- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 5. Colonia - Dram /
801-802

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Djuphavsdjur - Djuphavsforskning - Djup i rummet - Djupkultur - Djupkylning - Djuplodning - Djupmetamorfos - Djupplog - Djupplöjning - Djuppsykologi - Djupsjön - Djuptryck - Djupvik - Djur - Djura - Djurberg, 1. Daniel (teolog) - Djurberg, 2. Daniel (geograf) - Djurberg, Vilhelm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

801 Djuphavsforskning—Djurberg 802 ningsområdet utvecklade ”kikarögonen” (teleskopögon), till formen cylindriska, riktade uppåt el. framåt och genom täml. parallella huvudaxlar möjliggörande ett utmärkt binokulärt seende. Hos en del d. ha ögonen förändrat sig i motsatt riktning, i det att de blivit rudimentära el. försvunnit. Hos en del d. kommer känseln synsinnet till hjälp; särsk. vissa kräftdjur ha enormt långa ben och känselspröt. Ett egendomligt förhållande råder hos djuphavsmarulkarna, i det att hanarna äro små dvärgformer, som hela sitt liv som parasiter sitta fästade på honorna (så hos C eratias). Då allt djurliv i sista hand är beroende av växtföda och den av i regel mikroskopiska planktonväxter bestående s. k. skuggfloran ej sträcker sig djupare än till allra högst 400 m djup, måste man fråga sig, huru d. kunna existera. Svaret blir, att ett oavbrutet ”näringsregn” av döda planktonorganismer silar ned i havsdjupet från ovan; härav livnära sig bl. a. de d., som utgöra de som rovdjur levande kräftdjurens, bläckfiskarnas och fiskarnas byte. Vissa rovfiskar ha ett relativt väldigt gap med synåls-vassa tänder, andra en så uttänjbar mage, att de kunna svälja bytesdjur, större än de själva. Beträffande d:s ursprung antog man förr, att bland dem skulle finnas gamla former, rester av tidigare geologiska perioders fauna, men detta har ej visat sig vara fallet. Tvärtom har djupregionen befolkats i relativt sen tid genom invandring av former från de grundare regionerna i havet. Djuphavsforskning, se Oceanografi. Djup i rummet, ett av de för bestyrkande av fartygs identitet vid off. skeppsmätning fastställda måtten. Djupkultur, åkerjordens bearbetning till större djup än vanligt. D. har till uppgift att underlätta rötternas djupare nedträngande, varigenom de få större tillgång på näring och ökad säkerhet mot torka. Fördjupningen sker vanl. (i trädgårdsskötsel) genom djupgrävning men vid åkerbruket, alltefter alvens mer el. mindre godartade beskaffenhet, genom djupplöjning (r a j o 1 e r i n g), varigenom hela jordmassan till bearbetningens djup omblandas, el. genom alvluckring, då man medelst alvluckrare el. grubber luckrar alven utan att inblanda den i matjorden. Djupkylning, se Mjölkkylare. Djuplodning, se Lödning. Djupmetamorfos, se Bergartsmetamorfos. Djupplog, redskap för plöjning till större djup; kan antingen vara en enkel d., d. v. s. en kraftig djupgående plog med hög vändskiva, el. en d u b b e 1 p 1 o g med 2 plogkroppar, som arbeta efter varandra i samma fåra, varvid den främsta endast arbetar till viss del av det önskade plogdjupet. Djupplöjning utföres med djupplog el. ock med vanlig plog genom att plöja 2 gånger i NF V — 26 samma fåra. D. sker på hösten, helst tidigt. Endast när alven är godartad och jordens mull-halt är någorlunda hög, bör d. företagas. Djuppsykologi, populär benämning på psykoanalysens teorier och tolkningssätt. Djupsjön, sjö på gränsen mellan Ånimskogs och Tisselskogs socknar i Dalsland; endast 3 km2 men 70,5 m djup, ö. Dalslands djupaste sjö. Djuptryck kallas sådana rent grafiska el. fotomekaniska reproduktionsmetoder, vid vilka tryckformens färgtagande, resp, färgavgivande partier äro fördjupade; även namn på de medelst ett dylikt förfarande framställda avtrycken. Djupvik, f. d. municipalsamhälle, ingår nu i Holmsunds köping i Västerbotten. Djur, till skillnad från växter, kännetecknas i allmänna uppfattningen av sin förmåga att utföra självständiga rörelser och att reagera mot yttre retning. Lika lätt som det är att bestämma skillnaden mellan d. och växter, då det är fråga om högre former, lika svårt är det att angiva några kännetecken, som uttömmande karakterisera den ena gruppen såsom åtskild från den andra. En grundväsentlig olikhet mellan d. och växter ligger i att de förra endast kunna livnära sig av organisk substans, medan de senare ensamma äro i stånd att bereda sådan av oorganiska ämnen. Emellertid finnas många växter, vilka livnära sig på samma sätt som d., t. ex. parasiter, medan även d. finnas, som med tillhjälp av bladgrönt (klorofyll) kunna bilda organisk substans, t. ex. vissa encelliga d. (flagella-ter). Praktiskt sett möta i regel inga svårigheter att avgöra, om en varelse är ett d. el. en växt, utom i fråga om vissa encelliga organismer, vilka av skilda forskare räknas än till djuren, än till växterna, t. ex. flagellaterna (se ovan), av vilka somliga förete klorofyll och bilda stärkelse som äkta växter men å andra sidan äro försedda med en munöppning i protoplas-man, varigenom organisk näring uppsuges. Djura, församling i Leksands kommun i Dalarne. Djurberg. 1) Daniel D., teolog (1659— 1736). Han blev fil. mag. i Uppsala 1685, vistades 1689—92 utomlands, huvudsaki. för idkande av talmudiska studier, samt blev 1698 teol. prof, och 1725 domprost i Uppsala. D. tog djupa intryck av pietismens fromhet. Därmed sammanhänger också D:s varma intresse för jude- och lappmission. Han skrev ett verk om sin hembygd, Hälsingland. 2) Daniel D., den föreg:s sonson, geografisk författare (1744—1834). Han var från 1770 lärare vid skolor i Stockholm och 1782—1820 rektor vid Klara skola. D. utgav för sin tid goda geografiska läro- och uppslagsböcker samt kartor, som länge nyttjades i svenska skolor. Djurberg, Fredrik Vilhelm, läkare (1865 —1933). Han blev 1895 med. lic. och 1911 läkare vid centralfängelset på Långholmen. Han var sekr. 1917 i den kommission, som undersökte skottskadan i Karl XH:s huvud. Från 1914 var D. föreståndare för Sv. läkarsällskapets i Nord.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 14 16:49:38 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffe/0501.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free