Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dilthey, Wilhelm - Dilutin - Diluvium - dim. - Dimbild - Dimbildning - Dimbo - Dîmbovița - Dime - Dimension - Dimensionering - Dimensionsavverkning, dimensionsblädning - Dimensionslag - Dimeter - Dimetylanilin - Dimetylketon - Dimfrost - Diminuendo - Diminutiv - Dimission
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
735
Dilutin—Dimission
736
1911), prof, i Basel, Kiel, Breslau och från
1882 i Berlin. D. uppställde en
kulturvetenskapernas kunskapslära, vari han hävdar
kulturvetenskapernas säregenhet i förhållande till
naturvetenskapen. Omdömena i kulturvetenskaperna
fällas i första hand om de enskilda personerna.
Dessa personers manifestationer äro
uttrycksrö-relser, ord och handlingar. Kulturvetenskapernas
uppgift är att på nytt uppleva dessa och fatta
dem. Dessa vetenskaper insätta så det, som skett
och sker, i ett
värdesammanhang, som åt
elementen ger en
mening. — I sin
historieskrivning söker D.
framför allt
framställa sammanhanget
mellan idéer och
människor under olika
kulturperioder, och han
visar därvid en
enastående förmåga att
tränga in i förgångna
tiders tankeliv. Han
förnekar metafysiken
som vetenskap men
söker insätta de metafysiska idéerna i det
allmänna kultursammanhanget och förstå dem i
deras förhållande till religiösa, konstnärliga och
rättsliga föreställningar samt till människorna,
som tänkt dem. D:s filosofi har på senaste tid
livligt beaktats i bl. a. England. Skr.: ”Ideen
über eine beschreibende und zergliedernde
Psy-chologie” (1894), ”Das Erlebnis und die
Dich-tung” (1906), ”Das Wesen der Philosophie”
(1907), ”Der Aufbau der geschichtlichen Welt in
den Geisteswissenschaften” (1910).
Dilutin, handelsnamn på en av Shell-bolaget
saluförd lätt fotogen med tillsats av luktämne.
D. användes som tvätt- och rengöringsmedel.
Andra handelsnamn på samma vara, dock utan
luktmedelstillsats, äro varnolene och
py-r o 1 e n e.
Dilu’vium, lat., vattuflod, översvämning,
”syndaflod”; i Tyskland beteckning för istiden.
dim., förk. för diminuendo.
Dimbild. 1) Ett föremåls skugga, kastad på
dimvägg. Vanl. omgives skuggan av en gloria.
Fenomenet är vanligt i högfjäll. 2) Dunkel el.
oskarp bild vid projektion. Se Dissolving views.
Dimbildning, se Konstgjord dimma.
Dimbo, socken i ö. Västergötland, Vartofta
härad, Skaraborgs län; 24,73 km2, 465 inv. (1951).
Höjer sig från slätten v. om Tidaholm upp på
Gerumsberget (intill 325 m ö. h.). 1,259 har åker.
Egendomar: Anneberg, Dvärstorp och
Dimbo-holm. Oltorps alunbruk, privilegierat 1726,
nedla-des 1829. Talrika fornlämningar. Vid Dvärstorp
(förr särskild sn) finns en kyrkoruin och
grundmurar till ett slott. Kyrkan byggdes 1817. D.
bildar med Ottravad, Hångsdala. Skörstorp och
ö. Gerum ett pastorat i Skara stift, Vartofta
kontrakt; utgör tills, m. socknarna Hångsdala,
Skörstorp, ö. Gerum, Kungslena, Hömb, Varv,
Ottravad, Suntak, Valstad, Kymbo, Vättak och
Acklinga storkommunen Dimbo; 210,72 km2, 3,306
inv. J1951).
Dimbovifä [dy’mbåvitsa], se Dåmbovi(ä.
Dime [dåim], silvermynt i U.S.A. = 10 cents.
Dimension. 1) I geometrien utsträckning i
rummet på sådant sätt, att en linje har en, en
yta två och en kropp tre dimensioner.
2) I algebran och den algebraiska analysen är
d. liktydigt med grad. Sålunda har t. ex. vart
och ett av uttrycken x3, x2y, abc tre dimensioner
o. s. v.
3) Inom fysiken sambandet mellan en
fysikalisk enhet och vissa grundenheter, t. ex.
enheterna för längd, massa, tid.
4) (Inom filosofien.) På samma sätt som den
en-dimensionella räta linjen genom rörelse kan
alstra det føå-dimensionella planet och detta
genom rörelse det Zr^-dimensionella rummet,
skulle man kunna tänka sig en ”fjärde d.”,
uppkommen ur rummet, o. s. v. Riemann och
Helm-holtz samt andra representanter för den s. k.
”metamatematiken” antaga ett rum av ett
obestämt antal (n) dimensioner. Det s. k. euklideiska
rummet med tre d. skulle då vara endast ett
specialfall av rumsbestämdhet, vid vilket
människans uppfattning vore bunden på grund av
hennes kunskaps förmögenheters beskaffenhet.
Denna uppfattning hyllar bl. a. filosofen O.
Lieb-mann. K. F. Zöllner byggde på denna teori
fantastiska spekulationer om en fjärde d., med vars
tillhjälp han ville förklara de spiritistiska
fenomenen. Ej minst inom modern relativitetsteori
möter (hos Einstein, Minkowski m. fl.)
föreställningen om tiden som en fjärde d.
Dimensionering, bestämning av materialets
dimensioner i en maskin- el. byggnadskonstruktion
med hänsyn till de påkänningar, för vilka
konstruktionen kommer att utsättas.
Dimensiönsavverkning,
dimensionsbläd-n i n g, skogsavverkningsmetod, varvid träden
uttagas i den mån de hunnit utväxa till viss
storlek. D. är en exploateringsmetod, som har föga
med skogsskötsel att göra.
Dimensiönslag, skogslag, som förbjuder
avverkning av träd under viss storlek.
Di’meter, grek, (av di, dubbelt, och me’tron,
mått), en av två versfötter bestående vers.
Dimetylanilin, CeHsN (CH3)’, framställes
genom upphettning av anilin, metylalkohol och
svavelsyra. D. är en nästan färglös, oljeartad
vätska; kpt 192,5°. Den brukas för att framställa
vissa anilinfärger, t. ex. metylviolett.
Dimetylketon [-å’n], se Aceton.
Dimfrost, se Rimfrost.
Diminue’ndo, it. (av lat. deminu’ere,
förminska), dim., musikterm; småningom avtagande i
styrka; detsamma som decrescendo.
Tecknas ofta >.
Diminutiv [el. di’m-] (av lat. diminutivurn),
äldre form de minut i v; avlett el. sammansatt
ord, som betecknar grundordet i förminskad
skala, t. ex. jwåstad, strejkung^, el. liten avkomling
av detta, t. ex. gässling (av gås).
Dimissiön (lat. dimi’ssio), avskedande;
avgång (från skola o. dyl.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
