Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
417
Dans
418
narkotiska medel, pch det ligger därför för de
primitiva nära till hands att tro på dess magiska
verkan. Bland hupaindianerna i Kalifornien
t. ex. dansade den, som ville bli schaman, lång
tid varje natt kring elden i bastun, tills han
kände sig ha nått sitt mål. — På lägre
kulturstadier är d. oskiljaktigt förenad med sång, ej
endast som ackompanjemang.
Under antiken skilde man mellan helig el.
prästerlig d., som hörde till de religiösa
ceremonierna, och världslig d., som förekom vid
offentliga och folkliga förlustelser.
Fornegyp-terna giva oss genom sin överlägsna
målar-och bildhuggarkonst en tydlig föreställning om
d:s höga ståndpunkt i faraonernas land. Även
hos judarna spelade^d. en viss ehuru något
underordnad roll. I bibeln talas om Mirjams festliga
d. efter övergången av Röda havet, israeliternas
d. kring guldkalven samt Davids d. framför
förbundsarken.
Först hos forngrekerna ingick d. som ett led
i uppfostran och kom hos dem att antaga de
vackraste och mest fulländade former.
Förbunden med sång och skådespel, utvecklades den
till grekernas berömda orkestik. D:s gudinna
fick sin plats bland muserna och kallades
Terp-sichore (den dansglada). Grekerna dansade vid
alla offentliga tillställningar samt vid de flesta
familjefester, bröllop och begravningar. Bekanta
äro Bacchusfesterna, där d. kunde taga rätt
tygellösa former. En mängd olika d. skapades,
varibland även återfinnas stridsdanser
(pyrr-hi’che\ som dansades med vapen och sköldar,
samt den invecklade ge’ranos (trandansen), dansad
vid Afrodites fest på Delos, den lättfärdiga
kor-dax i komedien och den uppsluppna si’kinnis i
satyrdramat. — Hos romarna förlorade d. mycket
av sin konstnärlighet. Romarna själva föraktade
att dansa; man citerar ju ännu det lat. uttrycket:
Nemo saltat sobrius (”Ingen dansar nykter”). I
stället läto de yrkesdanserskor ge glans åt sina
offentliga och enskilda fester och beundrade på
skådebanan sina berömda mimer Bathyllus och
Pylades, vilka voro skapare av den romerska
pantomimen.
Medeltidens och nyare tidens
dans. Under riddarväsendets tid ”trådde man
dansen” hos de förnäma och vid hoven, och
allmogen hängav sig med liv och lust åt
ring-och springdanser på sina gillen; men någon
d:s blomstring förefanns icke. Det skulle bliva
renässansen beskärt att i d. liksom i så mycket
annat giva nya impulser. De praktälskande
hoven i Italien fingo i det nyuppväckta dansintresset
ett utmärkt medel att förhärliga sin rikedom
och glans. Det franska hovet följde snart
exemplet, och en mängd vackra d. fingo där
sin upprinnelse. Ehuru danskonsten under
1500-talet ännu låg i sin linda, känner man dock från
■den tiden d. som pavane, gaillarde, branle, la
volte m. fl. Under Ludvig XIV:s regering togs
d. upp i operan, och f-rån den tiden skiljer man
mellan konstdans (se Balett) och sällskapsdans.
Omtyckta d. från 1600-talet äro passacaille,
rigau-•don, sarabande, bocane, courante, vilken
sist-NF V— 14
En flicka på Bali lär sig en kultdans.
nämnda kan anses vara en föregångare till
valsen, och menuett (fr. menuef), vilken bibehöll
sin ställning som favoritdans i över ett sekel.
Menuetten, liksom de flesta av de föregående d.,
tillhör ”les danses basses”, d. v. s. att man
under d. håller båda fotterna el. den ena i
marken. Gavotten däremot tillhör ”les danses par
en haut”, i vilka man genom att göra luftsprång
höjer sig från marken. Under 1700-talets första
hälft bibehöllos de förut nämnda d. tills, m. några
nya, ss. allemande, chaconne, gigue och farandole,
för att sedermera uppblandas med kontradans,
som kom från England. Den utfördes av fyra
par och kallades senare kadrilj. Valsen, som
uppfanns 1780 i Tyskland, skulle göra nästa
epok i d:s historia. Den var den första
runddansen, d. v. s. att kavaljeren för sin dam
genom att lägga sin högra arm om hennes liv.
I början på 1800-talet skapades nya
kontradanser, kotiljong, fransäs m. fl., vilka tills, m. valsen
bildade modedanserna. Nästa nyhet på
runddansens område var polka, som uppfanns 1840.
Sedan följde nya runddanser slag i slag, mazurka,
schottisch, varsovienne, galopp m. fl.
Hade Europa alltifrån renässansen till nyare
tid varit normgivande på d:s område, blev det
nu Amerikas tur att förse Gamla världen med
nya d. Början gjordes med pas de quatre, som
kom till Europa på 1890-talet, samt cake-vualk.
En mycket förfinad och behaglig dans var
bostonvals. Den dansades allmänt i Europa
un
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
