Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cytogenetik - Cytogeografi och cytekologi - Cytokromer - Cytologi, cellära - Cytolys - Cytolysiner - Cytoplasma - Cyzicus - Czaky, István - Czapek, Friedrich - Czapek, Joseph - Czar - Czardas - Czardasfurstinnan - Czarniecki, Stefan - Czartorysk, Chartorisk - Czartoryski, ätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
235 Cytogeografi och cytekologi—Czartoryski 236
experimentell ärftlighetsforskning och
kromosom-forskning, som särsk. under de senaste decennierna
i allt högre grad satt sin prägel på nästan alla
områden av ärftlighetsforskningen.
Cytogeografi och cytekologi,
forskningsområde, som omfattar problem rörande
kromosom-talets inverkan på olika arter och raser.
Cytokromer [-å’m]’ hemin närstående
färgämnen, som påvisats i jästceller och ett stort antal
animala vävnader. De uppta och avge genom
förmedling av ett enzym syre utomordentligt lätt
och anses därför tjäna som aktivatorer av detta
ämne vid oxidationsprocesserna inom cellerna.
Cytologi, c e 11 ä ra, den vetenskap, som
av-liandlar cellens byggnad och livsyttringar. Hooker,
Malpighi och Grew införde begreppet cell för de
små hålrum, begränsade av cellulosaväggar, i
växterna, som kunde iakttagas under mikroskopet,
och i början av 1800-talet antog man, att
”cellerna” voro växternas anatomiska och fysiologiska
enheter. Härvid fasthöll man fortfarande vid
cellväggarna som det för cellen väsentligaste
bygg-nadsdraget. Efter Browns upptäckt av cellkärnan
uppställde Schwann en ny, visserligen till stor
del felaktig cellteori, i vilken kärnan ställdes i
förgrunden. Detta föranledde Schwann att
till-lämpa cellteorien även på djurriket, trots det att
hos djuren kärnan och protoplasman, men icke
cellväggen, utgöra cellernas påtagligaste
beståndsdelar. Man talar därför om den
Schwann-Schlei-denska cellteorien. Denna håller fortfarande på
cellväggen som en integrerande del av cellen; men
när man småningom upptäckte, att lägre växters
fortplantningsstadier kunde sakna en egentlig
cellvägg, och undersökning av urdjur samt högre
djurs vävnader visade, att djurcellerna oftast
sakna en skarpt avgränsad membran, preciserade
Max Schultze cellbegreppet sålunda, att cellen är
en avgränsad protoplasmaklump, utrustad med en
el. flera cellkärnor. Blott i mindre grad sker
vävnadernas bildning genom formförändring och
tillväxt hos cellerna, som Schwann påstått;
viktigare är cellernas ”formativa verksamhet”, vid
vilken protoplasman alstrar muskelfibriller,
nervtrådar o. s. v., som icke längre äro protoplasma
men ge vävnaderna deras speciella struktur och
förrättar deras funktion.
Cytolys, i allm. upplösning av celler, som kan
framkallas av olika orsaker, fysikaliska, kemiska
el. andra. Inom serologien äro hemolys och
bak-teriolys noggrant studerade, de framkallas av de
komplexa cytolysinerna hemolysin och
bakterio-lysin.
Cytolysiner, antikroppar med cellupplösande
förmåga, som uppstå i den levande organismen
vid naturlig el. experimentell immunisering med
vissa celler.
Cytopla’sma, gemensamt namn för
protoplasma, paraplasma och metaplasma.
Cyzicus, stad i Mindre Asien, se Kyzikos.
Czaky [tsa’ki], I st vån, greve, ungersk
diplomat och politiker (1894—1941). Han
inträdde 1919 i ungerska utrikesministeriet. 1931 blev
han chargé d’affaires i Spanien och Portugal,
1934 minister i Madrid, 1935 kanslichef i
utrikes
ministeriet och i dec 1938 efter von Kanyas död
chef för hela ministeriet. Han medverkade
kraftigt till Ungerns anslutning till tremaktspakten
och tog aktiv del i de två av axelmakterna
föranstaltade skilj edomssluten i Wien.
Czapek [t/a’pek], Friedrich, tysk
växt-fysiolog, (1868—1921), med. och fil. dr, doc. i
Wien 1895, prof, vid tyska univ. i Prag 1909, i
Leipzig 1921. C. författade ett hundratal skrifter,
mest berörande växternas retningsfysiologi och
biokemi, däribland standardverket ”Biochemie der
Pflanzen” (3 bd, 3:e uppl. 1922—25).
Czapek [t/a’pek], Joseph, musiker (1825
—1915). Han kom 1847 från Prag till Göteborg,
där han på 1850- och 1860-talen var en av
förgrundsfigurerna i stadens musikliv; 1848—78
musikdirektör vid Göta artilleriregemente, en tid
tillika dirigent vid Stora teatern och ledare av
musikföreningar; även lärare vid skolor. Hans
alstring omfattar såväl kyrkliga verk (mässor)
och kantater som symfonier, solokonserter och
militärmusik.
Czar, förr i Sverige bruklig skrivform för
ordet tsar.
Czardas, oriktig form för csårdås (se d. o.).
Czardasfurstinnan [tja’-], operett av L. Stein
och B. Jenbach, musik av Emmerich Kålmån
(uppf. f. g. i Wien 1915; i Stockholm 1916).
Czarniecki [t/arnjä’tskji], Stefan, polsk
fältherre (1599—1665). Han har kommit att
framstå som en av Polens största
krigargestal-ter. Han deltog i fälttågen i Preussen 1626—29
och i bekämpandet av det långvariga
kosackuppror, som utbröt 1648, och stred med framgång i
Ukraina, då han genom Karl X Gustavs anfall
(1655) kallades tillbaka in i Polen. I två
månader försvarade han med hjältemod det av
svenskarna belägrade Krakow; först hungersnöden
tvang honom att uppgiva staden. Under
svenskarnas framgångar grep han till det lilla kriget och
beredde ofta svenskarna stort avbräck. Efter det
för polackerna olyckliga slaget vid Warszawa
(1656) fortsatte han någon tid striden i
spetsen för 5,000 tatarer. Svenskarnas fördrivande
ur Polen var i väsentlig mån hans verk. 1658
skickades han med 6,000 man till Danmarks
hjälp och utmärkte sig vid intagandet av ön Als.
Polens strid med Ryssland ryckte C. inom kort
till en annan krigsskådeplats. Han slog ryssarna
1660 i två drabbningar och vann sedermera flera
framgångar över kosackerna. C. dog i Volynien
under pågående krig mot kosackerna.
Czartorysk [t/artå’-], Chartorisk, stad i
Volynien i den av Sovjetunionen ockuperade delen
av Polen, vid Styr; 2,200 inv. Från C. har den
polska ätten Czartoryski sitt namn. C. är en av
Volyniens äldsta städer.
Czartoryski [t/artåry’skji], polsk ätt, enl.
traditionen härstammande från litauiska furstar,
vilken omkr. 1400 förvärvade den lilla staden
Czartorysk i Volynien. Ättens furstetitel
bekräftades bl. a. vid unionen i Lublin 1559.
Genom börd, rikedom och begåvning spelade
släkten C., särsk. bröderna M i c h a i,
storkansler i Litauen (1696—1775), och August
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
