Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Danmark - Befolkning - Näringsliv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
377
Danmark
378
icke visat så våldsamma
svängningar som i
Sverige. Nativitetsminskningen
efter i :a världskriget var
aldrig särdeles betydande,
mi-nimisiffran (62,780) nåddes
liksom i Sverige 1933 men
låg blott c:a 20% under den
absoluta maximisiffran (i
Sverige 39°/o), nativiteten
sjönk intet år under 17 %o
(i Sverige 13,7 °/oo). G i f t e
r-m å 1 s f r e k v e n s e n i D.
har sedan mitten av
1800-talet varit betydligt högre,
vanl. c:a 20 % högre än
i Sverige. Dödstalet
har under de senaste 15
åren i stort sett hållit sig
kring 1945 års siffra, 10,5 °/o,
vilket genomgående är något lägre än i
Sverige.
1945 voro 65% av D:s befolkning bosatta inom
stadsbygden. Stadsbebyggelsen på Själland och
Fyn domineras starkt av dessa öars
huvudorter, Köpenhamn, resp. Odense, vilka med
förorter 1945 hade 1,078,892, resp. 104,391 inv.
De största av de övriga städerna äro på Själland
Amtens areal och folkmängd 1945.
Amt och landsdelar Areal i km’ [-Folkmängd-] {+Folk- mängd+} Inv. pr km!
Jylland1) 29,554 1,826,056 62
Hjörring amt 2>855 164,845 58
Tisted „ 1,776 88,541 50
Alborg 2,924 218,335 75
Randers ,, 2,467 163,168 66
Viborg 3.05° 151,555 50
Ärhus ,, 803 183,808 229
Skanderborg ,, 1.719 126,362 74
Vejle 2,349 189,535 81
Ringköbing ,, 4,662 177,463 38
Ribe ,, 3.067 162,432 53
Tönder ,, 1.309 4i,7i7 32
Haderslev ,, 1.342 67,493 50
Äbenrå amtsrådskrèds .. 79° 46,260 59
Sönderborg
amtsråds-kreds 441 44,542 IOI
Fyn och Langeland1) 3,478 377,321 108
Odense amtsrådskreds .. 1,144 667 174,936 153
Assens 56,491 85
Svendborg amt 1,667 145,894 88
Lolland och Falster1)
Maribo amt 1,795 135,132 75
Själland och Mön1) 7,518 1,659,386 221
Præstö amt 1,694 119,091 70
Sorö ,, 1,478 121,530 82
Holbæk Roskilde amtsrådskreds Köpenhamns amtsråds- 1,752 125,066 71
690 70,457 102
kreds 477 245,201 514
Köpenhamn med
Frede-riksberg 83 845,291 10,184
Frederiksborg amt 1,344 132,750 99
Bornholm1)
Bornholms amt 587 47.337 81
Danmark 42,932 4,045,232 94
1) Jämte intilliggande småöar.
Torvtäkt på Jylland.
Roskilde (22,245 inv.), Helsingör (29,599),
Slagelse (19,112) och Næstved (18,316), på Fyn
Svendborg (20,139), på Falster Nyköbing
(17,290), på Lolland Nakskov (15,810), på
Bornholm Rönne (11,497) samt på Jylland Ålborg
(97,440), Randers (46,490), Århus (137,722),
Horsens (33,547), Vejle (34,262), Kolding
(27,660), Haderslev (17,583), Åbenrå (12,189),
Sönderborg (14,819), Viborg (20,740),
Silkeborg (20,955), Herning (16,285), Esbjerg
(43,803), Fredericia (22,963) och Frederikshavn
(16,827).
Näringsliv. Sedan omkr. 1940 kan D.
karakteriseras som ett industriland, i det att fler
personer numera ha sin utkomst av industri än av
jordbruk, 33,4% mot 27,7 °/o (1940).
Jordbruk och boskapsskötsel. Av
D:s jord är 63% åker, 13% betesmark och
slåtteräng och 1 °/o trädgård. Antalet
brukningsdelar är c:a 210,000. Det danska jordbruket är
ett typiskt bondejordbruk.
D:s jordbruk har under de senaste 100 åren
helt ändrat karaktär. Ännu på 1850-talet
dominerade spannmålsodlingen, och c:a 300,000 ton
spannmål exporterades årl., d. v. s. ung. lika
mycket som den nuv. årliga veteskörden. En
långsamt fortskridande omställningsprocess från
ensidigt vegetabilisk till en mera blandad
produktion kunde redan på 1860—70-talen tydligt
skönjas. Full fart tog den dock först under
1880-talet och ledde då på ett par decennier till
en fullkomlig omvälvning i det danska
jordbrukets struktur. Den omedelbara anledningen
härtill var den alltmer besvärande konkurrensen
från de amerikanska och kanadensiska
veteodlarna. Efterfrågan på animaliska födoämnen,
framför allt från det vid denna tid starkt
industrialiserade England, fortsatte samtidigt att
växa, och då lönsamheten genom förändrade
prisrelationer helt vägde över till animaliernas
fördel, måste de danska bönderna lägga om
produktionen. Den ensidiga spannmålsodlingen
förbyttes efter hand i en lika ensidig
animaliepro-duktion. 1945 utgjorde husdjursbeståndet:
häs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
