847 Doktorand—Dokumentation 848 Filosofie doktorshatt från Uppsala universitet (överst) samt spänne för juris, medicine och filosofie (Lund) doktorshatt. med upphöjd ornamentering i olika motiv för de olika fakulteterna (doktorsring, symbol för friheten och troheten mot vetenskapen), doktorsdiplom (av papper, pergament el. sidenatlas), i lagermotiv broderad krage på frack (d o k t o r s k r a g e),'inom fil. fakulteten dessutom lagerkrans (doktorskrans), motsv. de övriga fakulteternas höga, veckade sidenhatt med olika emblem för de olika fakulteterna (doktorshatt, symbol för friheten och dygden); 1935 återinfördes i Uppsala fil. doktorshatt, lik de övriga fakulteternas men med spänne i form av en gyllene lyra; sedan 1937 användes fil. doktorshatt även i Lund, där spännet bestämts till en gyllene lagerkrans. Fil doktorshatt anlades av Stockholms och Göteborgs högsk. 1936. Förr brukliga voro dessutom doktorskåp a, doktorsvärj a samt bok. Innehavaren av doktorsvärdigheten var förr, såväl i utlandet som i Sverige, berättigad till betydande privilegier, betraktades som adel, var befriad från vissa skatter, hade vid offentliga fester företräde före borgarna, ägde, om skyldig till med dödsstraff belagt brott, rätt att halshuggas (i st. f. det som simpelt ansedda bruket att hängas) o. s. v. — 1935 erhöll Veterinärhögsk. tillstånd att anställa disputationer och utdela titeln v e t e r i-när medicine doktor. Sedan 1942 äga Tekniska högsk. i Stockholm och Chalmers tekniska högsk. i Göteborg rätt att kreera teknologie doktor, Lantbrukshögsk. agronomie doktor och sedan 1946 Handelshögsk. i Stockholm ekonomie doktor. — Litt.: E. L. Backman, ”Doktorspromotioner i Uppsala” (1927); B. Olsson, ”Doktorspromotioner i Lund” (1947). I Frankrike skiljer man mellan 2 slag av doktorsgrad: 1) statsdoktorsgraden (le doc-torat d’état), som ensam medför rätt att undervisa, utöva läkarverksamhet o. s. v., och 2) univ.-doktorsgraden (le doctorat d’université), endast en titel, som icke i Frankrike medför någon som helst rättighet. Universiteten utdela följ, stats- och univ.-doktorsgrader: i juridik (docteur en droit), i medicin (docteur en méde-cine och även docteur en pharmacie och docteur vétérinaire), i naturvetenskapliga ämnen (docteur ès Sciences), i humanistiska ämnen (docteur ès lettres). — Teol. statsfakulteten i Strasbourg och de fria teol. fakulteterna utdela doktorsgrad i teologi (docteur en théologie), katolsk el. protestantisk. Det finnes slutl. en doktorsgrad i ingenjörsvetenskap (ingénieurdocteur), som kan förvandlas till naturvetenskaplig doktorsgrad. I Tyskland kräves för förvärvande av doktorsgrad en avh. (tryckt el., under senare år, maskinskriven) samt avläggande av muntlig exa-men(e xamen rigorosum). I England instiftades vid univ. omkr. 1917 doktorsgraden Doctor of Philosophy, för vilkens avläggande i regel kräves 3 års studier under ledning av en supervisor och som resultera i en otryckt avh. Den engelska doktorsgraden (i teologi: Doctor of Divinity, i kanonisk el. borgerlig rätt: Doctor of Civil Law, i medicin: Doctor of Medicine, i humanistiska ämnen: Doc tor of Literature, i naturvetenskapliga ämnen: Doctor of Science och i musik: Doctor of Music) bildar icke avslutningen på någon viss studiekurs och kräver icke avläggande av någon examen utan är en utmärkelse, som tilldelas inom vetenskaplig forskning förtjänta personer. I Förenta staterna förekommer också doktorsgrad. Så kan t. ex. efter avlagd Masters degree fil. dr-grad vinnas (vanl. efter ytterligare 2 års studier, resulterande i en doktorsavh.). Doktora'nd (mlat. doctora'ndus), person, som arbetar på en doktorsavhandling el. efter att ha fullgjort vederbörliga prov skall promoveras till doktor. 1947 inrättades vid svenska univ. och högsk. ett antal doktorandstipendier, avsedda för forskare, som förbereda doktors-disputation. Doktorät (av lat. do'ctor, lärare), doktorsvärdighet, doktorsgrad. Doktoringenjör, se Teknologie doktor. Doktrin (lat. doctrina), lärdomsgren; lärosats; åskådning, avsedd att tillämpas (ofta med bibetydelse av ensidighet el. dogmatism). Doktrinarfsm, egenskapen att vara doktrinär; principrytteri. Doktrinär, som slaviskt följer en doktrin, stelnad. Dokume'nt (lat. docume'ntum), aktstycke, urkund, skriven el. tryckt handling. — Dokumentarisk, stödd på, bestående av d. — Subst.: Dokumentation, påvisande med hjälp av d. — Dokumentera, styrka, bevisa (genom d.). Dokumentation, se Dokument. — D. har även upptagits som spec. term för åtgärder till