Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dauphiné - Dauthendey, Max - Dautry, Raoul - Dauzat, Albert - Davaine, Casimir Joseph - D’Avaux - Davenant, Sir William - Davenport (stad) - Davenport, Charles - Daventry - Dawes, Charles - Davico, Vincenzo - David
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
473
Dauthendey—David
474
delas i en västlig låglandsdel, B a s-D a u p h i n é
(huvudort Vienne), och en östlig del inom
Väst-alperna, Haut-Dauphiné (huvudort
Grenoble). Bas-D. uppfylles i n. av moränkullar och
rullstensfält med skogar och kärr; vid floderna
talrika industriorter. I s. täckas Rhönedalens
sidor av olivlundar samt vin- och trädgårdar.
Haut-D. höjer sig brant över Rhönebäckenet;
längst i v. löper ett stråk av skogklädda
kalkberg: Grande Chartreuse (2,807 m ö. h.), Vercors
(2,346 m), Drömealperna. I ö. vidtaga D au p h
i-néa 1 perna med bl. a. granitmassivet Pelvoux
(4,103 m). Cottiska alperna bilda gräns mot
Italien. Befolkningen lever främst av boskapsskötsel;
i Graisivaudan (Isèredalen ovanför Grenoble)
bördig jordbruksbygd (odling av frukt, vin,
tobak, majs). Vid Isère och övre Durance många
elektriska kraftverk; elektrokemiska fabriker. —
D. var urspr. benämning på besittningar,
tillhörande dauphin av Viennois, blev 1349 franskt
län och 1364 apanage åt franske tronföljaren
samt indrogs 1456 till kronan. D. var ett av
reformationens huvudsäten i Frankrike.
Dåu’thendey [-tandåi], Max, tysk författare
(1867—1918). D. skrev färgstark lyrik med
impressionistisk stil, lidelsefull och åskådlig (”Ultra
Violett”, 1893, ”Der brennende Kalender”, 1907
m. fl.), fängslande reseskildringar (”Die geflügelte
Erde”, 1910), berättelser (”Die acht Gesichter am
Biwasee”, 1911), teaterstycken och
självbiografiska, innehållsrika prosaverk, som ”Der Geist
mei-nes Vaters” (1912) och ”Gedankengut aus
mei-nen Wanderjahren” (2 bd, 1913). Sami, verk i
6 bd (1925).
Dautry [dåtri’], Raoul, fransk ingenjör och
politiker (f. 1880), kontrollör vid N. Frankrikes
järnvägsbolag 1903, sedermera dess chefsingenjör,
ledde som sådan vid krigsutbrottet 1914
organiserandet av trupp- och krigsmaterieltransporterna
i n. Frankrike och vann härigenom stor
uppmärksamhet. Han blev 1928 chef för franska statens
järnvägar, 1934 regeringens tekniske rådgivare,
motarbetade 1936 förgäves lagen om 40 tim.
arbete i veckan och lämnade efter dess antagande
sina poster. Vid krigsutbrottet 1939 blev han
rustningsminister under Daladier och behöll denna
post i Reynauds kabinett (mars—juni 1940). Efter
Frankrikes kapitulation drog sig D. tillbaka till
privatlivet. Han var efter befrielsen
återupp-byggnadsminister i de Gaulles provisoriska
regering nov. 1945—jan. 1946.
Dauzat [dåza’], Albert, fransk
språkforskare (f. 1877), prof, vid École des hautes études
i Paris 1921—47. D. är främst dialektolog och
en förträfflig populärvetenskaplig förf.
Davaine [davä’n], Casimir Joseph,
fransk läkare (1812—82). Genom sina
banbrytande forskningar över mjältbrandens bakterie
inskrev han sitt namn i bakteriologiens historia.
D’Avaux [davå’] se d’Avaux.
Davenant [dä’v(i)nant], Sir William,
engelsk teaterman (1606—68). Populär genom sina
teaterstycken och maskspel, utnämndes D. till
”poet laureate”, införde operaföreställningar i
England 1656 och lyckades på så sätt under
puri
tanernas välde kringgå förbudet mot uppförande
av skådespel.
Davenport [dä’vnpåt], stad i U.S.A., ö. delen
av lowa, vid Mississippi; 74,000 inv. Ståtliga
broar över floden till Rock Island i Illinois.
Tillv. av jordbruksmaskiner m. m.; stor
spannmålshandel.
Davenport [dä’vnpåt], Charles Benedict,
amerikansk biolog (f. 1866). Han blev 1904
föreståndare för Carnegie Institutions anstalt för
experimentell utvecklingslära, 1910 för Eugenics
Record Office. D. är experimentalzoolog och
ärftlighetsforskare samt en av de främsta
målsmännen i Amerika för rashygienen. Bl. a. har
han undersökt, huru hudfärgen nedärves.
Daventry [dä’vantri], stad i mellersta
England, Northamptonshire, 20 km v. om
Northamp-ton; 4,000 inv. Stor rundradiostation.
Dawes [dåz], Charles Gates, amerikansk
finansman och politiker (1865—1951). Han var
först advokat, därpå industriman, var kontrollör
i finansdepartementet
(1897—1901) och blev
därefter ledare för
stora bankföretag i
Chicago. D. deltog i
1 :a världskriget, först
vid järnvägstrupperna,
senare vid
intendenturen; okt. 1918
utnämndes han till
brigadgeneral. Efter
kriget återgick han till sin
bankverksamhet. 1921
—22 var han chef
för budgetbyrån i
Washington och jan.
—april 1924 ordf, i en internationell
expertkommission, som på skadeståndskommissionens
uppdrag skulle utröna Tysklands betalningsförmåga
och föreslå ett sätt att ordna dess betalningar.
Resultatet blev den s. k. Dawesplanen, enl.
vilken ett försök gjordes att ordna Tysklands
skadeståndsbetalningar efter dess verkliga
betalningsförmåga. Planen ersattes 1929 av
Youngpla-nen. D. var 1925—29 v. president i U.S.A.
och 1929—31 ambassadör i London. D. erhöll
1926 halva Nobels fredspris för 1925. D. utgav
flera arbeten i finansfrågor.
Da’vico, V i n c e n z o, italiensk kompositör (f.
1889). Särskilt i sina tidigare kompositioner
påverkad av fransk impressionism, har D. skrivit
operor, orkester- och körverk, kammarmusik,
pianostycken och sånger.
Dä vid (av hebr. david, älskad), Israels störste
konung. Han regerade i första hälften av io:e
årh. f. Kr. D. var en tapper krigare och klok
statsman men även en härskarnatur, som
hänsynslöst gick sin väg fram över andra. Som
harpospelare blev han kallad till Sauls hov, och
där kom han i stor gunst. D. blev Sauls
vapen-dragare, den förtrognaste vännen till Sauls son
Jonatan och g. m. Sauls dotter Mikal. Han föll
dock snart i onåd och måste fly. Han blev nu
anförare för en skara fredlösa i Juda öken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
