565 Dell—Delorme 566 Dell, Ethel, engelsk författarinna (1881— 1939). Hon blev mycket populär genom en rad förströelseromaner, nästan alla övers, till sv. Dell, Floyd, amerikansk författare (f. 1887), tidningsman, tidskriftsredaktör. Han debuterade som skönlitterär förf, med ett par skådespel och utg. 1920 sin första roman, ”Moon-calf” (sv. övers. ”En gröngöling”, 1922), som hade självbiografiskt innehåll. Han har sedan givit ut romaner, skådespel och litterära studier, ss. ”The briary-bush” (1921; sv. övers. ”Törne-snåret”, 1922), ”Janet March” (1923), ”Runaway” (1925), ”Love in Greenwich Village” (1926), ”Intellectual vagabondage—and apology for the intelligentsia” (s.å.), ”The outline of marriage” (1926—27), ”Upton Sinclair. A study in social protest” (1927; sv. övers. 1928), ”Love in the machine age” (1930), ”Diana stair” (1932) och ”The golden spike” (1934). ”Homecoming” (i933) är en självbiografi. Della Mari'a, Pierre Antoine Doménique, fransk tonsättare (1769—1800). I Paris vann han framgång med operorna ”Le prisonnier” (1798; ”Den unge arrestanten”, Sthlm 1799), ”L’Opéra-comique” (Sthlm 1803) och ”L’oncle valet” (”Morbrodern dräng”, Sthlm 1802). Dellen, Norra och Södra (D e 11 a r n a), två intill varandra liggande sjöar i n. ö. Hälsingland, 42 m ö. h., förenade genom den korta Norrboån (kanaliserad). Till Norra D. (81 km2) flyter Svåga älv, från s. ö. ändan av Södra D. (50 km2) avflyter Delångersån till Bottniska viken. Vackra omgivningar; i v. rika bygder. — Omkr. 60 km2 under och emellan sjöarna utgöra ett av Sveriges få ungvulkaniska områden. — Sjöarna äro sedan 1944 reglerade med ett 1,3 m högt magasin. Dellenit, ytbergart av granodioritisk magma, intermediär mellan ryolit och dacit. Den innehåller strökorn av kalifältspat och plagioklas (oligoklas—andesin) i en glasig el. finkornig, pyr-oxenförande grundmassa. D. förekommer bl. a. vid Dellensjöarna i Hälsingland, trol. som fyllnad av ett vulkaniskt genomslagsrör. Delling (isl. Dellin gr), den strålande, i nordisk mytologi fader till Dag, av asarnas ätt. Dellwik. 1) Carl Axel D., bergsingenjör (1829—97), avlade bergsexamen vid Uppsala univ. *853, genomgick Falu bergsskola 1853—55 och utnämndes 1858 till direktör på Järnkontorets metallurgiska stat. D. var 1874—96 föreståndare för Järnkontorets materialprovningsanstalt och inlade i denna egenskap stor förtjänst om materialprovningens utveckling i Sverige. 2) Carl D., den föreg:s son, ingenjör, uppfinnare (1862—1924), civilingenjör 1883. Han vistades i U.S.A. 1884—93, huvudsaki. sysselsatt med undersökningar av den s. k. vattengasen. Han lyckades få fram en högvärdig sammansättning av vattengasen, vilket möjliggjorde en vidsträckt industriell användning och medförde dess exploaterande i stor skala vid stålverk, vattengasverk o. s. v. Ett tyskt syndikat bildades, Dellwik-Fleischer Wassergas Aktiengesellschaft, och uppfinningen patenterades över hela världen. De'lmenhorst [-å-], stad i Oldenburg, 12 km v. om Bremen; 38,000 inv. Linoleumfabriker; juteindustri. D. grundades 1230 och var huvudort i grevsk. D. Det tillhörde samma ätt, som regerade i grevskapet Oldenburg och varav en gren 1448 besteg Danmarks tron. 1647 ärvdes D. av den i Oldenburg regerande grenen; sedan denna 1667 utslocknat, kommo grevskapen till danska konungahuset, som 1773 avträdde dem till hertigliga ätten Holstein-Gottorp. Delningsapparat, en i regel med chuck försedd anordning i en universalfräsmaskin för ar-betsstyckets vridning i en bestämd vinkel till det föregående läget, t. ex. vid fräsning av kuggarna i kugghjul el. de plana sidorna på muttrar etc., el. för fortgående rundmatning av arbetsstycket. Delningsmaskin, instrument för att uppdraga delningsstrecken på skalor. Man skiljer mellan 1 i n e ä r a d., avsedda för lineära skalor, och cirkeldelningsmaskiner för cirkulära skalor och vinkeldelningar. Den förra arten karakteriseras av en i metallram anbragt, väl gängad skruv, som vid kringvridningen för fram en släde, bärande en ritsanordning. Ersättes ritsanordningen med ett mikroskop med hårkors, kan apparaten även brukas till kopiering av skalor. En cirkeldelningsmaskin innehåller ett snäckhjul, som kan drivas med en ändlös skruv och som bär dels en noggrant graderad silverskala, dels den skala, som skall graderas, medan ritsanordningen är fast. Delningsvävnad, se Meristem. De Long [da lå'tj], Georg Washington, amerikansk polar farare (1844—81). Han förde befälet över den av J. Gordon Bennett d. y. utrustade Jeanetteexpeditionen, som från Berings-sund skulle gå norrut och även stödja Vega-expeditionen. Den avgick från San Francisco i juli 1879, fastnade redan 6 sept. i drivisen vid 7i°35' n. br. och 1750 v. Igd samt drev under 21 månader, tills fartyget 12 juni 1881 på 77° 15' n. br. och 1550 ö. Igd sänktes av ispressningen. Under svåra lidanden släpade sig expeditionen söderut mot Lenas delta. Under färden dukade flertalet, däribland D., under. D:s änka utgav hans 1883 återfunna dagböcker, ”The voyage of the Jeanette” (2 bd, 1883). Direkta resultatet av resan blev blott upptäckten av De Long-öarna (se d. o.). Större betydelse fick upptäckten, att lämningar från expeditionen tre år efter fartygets undergång av havsströmmarna förts fram till Sydgrönlands kust, vilket gav uppslag till Nansens Framexpedition 1893—96. De Longöarna [da lå'o-], tre öar i Ishavet, n. ö. om Nysibiriska öarna mellan 1500—1600 ö. Igd: Bennettön och de mindre Henriette- och Jeanetteöarna i s. ö. Upptäcktes av G. W. De Long (se d. o.). Delorme [dalå'rm], Marion, fransk även-tyrerska (omkr. 1613—50). Hon var dotter till en lantadelsman, blev beryktad för sina kärleksförbindelser, särsk. med Cinq-Mars, och uppges ha blivit vigd vid honom. Hennes salonger besöktes en tid av hela det eleganta och litterära Paris och under fronden av de missnöjda prin-