Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Doktor - Doktorand - Doktorat - Doktoringenjör - Doktrin - Doktrinarism - Doktrinär - Dokument - Dokumentation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
847
Doktorand—Dokumentation
848
Filosofie doktorshatt från Uppsala universitet (överst)
samt spänne för juris, medicine och filosofie (Lund)
doktorshatt.
med upphöjd ornamentering i olika motiv för
de olika fakulteterna (doktorsring, symbol
för friheten och troheten mot vetenskapen),
doktorsdiplom (av papper, pergament el.
sidenatlas), i lagermotiv broderad krage på
frack (d o k t o r s k r a g e),’inom fil. fakulteten
dessutom lagerkrans (doktorskrans),
motsv. de övriga fakulteternas höga, veckade
sidenhatt med olika emblem för de olika
fakulteterna (doktorshatt, symbol för friheten
och dygden); 1935 återinfördes i Uppsala fil.
doktorshatt, lik de övriga fakulteternas men
med spänne i form av en gyllene lyra; sedan
1937 användes fil. doktorshatt även i Lund, där
spännet bestämts till en gyllene lagerkrans.
Fil doktorshatt anlades av Stockholms och
Göteborgs högsk. 1936. Förr brukliga voro
dessutom doktorskåp a, doktorsvärj a samt
bok. Innehavaren av doktorsvärdigheten var förr,
såväl i utlandet som i Sverige, berättigad till
betydande privilegier, betraktades som adel, var
befriad från vissa skatter, hade vid offentliga fester
företräde före borgarna, ägde, om skyldig till med
dödsstraff belagt brott, rätt att halshuggas (i st.
f. det som simpelt ansedda bruket att hängas)
o. s. v. — 1935 erhöll Veterinärhögsk. tillstånd att
anställa disputationer och utdela titeln v e t e r
i-när medicine doktor. Sedan 1942 äga
Tekniska högsk. i Stockholm och Chalmers tekniska
högsk. i Göteborg rätt att kreera teknologie
doktor, Lantbrukshögsk. agronomie
doktor och sedan 1946 Handelshögsk. i
Stockholm ekonomie doktor. — Litt.:
E. L. Backman, ”Doktorspromotioner i Uppsala”
(1927); B. Olsson, ”Doktorspromotioner i Lund”
(1947).
I Frankrike skiljer man mellan 2 slag
av doktorsgrad: 1) statsdoktorsgraden (le
doc-torat d’état), som ensam medför rätt att
undervisa, utöva läkarverksamhet o. s. v., och 2)
univ.-doktorsgraden (le doctorat d’université),
endast en titel, som icke i Frankrike medför
någon som helst rättighet. Universiteten utdela
följ, stats- och univ.-doktorsgrader: i juridik
(docteur en droit), i medicin (docteur en
méde-cine och även docteur en pharmacie och docteur
vétérinaire), i naturvetenskapliga ämnen (docteur
ès Sciences), i humanistiska ämnen (docteur
ès lettres). — Teol. statsfakulteten i Strasbourg
och de fria teol. fakulteterna utdela doktorsgrad
i teologi (docteur en théologie), katolsk el.
protestantisk. Det finnes slutl. en doktorsgrad i
ingenjörsvetenskap (ingénieurdocteur), som kan
förvandlas till naturvetenskaplig doktorsgrad.
I Tyskland kräves för förvärvande av
doktorsgrad en avh. (tryckt el., under senare år,
maskinskriven) samt avläggande av muntlig
exa-men(e xamen rigorosum).
I England instiftades vid univ. omkr.
1917 doktorsgraden Doctor of Philosophy, för
vilkens avläggande i regel kräves 3 års studier
under ledning av en supervisor och som resultera
i en otryckt avh. Den engelska doktorsgraden
(i teologi: Doctor of Divinity, i kanonisk el.
borgerlig rätt: Doctor of Civil Law, i medicin:
Doctor of Medicine, i humanistiska ämnen: Doc
tor of Literature, i naturvetenskapliga ämnen:
Doctor of Science och i musik: Doctor of Music)
bildar icke avslutningen på någon viss
studiekurs och kräver icke avläggande av någon
examen utan är en utmärkelse, som tilldelas inom
vetenskaplig forskning förtjänta personer.
I Förenta staterna förekommer också
doktorsgrad. Så kan t. ex. efter avlagd Masters
degree fil. dr-grad vinnas (vanl. efter ytterligare
2 års studier, resulterande i en doktorsavh.).
Doktora’nd (mlat. doctora’ndus), person, som
arbetar på en doktorsavhandling el. efter att ha
fullgjort vederbörliga prov skall promoveras
till doktor. 1947 inrättades vid svenska univ. och
högsk. ett antal doktorandstipendier,
avsedda för forskare, som förbereda
doktors-disputation.
Doktorät (av lat. do’ctor, lärare),
doktorsvärdighet, doktorsgrad.
Doktoringenjör, se Teknologie doktor.
Doktrin (lat. doctrina), lärdomsgren; lärosats;
åskådning, avsedd att tillämpas (ofta med
bibetydelse av ensidighet el. dogmatism).
Doktrinarfsm, egenskapen att vara doktrinär;
principrytteri.
Doktrinär, som slaviskt följer en doktrin,
stelnad.
Dokume’nt (lat. docume’ntum), aktstycke,
urkund, skriven el. tryckt handling. —
Dokumentarisk, stödd på, bestående av d. — Subst.:
Dokumentation, påvisande med hjälp av
d. — Dokumentera, styrka, bevisa
(genom d.).
Dokumentation, se Dokument. — D. har
även upptagits som spec. term för åtgärder till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
