Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Danska språket - Danska teatern - Danska Västindien - danske hedeselskab - Danske Landmandsbank, hypothek- og vekselbank a/s, Den - Danske lov - Danske Luftfartselskab, Det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
427
Danska teatern—Danske Luftfartselskab
428
”stöttonen” på vissa ord). — D. undanträngde
norskan som skriftspråk i Norge vid medeltidens
slut och har där utövat ett mycket stort
inflytande. — 1948 genomfördes en stavningsreform,
varigenom stor begynnelsebokstav för
substantiven avskaffades. Även infördes å i st. f. aa samt
stavningarna kunne, skulle och ville i st. f. kunde,
skulde och vilde. — Litt.: G. Sarauw, ”Dansk
fra oldtid til nutid” (1937); E. Oxenvad, ”Vort
sprog” (2 bd, 4æ uppl. 1943—45); P. Skautrup,
”Det danske sprogs historie”, 1—2 (1944—47).
Danska teatern. I början av 1500-talet
uppfördes skoldramer, och vid dess slut voro
dramatiska upptåg med sång och dans vanliga vid
hovets fester. Från 1633 besökte utländska, i
synnerhet tyska, teatersällskap Köpenhamn, och från
1669 voro franska skådespelare el. italienska
operasångare anställda vid hovet. 1721 blev en sådan
fransk trupp avskedad. Holberg m. fl. övertalade
då en av dess medl., Montaigu, att inöva danska
skådespelare i danska skådespel, och från 1722
räknar den danska teatern sin uppkomst. Holbergs
komedier utgjorde kärnan i repertoaren. Branden
i Köpenhamn 1728 och Kristian VI :s av religiös
fanatism förestavade nöjesförbud avbröt all
teaterverksamhet till konungens död 1746, då
Holberg åter tog initiativet. ”Den danske skueplads”
grundades 1747, fick 1748 egen byggnad vid
Kongens nytorv, 1761 statsunderstöd och blev
1772 ”kongelig”. Danska språket blev dock först
1778 allenahärskande på den nationella
skådebanan. Den berömda baletten grundlädes under
1700-talets slyt av italienaren Galeotti. Ett
märkesår var 1808, då Oehlenschläger med ”Hakon
jarl” började raden av sina sorgespel, ett annat
1825, då J. L. Heiberg införde vådevillen.
Over-skou, Hertz och senare Hostrup riktade den
inhemska dramatiken, Bourneville gav baletten
dess danska drag av kysk och behagfull mim, och
kompositörer som Weyse, Kuhlau, Hartmann och
Heise skrevo för den lyriska repertoaren.
Danmark ägde en verklig nationalscen. Omkr.
1800-talets mitt lyste där sceniska storheter som
Ro-senkilde, N. P. och Anna Nielsen, Phister med
maka, M. Wiehe, fru J. L. Heiberg och sångaren
och skådespelaren Schram. 1872—74 uppfördes
Det kongelige teaters vackra nybyggnad, och från
dess tiljor minns man främst bröderna Emil och
Olaf Poulsen, Jerndorff, sångaren Simonsen,
fruarna Betty Hennings, Eckardt, Thomsen och
Bloch, från senare år K. Mantzius, Jonna och
Sigrid Neiiendam, Liebman, sångaren Herold,
Betty Nansen, Johannes Poulsen, Poul Reumert,
Bodil Ipsen, Holger Gabrielsen, Clara
Pontoppi-dan och sångaren P. Cornelius samt i våra dagar
Else Brems, Margherita Flor, Thyge Thygesen
och Edith Oldrup. Berömda regissörer ha varit
Joh. Nielsen, Joh. Poulsen, A. Garde, E. Rostrup
och H. Nathansen samt under senare år Svend
Gade, Sam Besekow och Per Knutzon. Under
1900-talets början voro den inhemska
dramatikens främsta namn E. Brändes, G. Esmann,
G. Wied och O. Benzon samt i våra dagar S.
Borberg, Kj. Abell, Soya och framför allt Kaj
Munk. Den lyriska scenkonsten har erhållit goda
tillskott genom Carl Nielsen och K. Riisager. I
våra dagar äro Harald och Margot Lander den
danska balettkonstens stora namn. — Köpenhamn
äger utom Det kgl. Teater sex privatteatrar av
betydelse, Dagmarteatret (1883—1937),
Casino-teatret (fr. 1848), Folketeatret (fr. 1857), Det
ny Teater (fr. 1908), Scala (revyteater) och
Nör-rebro Teater. Under flera år hade dessutom
Betty Nansen en intim liten teater. Bland
privatteatrarnas främsta sceniska krafter kunna nämnas
Martinius Nielsen, Frederik Jensen, P. Fjelstrup,
Anna Larssen, Carl Alstrup samt Arne och Liva
Weel. Bland landsortens teatrar märkas de i
Odense (fr. 1796) och Århus (fr. 1898).
Litteratur: Th Overskou, ”Den danske
skueplads”, I—VII (1854—76); P. Hansen, ”Den
danske skueplads”, I—III (1889—96); R.
Neiiendam, ”Det kongelige teaters historie”, 1—5 (1921
—30); T. Krogh, ”Ældre dansk teater” (1940).
Danska Västindien, se Virgin Islands.
Danske hedeselskab, Det, se Hedeselskabet.
Danske Landmandsbank, hypothek- og
vek-selbank a/s, Den, vardagligt kallad L a n
d-mandsbanken, Danmarks största affärsbank,
började sin verksamhet 1872. D., som under
ledning av Isak Glückstadt tagit verksam del i
grundandet och finansieringen av många danska
storföretag, bl. a. Det östasiatiske Kompagni och
Kjöbenhavns Frihavns A/S, och som under Emil
Glückstadt, vilken 1910 efterträdde sin fader som
chef, utvecklades till Skandinaviens största bank
i fråga om omslutningen, råkade under
deflations-krisen 1922 i svårigheter, delvis på gr. av de
stora spekulationer, som Glückstadt invecklat den
i, och kunde räddas endast med hjälp av staten,
som bl. a. iklädde sig garanti gentemot insättarna.
Rekonstruktionen av D. genomfördes i etapper
1922—28. Staten tecknade 1928 hela det nya
aktiekapitalet, 50 mill. dkr. Statsgarantien upphörde
Vi 1932. Omslutningen var 1948 1,390 mill. dkr.
Danske lov [-låu], benämning på den allmänna
lag, som Kristian V 1683 efter långvariga
förarbeten utfärdade för konungariket Danmark med
titel Kong Christian den femtes
danske lov. Genom denna lag, som utgjorde en
kodifikation och bearbetning av äldre dansk rätt,
åstadkoms i huvudsak rättsenhet i det egentliga
Danmark. D., som ännu utgör grundvalen för
gällande rätt i Danmark, utmärkes i fråga om
formen av korthet och klarhet, i fråga om
innehållet av en för den tiden betydande humanitet.
D. har utgivits flera gånger, senast 1929 av
V. A. Secher.
Danske Luftfartselskab, Det, DDL,
bildades 1918. 1947 utgjorde aktiekapitalet 30 mill.
dkr, varav staten äger 17%. Från Köpenhamn
finnas linjer till bl. a. Göteborg, Oslo, London,
Paris, Prag, Bryssel, Zürich, Marseille, Rom,
Aten, Istanbul, Bagdad. Dessutom är D. jämte
Det Norske luftfartselskab samt Svensk
inter-kontinental lufttrafik ab. medl. i Scandinavian
Airlines System (SAS), vilken organisation
bedriver linjetrafik mellan Skandinavien samt
Nord- och Sydamerika. — D:s huvudkontor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
