Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Danmark - Näringsliv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
379
Danmark
380
tar 644,000, kor 1,578,000, svin 1,646,000 och
höns 16,8 mill. (1950 3,044,000 nötkreatur,
3,208,000 svin).
Det danska jordbruket, som i största
utsträckning arbetar för världsmarknaden, är i hög grad
specialiserat, och de tre varorna smör, fläsk och
ägg dominera fullständigt produktionen.
Lejonparten av mjölken går till smörproduktion. 1945
användes icke mindre än 3,033,000 ton för
smör-framställning. Av återstoden tog ostproduktionen
182,000 ton, 380,000 åtgick för producenternas
egen förbrukning, 642,000 såldes som
konsum-tionsmjölk, 7,000 användes för framställning av
kondenserad mjölk och 27,000 för övriga ändamål.
— D. har pr inv. större produktion och export
av livsmedel än något annat land. Som exempel
kan nämnas, att av allt fläsk, som under
1930-talet kom ut på världsmarknaden, svarade D.
för ej mindre än hälften. — Det danska
jordbruket kan karakteriseras som en på intensiv
foderväxtodling och import av spannmål,
foderkakor och konstgödsel baserad produktion av
ani-malier.
Med tanke på det danska jordbrukets
inriktning är det ganska naturligt, att endast en mindre
del, c:a 19%, av åkerjorden användes för odling
av brödsäd, potatis, sockerbetor och andra
livsmedel för direkt konsumtion. Återstoden el. c:a
90% användes för foderväxtodling. I följ. tab.
återges ett antal skördesiffror för de viktigaste
växtslagen 1945. Som en jämförelse återges
motsv. siffror för 5-årsperioden 1934—38.
Skördesiffror (i ton) 1945 och perioden 1934—38.
1945 1934—38
Vete ............................. 280,000 383,000
Råg .............................. 311,000 262,000
Korn ........................... 1,259,000 1,103,000
Havre ............................ 995,000 1,024,000
Blandsäd ......................... 737,000 781,000
Potatis ........................ 1,609,000 1,349,000
Sockerbetor .................... 1,835,000 1,874,000
Foderrotfrukter ............... 19,805,000 | 22,456,000
Inom bondekooperationens område har
danskarna varit föregångsmän. Det första andelsmejeriet
kom till stånd redan 1882, och f. n. uppgår
antalet till bortåt 1,400 med c:a 190,000 medl.,
d. v. s. gott och väl 90% av alla jordbrukare.
Andelsrörelsens framgång inom
mejerihanteringen blev impulsen till det första andelsslakteriet,
som började sin verksamhet 1887. Det finns nu
c:a 60 dyl. med 185,000 medl. Man har vidare
kooperativa inköps- och
försäljningsorganisationer, smör-, fläsk- och äggexportföreningar,
an-delskassor och kreditföreningar. Mera fackligt
betonade sammanslutningar äro Landbo- och
Husmands-föreningarna. Som topporganisation
för de ekonomiska och fackliga
sammanslutningarna fungerar Landbrugsrådet.
Världskrisen i början av 1930-talet fick för
D:s jordbruk, som med sin ensidiga inriktning
måste vara särskilt känsligt för konjunkturernas
skiftningar, svåra verkningar. Den
omedelbara orsaken till svårigheterna var
import
restriktionerna i avnämarländerna, men djupast
sett bottnade svårigheterna liksom på 1880-talet
i en för D:s jordbruk ogynnsam förändring av
produktionsstrukturen i den övriga världen.
Genom förbättrade kommunikationsmöjligheter
kunna nu animaliska produkter fraktas jorden runt
i färskt och friskt tillstånd. Härigenom ha bl. a.
Australien och Nya Zeeland blivit i stånd att
uppträda som leverantörer på den europeiska
marknaden. Resultatet av denna konkurrens har
blivit ett relativt prisfall, som särsk. hårt
drabbat D:s jordbruk. Detta har också varit tvunget
att anpassa sig efter det nya läget, en process,
som dock endast kan fortskrida långsamt. Bl. a.
inriktar man sig nu på en mer mångsidigt
sammansatt export av industrivaror, och, vad
jordbruket beträffar, strävar man efter ökad
mekanisering, rationalisering och en mera
högför-ädlad produktion.
Trädgårdsskötseln intar en
betydande ställning inom D:s näringsliv. Mycket
betydelsefull är fruktodlingen, särsk.
äppleproduktionen. Den handelsmässiga köksväxtodlingen
under glas och på kalljord upptar stora
jordområden, bl. a. på Amager och trakterna
omkring Odense. Anmärkningsvärda äro även
odlingarna av blomsterlökar.
Koloniträdgårdsrörel-sen omfattas med mycket stort intresse.
Skogsbruk. D:s skogsareal omfattar blott
c:a 370,000 har el. omkr. 8,2% av landets
ytvidd. Härav är c:a Vs belägen i v. och magrare
delen av Jylland och utgöres till övervägande
grad av hed- och klitter-(flygsands-)planteringar.
I ö. Jylland och på öarna dominera bokskogarna
med 60%. Ek o. a. lövträd, ss. ask, al och
björk, uppta 15%, och 25V0 utgöras av
barrträd, gran och silvergran. I v. Jylland åter är
barrskogen den viktigaste och upptar c:a 85%
av skogsarealen, medan boken blott förekommer
på loUo och ek m. fl. lövträd på 5%. För
landet i dess helhet beräknas bokskogarna uppta
40%, ek 7—8%, övriga lövträd c:a 2% och
barrskogen 50%. Virkesförrådet är högt. Den
normala årliga avverkningen uppgick före 2:a
världskriget till omkr. 1,1 mill. m3. Under 2:a
världskriget förekom en avsevärd
överavverkning, vilken betydligt minskade det stående
virkesförrådet. Före 2:a världskriget hade D. ett
årligt importbehov av c:a 1 mill. m3 trävaror,
mest sågat barrträdsvirke. Huvudleverantörer
voro Sverige och Finland. — Det danska
skogsbruket står på ett mycket högt plan och
utmärker sig genom sin intensitet.
Fiske. 1946 gav saltvattensfisket en fångst
av c:a 188,5 mill. kg med ett värde av över
165,2 mill. dkr. Den för det danska fisket
värdefullaste fiskarten är rödspottan (54,7 mill kg till
ett värde av 71,5 mill. dkr). Därnäst komma torsk
(55,1 mill. kg och 26,1 mill. dkr), sill (22,3 mill.
kg och 12 mill. dkr), vidare kolja, ål, makrill,
hummer och räkor. 1946 beräknades antalet
fiskare vid saltvattensfisket till över 19,500, varav
över 14,150 yrkesfiskare. Den viktigaste
fiskehamnen är Esbjerg, dit 1946 infördes c:a 26,0
mill. kg fisk till ett värde av 22,3 mill. dkr. Söt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
