Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Delpino, Federico - Delsbo - Delsbostintan - Delta - Deltakoppling, triangelkoppling - Deltametall - Deltamuskeln - Deltastrålar - Delteil, Joseph
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
569
Delsbo—Delteil
570
orsaker han söker utreda.
Han har även författat
systematiska och
växtgeografiska arbeten.
Delsbo, socken i Norra
Hälsinglands domsagas
tingslag, Gävleborgs län; 423,40
km2, 4,914 inv. (1951). D.
har rik och välodlad bygd
vid v. ändan av sjön S.
Dellen och i de från n. och s.
inkommande dalgångarna.
4,172 har åker. Vid
västligaste delen av S. Dellen och
vid statsbanan Hudiksvall—
Ljusdal ligger D e 1 s b o
stationssamhälle. D. har
provinsialläkare, distriktsveterinär,
apotek, kraftverk och en del
smärre industrier. 123 km2 av
socknen tillhöra storbolag.
Gravhögar finnas flerstädes.
Kyrkan av sten uppfördes
1741—44. Pastorat i Ärkestiftet, Sundhede
kontrakt ; bildar storkommunen D. Litt.: K. N.
Le-næus, ”Delsboa illustrata” (1764; nytt avtr. 1892);
I. Gawell-Blumenthal, ”D.” (1915) ; B. Hillgren,
”En bok om D.” (3 bd, 1925—26) och ”Från D.”
(2 bd, 1928, 1940).
Delsbostintan, artistnamn för
landsmålsberät-terskan Ida Gawell-Blumenthal.
Delta. 1) Fjärde bokstaven (J, <5) i grekiska
alfabetet. — 2) Namn på de massor av sediment,
som en flod avlagrar omedelbart utanför sin
mynning. Då materialet sorteras efter tyngd och
grovlek, sjunker det grövre tidigare till bottnen
och bildar d:s ”proximala” del, det finare längre
ut i d:s ”distala” delar. D. vidgas utåt, och
genom att nytt material, som medföres av floden,
skiktas ut över den gamla deltakäglan, växer d.
i höjd upp mot vattenytan. Om floden
utmynnar vid en kust, som beröres av havsströmmar
och är utsatt för inverkan av ebb och flod, kan
i de flesta fall intet d. bildas (i st. uppkomma
trattformiga flodmynningar, estuarier, t. ex.
Ama-sonfloden), utan sedimenten föras längre ut på
större djup. Genom hopning av ständigt nya
massor av slam och sand tilltager ofta d. så, att så
Nilens (t.v.) och Mackenzieflodens deltan
(prickat område).
Delos; i förgrunden arkaiska lejonskulpturer.
småningom torrt land bildas utanför flodens gamla
mynning. Genom transporten och sedimenteringen
av material inom floddalens yttersta område
hö-jes flodbädden och förlänges därigenom stundom
så, att den sänder sina armar långt ut i havet,
där d. vidare utbygges (t. ex. Mississippideltat).
— Om en flod utmynnar i en insjö, avlagras de
sediment den medför såsom deltakäglor i sjön,
vilken på detta sätt kan fyllas ut helt och hållet;
exempel härpå finnas från både alpdalarna och
Skandinaviens fjälltrakter. — Namnet d. härrör
från den grekiska bokstaven delta (zl) och
Nil-deltats form av en triangel med basen ut mot
Medelhavet.
D.-bildningar intaga ofta stora områden, t. ex.
vid Po el. Nilen; störst äro Huang-hos d. samt
Ganges’ och Brahmaputras samlade d. Stundom
äro d.-avlagringarna så mäktiga (ofta över 100
m), att de måste tänkas bildade under en period
av landsänkning. — I Sveriges kvartär finnas
d.-bildningar, avlagrade av glaciärälvarna vid deras
utlopp i det senglaciala havet såsom relativt stora,
terrass- el. platåliknande utvidgningar av
rull-stensåsarna.
Deltakoppling, triangelkoppling, se
Elektriska maskiner.
Deltametall, metallegering, består av omkr.
56% koppar, 41% zink, 1 °/o järn, 1 % mangan
och 1 °/o bly. Av d., som har en ljust guldgul
färg samt utmärker sig genom hårdhet, seghet
och styrka, framställas maskindelar.
Deltamuskeln, den trekantiga, tjocka, starka
muskel, som ger skuldrans yttre (överarmsdel)
dess avrundning och, då den hopdrages, lyfter
överarmen utåt.
Deltastrålar (<5-strålar), se Radioaktivitet.
Delteil [dältä’j], Joseph, fransk författare
(f. 1895). Han debuterade som lyriker i
akademisk anda men har som romanförfattare
framträtt som en av surrealismens främsta banerförare.
Bland D:s romaner må nämnas ”Sur le fleuve
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
