Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Delteil, Joseph - Déluge - Del Vayo, Julio - Delvigne, Henri Gustave - Delyannis el. Delijannis, Theodoros - Delångersån - Demades - Demag A.G. - Demagog - Demagogische Umtriebe - Demanchera - Demangeon, Albert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
571
Déluge—Demangeon
572
Yttersta delen av Mississippis delta. Nuv.
tillväxtområde glesprickat.
Amour” (1922), en fantastisk skildring från
revolutionens Ryssland, och ”Jeanne d’Arc” (1925),
vars ohöljda sensualism i den f. ö. starkt
heroi-serande framställningen av det franska
national-helgonet väckt mycken ond blod i katolska
kretsar. I krigsskildringen ”Les poilus” (1926)
hyllar D. den franske soldaten och hans
krigarin-stinkter. D. har även gjort sig bemärkt som
kritiker. ”11 était une fois Napoléon” (1930)
framställer Napoleon som den geniale härföraren.
Déluge [dely’$], fr., översvämning, syndaflod,
se Après nous le déluge.
Del Vayo [däl (oai’å], Julio Alvarez, spansk
politiker (f. 1881), medl. av socialistpartiet. D.
blev efter vänsterns seger vid 1936 års val
utrikesminister och kvarstod på denna post efter
inbördeskrigets utbrott i juli s. å. samt i Largo
Caballeros i sept. s. å. bildade ministär. Han
lämnade utrikesministeriet i maj 1937. I Negrins
då bildade, något moderatare ministär blev D.
först generalkrigskommissarie och var 1938—39
åter utrikesminister. Sedan han efter
sammanbrottet gick i landsflykt, har han huvudsaki.
vistats i U.S.A. Bland hans skrifter märkes
”Free-dom’s battle” (1940).
Delvigne [dälvi’nj], Henri Gustav e,
fransk kapten (1799—1876), konstruktör av det
franska armégeväret av 1838 års modell, en av
föregångsmännen vid övergången från slätborrade
till räfflade eldvapen och vid införandet av
avlånga (cylindroogivala) kulor.
Delyannis [öilija’nis] el. D e 1 i j a n n i s,
Theodoros, grekisk statsman (1826—1905).
Han inträdde 1863 i ministären, som han sedan
gång på gång och på skilda poster tillhörde. I
den politiska kamp mellan D. och Trikupis,
vilken till stor del fyller Greklands historia under
1800-talets sista årtionden, representerade D. de
djärva, ännu omogna nationalistiska utvidgnings
-strävandena. I maj 1885 blev han
konseljpresident och vidtog efter östrumiliens förening med
Bulgarien stora rustningar för att skaffa
Grekland en motsvarande landutvidgning i Makedonien
men måste i maj 1886 avgå på grund av
stormakternas tryck. Vid tiden för upproret på Kreta
1896 var D. ånyo konseljpresident och vidtog de
utmanande rustningar, som 1897 kastade Grekland
in i ett illa förberett krig med Turkiet. Han
var ånyo konseljpresident 1902—03 och 1904—05.
samt mördades 13 juni 1905.
Delångersån, sammanfattningsnamn för
Dellens jöarnas avlopp till Bottniska viken. Från s. ö.
ändan av S. Dellen (42 m ö. h.) inom Forsa
socken flyter ett brett vattendrag genom de s. k.
Forsavattnen (Kyrkosjön, Långsjön, Storsjön) till
Iggsjön på gränsen mot Njutånger, och grenar
sig där i två armar, Iggesundsån i s. och den
vattenrikare (egentl.) D. genom Idenor till
Hu-diksvallsfjärdens inlopp. Vattendraget är i sin
översta del kanaliserat genom Tamms kanal.
Inom den hydrografiska uppmätningen räknas till
D. även tillflödena till Dellensjöarna. D:s
vattenområde utgör 2,010 km2.
Demädes, atensk statsman (d. 319 f. Kr.), av
låg börd; berömd för sin talargåva och
slagfärdighet. Tillfångatagen i slaget vid Chaironeia
(338 f. Kr.), vann han genom sin kvickhet och
djärvhet inför Filip av Makedonien friheten och
förmedlade freden mellan Aten och konungen
samt stod sedan i spetsen för det makedoniska
partiet. Han förmedlade fred med Alexander den
store 336 och 335 och med Antipatros 322 men
greps och avrättades av denne. D. var beryktad
för sina utsvävningar och för att sakna
samvetsbetänkligheter vid valet av medel.
Demag A.G. [a’ktsiangazäl/aft], Duisburg,
stor tysk industrikoncern, grundad 1910. Bland
dotterföretagen äro de största Demag
Elektro-Stahlwerke, för tillverkning av elektriska ugnar,
Demag-Zug, för tillverkning av elektriska
hissanordningar, Demag Greifer Fabrik, med
grip-skopor och transportanordningar som specialitet,
samt Demag Motoren Werke, som tillverkar
dieselmotorer.
Demagog [-å’g] (grek, demagogds,
folkledare), person, som för sina syften hänsynslöst
uppeggar massan med grova medel och genom att
vädja till dess sämre smak och lägre instinkter;
stundom = folkuppviglare, omstörtningsman. —
Adj.: Demagogisk. — Demagogi,
demagogisk styrelse el. tillstånd.
Demagogische Umtriebe [-gå’gi/a o’mtriba],
”folkuppviglande stämplingar”, de tyska
regeringarnas beteckning för tyska enhets- och
frihetsrörelser under 1800-talets förra del.
Demanchera [-/€’-] (fr. démancher, av dé,
från, och manche, gripbräde, ”hals”), på
stråk-och knäppinstrument ömsa läge genom att låta
vänstra handen glida uppåt el. nedåt utefter
instrumentets hals.
Demangeon [damä^å’], Albert, fransk
geograf (1872—1940), prof, i geografi vid Paris
univ. D. ägnade sig särsk. åt
bebyggelsegeografien, framför allt lantbebyggelsen, som på hans
initiativ upptagits till behandling vid de
internationella geografkongresserna (fr. o. m. 1925 i
Kairo). Bland D:s skrifter märkas ”La
géo-graphie de 1’habitat rural” (i Annales de
Géo-graphie 1927), ”La Picardie et les régions
voisi-nes” (1905; 3:e uppl. s. å.) och ”L’empire
britan-nique” (1923; 2:a uppl. 1931). Han har i serien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
