819 Djursholm 820 För publicering godkänd i Rikets allmänna kartverk lrln 1951. moderna byggnad, Djursholms samskola (privat läroverk med fullständiga gymnasieavd.). I högt skogsläge i s. ö. ligger D:s kapell. De största och vackraste privata villorna ligga åt strandsidan i ö. el. på angränsande höjder med utsikt över Värtan och Askrikefjärden; inåt land, inom det äldsta villapartiet kring Sveavägens station, Viktor Rydbergs Ekeliden och därintill makarna Mittag-Lefflers matematiska stiftelse. Smärre villatomter äro utlagda särsk. i de inre, jämnare partierna. N. om Ekebysjön ligger villaområdet Djursholm-Ekeby och i s. v. Djurs-holms-ösby. D. har en en gång i veckan utkommande tidning, Djursholms tidning. D. saknar lasarett och egen magistrat (Mörby centrallasarett är dock beläget strax utanför staden, medan tingshuset vid Haga befinner sig på ganska stort avstånd från D.). Någon industri utöver servicebetonad småindustri finnes icke. Tax.-värde å fastighet 78,522,600 kr, bevillnings- taxerad inkomst 40,274,620 kr (1950). D. ingår i Danderyds pastorat av Roslags ö. kontrakt, Stockholms stift. Staden D. har anlagts på det gamla frälse-godset Djursholms ägor, vilka urspr. omfattade även hela Lidingön. Godset ägdes på 1400-talet av riksföreståndaren Nils Jönsson Oxenstierna, övergick för en kort tid till släkten Tott och omkr. 1500 till riksrådet Nils Eskilsson Banér. Det tillhörde sedan ända till 1813 släkten Banér. Sedan godset några år därefter övergått i Wirsénska släktens ägo, började en del utgårdar avstyckas till sommarställen, medan huvudgården bibehölls som ett förnämligt jordbruksgods. Sedan godset 1875 kommit i ofrälse händer, inköptes det 1882 av J. H. Palme och O. Ekman, vilka s. å. tills, m. E. Egnell och L. Fraenckel bildade Djursholms ab. med syfte att där efter mönster från utlandet anlägga en villastad. De första inflyttningarna ägde rum somma