Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dioscoreaceae - Dioskorides el. Dioskurides - Dioskurerna - Diosma - Diospyros - Dioxiantrakinon - Dioxibensen el. Dioxibensol - Dipenten - Dipeptider - Dipleidoskop - Diplextelegrafering - Diplodocus - Diploid - Diplokocker - Diplom - Diplomat - Diplomatarium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
755 Dioskorides—Diplomatarium 756
doämne. Flera arter av släktet Dioscorea odlas
därför. Viktigast är Dioscorea batatas, j a m s el.
kinesisk potatis, som i synnerhet i ö.
Asien spelar ungefär samma roll som potatisen
i Europa. En vanl. till samma släkte räknad art,
Dioscorea (el. Testudinaria) elephantipes (från
Kaplandet), odlas i växthus för sin egendomliga
stora knölstams skull.
Diosko’rides el. Dioskü rides, förf, till
en under antiken och medeltiden högt skattad
läkemedelslära, på grek. Peri’ hylès iatrikés, övers,
till många språk och ända till 1500-talet
huvudkällan för mänsklighetens både farmakologiska
och botaniska vetande. D. levde omkr. 50 e. Kr.
Han var född i Anazarbos i Cilicien, studerade i
Tarsos och Alexandria, medföljde som läkare
på kejsar Claudius’ och Neros fälttåg. Hans
nämnda verk skildrar ett halvt tusental växter,
indelade efter deras medicinska användning, samt
några djur och mineral. Beskrivningarna äro
ganska svåra att igenkänna, gjorda som de äro
utan fast terminologi; bladens form liknar den
ena eller andra växtens, blommornas färg anges,
men intet mer, o. s. v. D. anför ett antal namn
på olika språk jämte ur växten framställda
läkemedel, dessa enkla till sammansättningen, i
motsats till många andra dåtida preparat.
Dioskürerna (grek. Dio’skor6i, ”Zeussöner”),
K a s t o r och Polydeukes (lat. Castor och
Pollux), Zeus’ och Ledas tvillingsöner, även
kallade Tyndariderna efter Tyndareos, Ledas
dödlige gemål. Kastor säges vara son till denne
och Polydeukes till Zeus. Då Kastor dödades i
striden med ett annat brödrapar, Afariderna,
utverkade Polydeukes, att bröderna fingo tillbringa
varannan dag i underjorden, varannan i Olympen.
Kulten är säkerligen urspr. en huskult; offren
till D. bestodo i en måltid, framsatt på ett bord.
D. ha emellertid utvecklat sig till ridderliga
ynglingar. Utmärkande för dem är, att de
uppenbara sig som hjälpare i farans stund, t. ex. i
slaget vid Regillus 496 f. Kr., efter vilket deras
tempel (Kastorstemplet) grundades vid Forum i
Rom. Även hjälpa de i sjönöd; S:t Elmselden
är deras tecken. De framställas som ynglingar,
ledande el. ridande på vita hästar, t. ex. de båda
kolossalstatyerna på Monte Cavallo i Rom. Deras
attribut äro en toppig filthatt (pilos) och två
stjärnor. Myterna låta dem deltaga i flera
berömda företag, argonauternas tåg och jakten på
det kalydonska vildsvinet. De befriade sin syster
Helena, som rövats av Theseus.
Dio’sma, växtsläkte av fam. Rutaceae,
innefattande omkr. 15 i Kaplandet växande arter,
1 j ungliknande, starkt välluktande buskar med
små, vita el. röda blommor i grenspetsarna.
Diospyros, växtsläkte av fam. Ebenaceae, med
omkr. 200 arter, träd el. buskar, i tropiska och
subtropiska länder. Frukterna äro flerfröiga,
klotrunda bär, ofta ätliga. D. kaki hör till Kinas
och Japans viktigaste fruktträd och odlas numera
även i andra varma länder. Äkta svart ebenholts
fås främst från flera D.-arter.
Dioxiantrakinon [-å’n], se Alisarin.
Dioxibensén el. Dioxibensol [-å’l],
CüHifOHjz, finnes i 3 isomerer: pyrokatekin,
re-sorcin och hydrokinon. Pyrokatekin har fått
sitt namn av att den först framställdes genom
torrdestillation av katekin; tekniskt erhålles den
genom smältning av ortoklorfenol med alkali;
användes under namn av dinol som framkallare i
fotografien, färgas grön av järnklorid. —
Resor c i n framställes ur metabensoldisulfonsyra
genom smältning med alkali och har stor teknisk
användning som utgångsmaterial för farmställning
av färgämnen; färgas violett av järnklorid. —
Hydrokinon erhålles genom reduktion av kinon
med svavelsyrlighet, oxideras lätt tillbaka till
kinon och verkar därför som ett kraftigt
reduktionsmedel; användes som framkallare i fotografien.
Dipentèn, se Terpener.
Dipeptider, se Peptider.
Dipleidoskop [-å’p], astronomiskt instrument
för observationer av solens och ljusstarkare
stjärnors kulmination, konstruerat 1844 av den
engelske urmakaren D e n t.
Di’plextelegrafering, se Telegraf.
Diplödocus, se Skräcködlor.
Diploid, cytologisk term, som användes i två
bemärkelser: a) En cell, zygot el. organism med
dubbel kromosomuppsättning, uppkommen genom
förening av två h a p 1 o i d a könsceller med
enkel kromosomuppsättning. Om könscellerna t. ex.
äro bärare av 5 kromosomer, får motsvarande
diploid 10 kromosomer, d. v. s. 5 par. Växlingen
mellan haploidi och diploidi står i samband med
generationsväxlingen. Högre växter och djur ha
normalt dubbel kromosomuppsättning och äro i
denna bemärkelse diploida, lägre växter och djur
äro däremot ofta haploida. b) Ett bestämt led i
en s. k. polyploid serie, nämligen det led, som
är bärare av just två kromosomuppsättningar.
Särskilt hos de högre växterna förekomma
nämligen också individer, raser och arter med endast
en el. med flera än två kromosomuppsättningar.
Dessa sägas då vara haploida, triploida,
tetraplo-ida, pentaploida o. s. v.
Diplokocker [-kå’k-], se Bakterier.
Diplom [-å’m] (grek. di’ploma, något hopvikt,
brev, av diplo’os, dubbel), i antiken en för
skriftens skyddande hopviken urkund, vanl. en
officiell skrivelse från kejsaren el. senaten. Mabillon
återinförde i sitt berömda verk ”De re
diploma-tica” (1681) ordet d. som term för alla offentliga
handlingar från medeltiden. I modern tysk
diplomvetenskap har det utträngts av termen ”Urkunde”.
I dagligt tal förstås med d. urkunder, genom vilka
furstar el. institutioner utdela utmärkelser, t. ex.
adlig värdighet (adelsdiplom),
hedersbor-garrätt, akademisk grad (doktorsdiplo m),
ledamotskap i ett lärt el. vittert samfund, intyg
om erhållet pris vid utställningar o. s. v.
Diplomat, person med uppgift att handha
underhandlingar med främmande stater; sändebud;
medlem av beskickning.
Diplomatarium, huvudskl. i de nordiska
länderna använd beteckning för handskriven el. tryckt
samling äldre handlingar, i synnerhet
medeltids-diplom el. urkunder rörande ett visst landområde,
en viss ort, institution el. dyl. Våra första egentliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
