Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Djuphavsdjur - Djuphavsforskning - Djup i rummet - Djupkultur - Djupkylning - Djuplodning - Djupmetamorfos - Djupplog - Djupplöjning - Djuppsykologi - Djupsjön - Djuptryck - Djupvik - Djur - Djura - Djurberg, 1. Daniel (teolog) - Djurberg, 2. Daniel (geograf) - Djurberg, Vilhelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
801 Djuphavsforskning—Djurberg 802
ningsområdet utvecklade ”kikarögonen”
(teleskopögon), till formen cylindriska, riktade
uppåt el. framåt och genom täml. parallella
huvudaxlar möjliggörande ett utmärkt binokulärt
seende. Hos en del d. ha ögonen förändrat sig
i motsatt riktning, i det att de blivit
rudimentära el. försvunnit.
Hos en del d. kommer känseln synsinnet till
hjälp; särsk. vissa kräftdjur ha enormt långa
ben och känselspröt. Ett egendomligt
förhållande råder hos djuphavsmarulkarna, i det att
hanarna äro små dvärgformer, som hela sitt liv
som parasiter sitta fästade på honorna (så hos
C eratias).
Då allt djurliv i sista hand är beroende av
växtföda och den av i regel mikroskopiska
planktonväxter bestående s. k. skuggfloran ej
sträcker sig djupare än till allra högst 400 m
djup, måste man fråga sig, huru d. kunna existera.
Svaret blir, att ett oavbrutet ”näringsregn” av
döda planktonorganismer silar ned i havsdjupet
från ovan; härav livnära sig bl. a. de d., som
utgöra de som rovdjur levande kräftdjurens,
bläckfiskarnas och fiskarnas byte. Vissa
rovfiskar ha ett relativt väldigt gap med
synåls-vassa tänder, andra en så uttänjbar mage, att de
kunna svälja bytesdjur, större än de själva.
Beträffande d:s ursprung antog man förr, att
bland dem skulle finnas gamla former, rester av
tidigare geologiska perioders fauna, men detta
har ej visat sig vara fallet. Tvärtom har
djupregionen befolkats i relativt sen tid genom
invandring av former från de grundare regionerna
i havet.
Djuphavsforskning, se Oceanografi.
Djup i rummet, ett av de för bestyrkande av
fartygs identitet vid off. skeppsmätning
fastställda måtten.
Djupkultur, åkerjordens bearbetning till
större djup än vanligt. D. har till uppgift att
underlätta rötternas djupare nedträngande,
varigenom de få större tillgång på näring och ökad
säkerhet mot torka. Fördjupningen sker vanl.
(i trädgårdsskötsel) genom djupgrävning
men vid åkerbruket, alltefter alvens mer el.
mindre godartade beskaffenhet, genom
djupplöjning (r a j o 1 e r i n g), varigenom hela
jordmassan till bearbetningens djup omblandas,
el. genom alvluckring, då man medelst
alvluckrare el. grubber luckrar alven utan att
inblanda den i matjorden.
Djupkylning, se Mjölkkylare.
Djuplodning, se Lödning.
Djupmetamorfos, se Bergartsmetamorfos.
Djupplog, redskap för plöjning till större
djup; kan antingen vara en enkel d., d. v. s.
en kraftig djupgående plog med hög vändskiva,
el. en d u b b e 1 p 1 o g med 2 plogkroppar, som
arbeta efter varandra i samma fåra, varvid den
främsta endast arbetar till viss del av det
önskade plogdjupet.
Djupplöjning utföres med djupplog el. ock
med vanlig plog genom att plöja 2 gånger i
NF V — 26
samma fåra. D. sker på hösten, helst tidigt.
Endast när alven är godartad och jordens
mull-halt är någorlunda hög, bör d. företagas.
Djuppsykologi, populär benämning på
psykoanalysens teorier och tolkningssätt.
Djupsjön, sjö på gränsen mellan Ånimskogs
och Tisselskogs socknar i Dalsland; endast 3
km2 men 70,5 m djup, ö. Dalslands djupaste sjö.
Djuptryck kallas sådana rent grafiska el.
fotomekaniska reproduktionsmetoder, vid vilka
tryckformens färgtagande, resp, färgavgivande
partier äro fördjupade; även namn på de medelst
ett dylikt förfarande framställda avtrycken.
Djupvik, f. d. municipalsamhälle, ingår nu i
Holmsunds köping i Västerbotten.
Djur, till skillnad från växter, kännetecknas
i allmänna uppfattningen av sin förmåga att
utföra självständiga rörelser och att reagera mot
yttre retning. Lika lätt som det är att bestämma
skillnaden mellan d. och växter, då det är fråga
om högre former, lika svårt är det att angiva
några kännetecken, som uttömmande
karakterisera den ena gruppen såsom åtskild från den
andra. En grundväsentlig olikhet mellan d. och
växter ligger i att de förra endast kunna
livnära sig av organisk substans, medan de senare
ensamma äro i stånd att bereda sådan av
oorganiska ämnen. Emellertid finnas många växter,
vilka livnära sig på samma sätt som d., t. ex.
parasiter, medan även d. finnas, som med
tillhjälp av bladgrönt (klorofyll) kunna bilda
organisk substans, t. ex. vissa encelliga d.
(flagella-ter). Praktiskt sett möta i regel inga
svårigheter att avgöra, om en varelse är ett d. el. en
växt, utom i fråga om vissa encelliga
organismer, vilka av skilda forskare räknas än till
djuren, än till växterna, t. ex. flagellaterna (se
ovan), av vilka somliga förete klorofyll och
bilda stärkelse som äkta växter men å andra sidan
äro försedda med en munöppning i
protoplas-man, varigenom organisk näring uppsuges.
Djura, församling i Leksands kommun i
Dalarne.
Djurberg. 1) Daniel D., teolog (1659—
1736). Han blev fil. mag. i Uppsala 1685,
vistades 1689—92 utomlands, huvudsaki. för idkande
av talmudiska studier, samt blev 1698 teol. prof,
och 1725 domprost i Uppsala. D. tog djupa
intryck av pietismens fromhet. Därmed
sammanhänger också D:s varma intresse för jude- och
lappmission. Han skrev ett verk om sin
hembygd, Hälsingland.
2) Daniel D., den föreg:s sonson,
geografisk författare (1744—1834). Han var från 1770
lärare vid skolor i Stockholm och 1782—1820
rektor vid Klara skola. D. utgav för sin tid
goda geografiska läro- och uppslagsböcker samt
kartor, som länge nyttjades i svenska skolor.
Djurberg, Fredrik Vilhelm, läkare (1865
—1933). Han blev 1895 med. lic. och 1911
läkare vid centralfängelset på Långholmen. Han
var sekr. 1917 i den kommission, som undersökte
skottskadan i Karl XH:s huvud. Från 1914 var
D. föreståndare för Sv. läkarsällskapets i Nord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
