Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Doppler, Christian - Dopplereffekten - Doppsko - Doppvärmare - Dopsch, Alfons - Dopvittnen - Dora Baltea - Dorad - Dorado, El - Dora Riparia - Dorat, Claude Joseph - Dorat el. Daurat, Jean - Dorchester - Dordogne - Dordrecht (dort)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
899
Doppler—Dordrecht
900
Doppler [då’plar], Christian, österrikisk
fysiker och matematiker (1803—53), prof, i
matematik i Prag 1835, i fysik vid univ. i Wien
1848. I sin skrift ӆber das farbige Licht der
Doppelsterne” (1842) utvecklade D. den s. k.
Dopplereffekten (se d. o.).
Dopplereffekten, ett efter den österrik,
fysikern Chr. Doppler (se d. o.) uppkallat fenomen,
som består i frekvensförändring hos ett
vågsystem, som utgår från el. observeras av ett
icke vilande system. Om man står vid ett
järnvägsspår och hör visselpipan hos ett annalkande
lokomotiv, märker man en sänkning i
tonhöjden i det ögonblick ljudkällan passerar förbi.
När ljudkällan nalkas, nås örat av flera
ljudvågor per sekund, än när den står stilla, och
omvänt, då den avlägsnar sig. Samma förhållande
inträffar, då iakttagaren rör sig i förhållande
till ljudkällan, och fenomenet gäller även andra
vågrörelser, t. ex. ljus. Om svängningstalet
hos svängningskällan är n svängningar per
sekund och iakttagaren observerar mi samt om
källans hastighet i riktning mot iakttagaren är
v och den senares hastighet i riktning mot källan
är u, allt i förhållande till det överförande
mediet, samt vågrörelsens fortplantningshastighet i
c + u
mediet är c, gäller allmänt: m — n ~ . D. har
sin största betydelse för bestämning av
stjärnornas s. k. radialhastighet.
Doppsko, skålformigt föremål, metallhylsa.
Doppvärmare, elektrisk värmeapparat, avsedd
att vid neddoppning i en vätska uppvärma denna.
Dopsch [dåp/], A1 f o n s, österrikisk historiker
(f. 1868), prof, i Wien 1898. Han ägnade sig
urspr. åt modern krigshistoria men kom snart in
på medeltidens
ekonomiska och samhälleliga
historia, dit hans mest
betydande verk höra: [-”Wirtschaftsentwick-lung-]
{+”Wirtschaftsentwick-
lung+} der
Karolinger-zeit” (2 bd, 1912—
13; 2:a uppl. 1921—
22) och
”Wirtschaft-liche und soziale
Grundlagen der
euro-päischen Kulturent-wicklung aus der Zeit
von Caesar bis auf
Karl den Grossen” (2
bd, 1918—20; ny uppl.
1923—24). En populär sammanfattning av sin
historiska grundåskådning har han givit i
samlingsverket ”Vom Altertum zur Gegenwart”
(1921). D. är en av medeltidsforskningens
främsta representanter i vår tid; under
utnyttjandet av talrika specialundersökningar söker
han ge en ny totalbild av utvecklingen under vår
tideräknings första årtusende, framhåller därvid
starkt sambandet mellan antiken och den äldre
medeltiden och förnekar bestämt tillvaron av
en kulturcesur. Tiden efter folkvandringen
erbjuder enl. D. i vissa avseenden t. o. m. en
kulturellt och ekonomiskt livaktigare tavla än tiden
dessförinnan. D. har blivit motsagd på många
punkter. Kritiken har emellertid ej på några
mer väsentliga punkter förmått D. och hans
många entusiastiska anhängare att ändra mening.
Dopvittnen, se Faddrar.
Dora Ba’ltea [då’-] (fr. Doire el. Doire
Baltée), biflod till övre Po från ö. sidan av
Mont Blanc. Sänker sig snabbt till den breda
och djupt liggande Aostadalen och lämnar
bergen vid Ivrea. 150 km lång. Uppför dalen går
vägen till Stora och Lilla S:t Bernhard.
Doräd (försvenskning av fr. dorade), förgylld;
dels en över meterlång fisk av makrillfam.,
Co-ryphaena hippurus, på sv. kallad g u 1 d m a k r i 11
(eng. dolphin), som ofta fiskas av sjöfarande ute
i Atlantens varmare delar, dels en av Medelhavets
bästa matfiskar, Chrysophrys aurata (”g u 1
d-braxen”), tillhörande fam. Sparidae, av
brax-enform.
Dorado, El [äl öåra’Öå], se Eldorado.
Dora Ripa’ria [då’-] (fr. Doire el. Doire
Ripaire), biflod till Po från Cottiska alperna;
inmynnar i Po nedanför Turin, 125 km lång.
Mont Cenis-banan till Frankrike följer D:s dal.
Dorat [dåra’], Claude Joseph, fransk
författare (1734—80). D. anses som en av de
främsta representanterna för den ”poésie
fugi-tive”, som utgör lejonparten av rokokotidens
lyrik. Han odlade alla 1700-talets populära
genrer, inkl, drama och roman. D. var själv ej
utan förromantiska tendenser, varom bl. a. hans
intresse för den nya tyska poesien vittnade.
Hans poem ”Le désir” har varit en formell
förebild till Kellgrens ”Den nya skapelsen”. —
Monogr. av G. Desnoiresterres (1887).
Dorat el. Daurat [dåra’], Jean, fransk
skald (1508—88). Han var en framstående
humanist, chef för Collège Coqueret, där de
klassiska studierna framför allt odlades, och lärare
åt Ronsard m. fl. medl. av Plejaden, dit han
själv räknades. D. skrev dikter på franska,
latin och grekiska.
Dorchester [då’t/ista], huvudstad i
Dorset-shire, s. England, vid Frome; 10,000 inv.
Gammal romersk amfiteater. Nära staden en
radiostation för kommersiell förbindelse med
Nord-och Sydamerika.
Dordogne [dårdå’nj], 1) Flod i s. v.
Frankrike från Mont Dore i Franska Centralmassivet;
förenar sig med nedersta Garonne och bildar
Gironde. 490 km lång. Segelbar för större
fartyg till Libourne (40 km). Betydande
kraftanläggningar. Bifloder: Cère fr. v., Vézère och
Isle (med Dronne) fr. h.
2) Departement i s. v. Frankrike, forna
landskapet Périgord; huvudstad Périgueux; 9,224
km2, 388,000 inv. Rika och leende dalar utefter
Dronne, Isle och Dordogne. Jordbruksdistr.
Odling av tobak och tryffel. I s. skogstrakt.
Dordrecht [då’rträkt], (el. dort), stad i
Nederländerna, prov. Zuid-Holland; 66,000 inv.
Gammal hansestad, hamn- och industristad i
Rhen-deltat vid Maas (Merwede), där denna grenar sig
i Oude Maas, Noord och Dordsche Kil, vid järn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
