
exporten 5,6 mill. £. De viktigaste
exportartiklarna äro johannesbrödfrukter, sydfrukter, potatis,
vin och sprit samt pyrit. En smalspårig järnväg
(114 km) leder från Famagusta till Kalokhorio.
C. är oerhört rikt på fornlämningar från
förhistorisk och klassisk tid. Länge företogos
grävningar på otillfredsställande sätt av obehöriga el.
dilettanter som Cesnola di Palma och Ohnefalsch
Richter; den förres mycket stora samling kom
till New York. Först genom de omfattande
grävningar, som företagits på ett stort antal orter
av en svensk expedition under ledning av E.
Gjerstad 1927—31, har C:s arkeologi grundligt
genomforskats ända från dess stenålder, som
först då upptäcktes, till senantiken. Under den
äldre bronsåldern visar keramiken ett starkt
kulturuppsving, de rödpolerade vaserna erhöllo
vackra former och smakfulla geometriska, inristade
ornament. Brons blev allmännare, och
handelsförbindelser med utlandet började. Under den
mellersta bronsåldern uppkom jämte den äldre
en ny keramik med målade geometriska
ornament på ljus botten. Fynden vittna om livliga
handelsförbindelser med Syrien, Palestina och
Egypten. Utom inhemsk keramik förekommer
syrisk och mindreasiatisk talrikt, mykensk börjar
uppträda och förekommer massvis från början av
1200-talet f. Kr. Under mykensk tid började
gre
ker bosätta sig på ön. Gravarna äro ibland
utomordentligt rikt utrustade med guld- och
elfen-bensföremål, smycken, vapen, skarabéer o. s. v.
I Ajia Irini och Dali har man funnit
kultplatser, som varit i bruk från förhistorisk långt
ned i historisk tid; den förra är ryktbar på
grund av de tusentals större och mindre
terra-kottafigurer, som funnos uppstaplade omkring
altaret. Den börjande järnåldern är utmärkt av
en säregen geometrisk stil. Under den äldre
arkaiska tiden (600—525) är C. uppdelat i en n. v.
och en s. ö. kulturprovins, motsv. resp, det
grekiska och det fenikiska kolonisationsområdet.
Under den senarkaiska tiden (525—450)
genomträngdes hela ön av jonisk-grekisk konst. Detta är
C:s konstnärliga blomstringsperiod. Sedan Aten
i freden med Persien 449 f. Kr. övergivit C.,
stelnade och förföll dess konst alltmer. På Vuni
nära Soloi utgrävde Gjerstad ett palats med ett
tempel, som tillhör 400-talet f. Kr.; där
påträffades talrika och vackra skulpturer av kalksten,
terrakotta och brons, smycken och mynt. Under
den hellenistiska tiden tillhörde C. Egypten och
därefter romarna; dess konst stagnerade
fullständigt. Av byggnader från denna tid må nämnas
teatern i Soloi.
Kristendomen kom tidigt till C. Vid
romarrikets delning kom C. till östrom och blev 1184
e. Kr. självständigt under Isak Komnenos. Denne
störtades, då C. 1x91 erövrades av Rikard
Lejonhjärta, som sålde ön till exkonungen av
Jerusalem Guido av Lusignan 1192. Under nära 300
år styrdes C. av denna ätt. Feodal väsendet och
romarkyrkan infördes, ståtliga gotiska kyrkor
byggdes i Famagusta och Nicosia. Den cypriska
byggnadskonsten under medeltiden stod huvudsaki.
under franskt inflytande; mot medeltidens slut
märkas också spanska stildrag. Famagusta
erövrades 1376 av Genua men återtogs av Jakob
II (reg. 1464—73). Från hans venetianska änka,
Caterina Cornaro, kom C. 1489 till Venedig. På
1570-talet avlöstes Venedigs välde av Turkiets.
I samband med Berlinkongressen fick England
genom fördrag med Turkiet 1878 rätt att
ockupera och förvalta ön. Vid krigsutbrottet 5 nov.
1914 annekterades C. av England, och Turkiet
avstod i Lausannefreden 1923 definitivt från sina
anspråk på ön. 1925 upphöjdes C. till koloni.
Litt.: H. C. Luke & D. J. Jardine, ”Handbook
of Cyprus” (8:e uppl. 1920); E. Wrangel,
”Gam-malkristen och bysantinsk konst på C.” (i Tidskr.
för konstvetenskap, 11, 1927); E. Gjerstad,
”Studies on prehistoric Cyprus” (1926), ”Sekler och
dagar” (1933), ”The Swedish Cyprus expedition”,
i—3, 4:2 (1934—47); A. Westholm, ”The
temp-les of Soli” (1936); E. Sjöqvist, ”Problems of
the late Cypriote bronze age” (1940); G. Hill,
”A history of Cyprus”, 1 (s. å.).
Cyperus, släkte bland halvgräsen,
utmärkt genom mångblommiga småax med i två
rader ställda axfjäll. Det innefattar omkr. 600
arter, mest kärr- och sumpväxter i varmare
länder. I Sverige finns endast en art, C. fuscus,
d v ä r g a g, sällsynt i Skåne och på Gotland.
C. papyrus (i Egypten och Mindre Asien) läm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
