Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cysta - Cystein - Cysticercus - Cystidéer - Cystider - Cystignathidae - Cystin - Cystit, cystitis - Cystnjure - Cystoidea - Cystokarp - Cystolit - Cystom, cystadenom, adenocystom - Cystophora - Cystopteris - Cystopus - Cystoskop - Cythera - Cytherea - Cytheridae - Cytinus - Cytisin - Cytisus - Cytogenetik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
233
Cystein—Cytogenetik
234
höra de s. k. 1 y m f c y s t o r n a, som uppstått
genom utspänning av ett avstängt stycke
lymfkärl, och hit höra även på sätt och vis de s. k.
dermoidcystorna. Ett helt annat
uppkomstsätt ha de s. k.
uppmjukningscys-torna. Om ett stycke av ett organ avdör,
inträffar stundom, att den döda vävnaden
småningom omgives av en bindvävsmembran,
resorbe-ras och ersättes av en mestadels till slut nästan
vattenklar vätska. På denna väg kunna t. ex. i
hjärnan ända till äggstora el. ännu större c.
uppkomma.
C. äro i och för sig ofarliga bildningar. Dock
kunna de åstadkomma fara genom tryck på
omgivningen el. om de bli säte för inflammation; ej
sällan bli därför särsk. de större ovarialcystorna
föremål för operation. Jfr Cystom.
Cystein, se Cystin.
Cystice’rcus, dynten hos släktet Taenia, se
Binnikemaskar.
Cystidéer (Cystoidea) utgöra en utdöd klass
bland tagghudingarna. De bestå vanl. av en
”kalk” och en ”stjälk”. Kalken är vanl.
klotfor-mig och beklädd med talrika, tätt till varandra
slutna polygonala plåtar. Dess armar äro svagt
utvecklade el. saknas. Stjälken är kort. Den
saknas i sällsynta fall. C. äro fastvuxna. De
äro funna i marina lager fr. o. m. kambrium
t. o. m. karbon. Omkr. 300 arter omtalas, de
allra flesta från ordovicium och silur. I Sverige
äro de allmännast i undre chasmopskalken
(Echinosphaerites, cystidékalk), särsk. på
Öland och i Östergötland. Av äldre svenska
författare kallades de ”kristalläpplen’1 el. ”kalkbollar”.
Cystider, vissa i svamparnas, särsk.
basidio-myceternas, hymenium förekommande långa,
hår-el. biåslika celler, som sitta mellan basidierna
och ofta utgöra ändcellerna på sekretförande
hyfer.
Cystigna’thidae, grodfamilj av gruppen
Arci-fera med tänder i överkäken, ej el. föga
utvidgade tvärutskott från korskotan och de yttersta
tålederna enkla el. Y-formiga. Omkr. 30 släkten
från Amerika och Australien, omfattande både
vatten- och landdjur, däribland även klättrande
och grävande former. Antillgrodan
(Hy-lodes martinicensis) från Antillerna ser ut som
en liten lövgroda och är märklig genom att
den fullbordar hela utvecklingen inom ägget, ur
vilket sålunda en liten groda kläckes. Pseudis
paradoxa från Guayana, som groda 5—6 cm lång,
har l/t m långa larver, de största av alla
grod-larver, vilka sålunda under den vidare
utvecklingen krympa ihop till Vs av sin längd.
Cystin, en svavelhaltig aminosyra,
HO2C. CH(NH2). CH2S—SCH2. CH(NH2)CO2H.
Särskilt rikt på c. är äggviteämnet keratin i hår,
ylle och naglar. Genom spjälkning av c.
erhål-les cystein, HO2C . CH (NH2) . CH2SH. Med
glutaminsyra och glycin bildar cystein en tripeptid,
glutation. Denna och dess oxidationsprodukt,
cystin-glutaminsyra, anses äga stor betydelse för
syreöverföringen i vävnaderna.
Cystit, c y s t i t i s (av grek. ky’stis, blåsa),
biåskatarr (se d. o.).
Cystnjure, se Njursjukdomar.
Cystoidea, se Cystidéer.
Cystoka’rp, se Rödalger.
Cystolit, egendomliga förtjockningar hos
växter på insidan av vissa överhudscellers
ytterväggar, bestående av en mullbärsliknande kropp,
som är fäst på ett kort skaft. C. består av
cellulosa med däri inlagrad kalk och i skaftet även
kiselgyra.
Cystom [-å’m], cystadenom,
adeno-cystom, äro av talrika större och mindre cystor
uppbyggda svulster. De utgöra den form av
ade-nom, där körtelgångarna genom tillväxt och riklig
utfyllning med sekret omvandlas till cystor. Ofta
kunna en el. ett par av dessa cystor förstoras så
betydligt i jämförelse med de övriga, att bilden
av en vanlig cysta uppkommer. Man kan dock i
dessa fall vid närmare undersökning i
cystväg-gen påträffa det lilla cystiska
ursprungsadeno-met. Det kan också, även då rikliga cystor
uppträda på en plats, vara svårt att avgöra, om det
är fråga om en svulst el. ej. Cystinnehållet
ut-göres ofta av en gulaktig, tunnflytande vätska
men är ej sällan slemartat, tråddragande el.
geléartat. C. finner man framför allt i
äggstockarna, i regel dubbelsidigt, i bröstkörteln och
i testiklarna. Ovarialcystom kunna nå en
betydande storlek. Cystväggarna i ett c. kunna vara
släta men även försedda med papillära utväxter.
De papillära c. är ej sällan i sig själva
ond-artade och kunna också övergå i kräftsvulster.
Cysto’phora [-f-], se Säldjur.
Cysto’pteris, ormbunkssläkte inom fam.
Po-lypodiaceae, omfattande omkr. ett
halvt dussin tämligen småväxta arter,
företrädesvis på n. halvklotet. I
Sverige finnas 2, av vilka den nästan
kosmopolitiska C. fragilis,
sten-b r ä k e n, är spridd över hela landet
utom i dess nordligare delar, där den
er sättes av C. montana.
Cy’stopus, se Vitrost.
Cystoskop [-å’p], (av grek. ky’stis,
blåsa, och skopei’n, beskåda),
instrument för undersökning av urinblåsans
inre (cystoskopi). Instrumentet
har formen av en kateter; i spetsen
är en liten elektrisk glödlampa insatt,
som belyser blåsans inre, och genom
linssystem möj liggöres en direkt
besiktning av biåsväggen. Med hjälp av
c. kunna katetrar införas i
urinledarna, vilket möjliggör uppsamling av
urin från njurarna var för sig. C.
möjliggör även smärre operativa ingrepp.
Cythéra, grekisk ö, se Kythera.
Cytherèa, tillnamn på gudinnan Afrodite
(Venus) på grund av att ön Cythera var en av
de äldsta huvudplatserna för hennes dyrkan.
Cythéridae, se Musselkräftor.
Cytinus, se Rafflesiaceae.
Cytisin, en i gullregnsbusken, Cytisus
Labur-num, särsk. i fröna, förekommande giftig alkaloid.
Cy’tisus, se Gullregn.
Cytogenetik, den fruktbara kombination av
Cystopteris
fragilis,
stenbräken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
