899 Doppler—Dordrecht 900 Doppler [då'plar], Christian, österrikisk fysiker och matematiker (1803—53), prof, i matematik i Prag 1835, i fysik vid univ. i Wien 1848. I sin skrift ”Über das farbige Licht der Doppelsterne” (1842) utvecklade D. den s. k. Dopplereffekten (se d. o.). Dopplereffekten, ett efter den österrik, fysikern Chr. Doppler (se d. o.) uppkallat fenomen, som består i frekvensförändring hos ett vågsystem, som utgår från el. observeras av ett icke vilande system. Om man står vid ett järnvägsspår och hör visselpipan hos ett annalkande lokomotiv, märker man en sänkning i tonhöjden i det ögonblick ljudkällan passerar förbi. När ljudkällan nalkas, nås örat av flera ljudvågor per sekund, än när den står stilla, och omvänt, då den avlägsnar sig. Samma förhållande inträffar, då iakttagaren rör sig i förhållande till ljudkällan, och fenomenet gäller även andra vågrörelser, t. ex. ljus. Om svängningstalet hos svängningskällan är n svängningar per sekund och iakttagaren observerar mi samt om källans hastighet i riktning mot iakttagaren är v och den senares hastighet i riktning mot källan är u, allt i förhållande till det överförande mediet, samt vågrörelsens fortplantningshastighet i c + u mediet är c, gäller allmänt: m — n ~ . D. har sin största betydelse för bestämning av stjärnornas s. k. radialhastighet. Doppsko, skålformigt föremål, metallhylsa. Doppvärmare, elektrisk värmeapparat, avsedd att vid neddoppning i en vätska uppvärma denna. Dopsch [dåp/], A1 f o n s, österrikisk historiker (f. 1868), prof, i Wien 1898. Han ägnade sig urspr. åt modern krigshistoria men kom snart in på medeltidens ekonomiska och samhälleliga historia, dit hans mest betydande verk höra: [-”Wirtschaftsentwick-lung-] {+”Wirtschaftsentwick- lung+} der Karolinger-zeit” (2 bd, 1912— 13; 2:a uppl. 1921— 22) och ”Wirtschaft-liche und soziale Grundlagen der euro-päischen Kulturent-wicklung aus der Zeit von Caesar bis auf Karl den Grossen” (2 bd, 1918—20; ny uppl. 1923—24). En populär sammanfattning av sin historiska grundåskådning har han givit i samlingsverket ”Vom Altertum zur Gegenwart” (1921). D. är en av medeltidsforskningens främsta representanter i vår tid; under utnyttjandet av talrika specialundersökningar söker han ge en ny totalbild av utvecklingen under vår tideräknings första årtusende, framhåller därvid starkt sambandet mellan antiken och den äldre medeltiden och förnekar bestämt tillvaron av en kulturcesur. Tiden efter folkvandringen erbjuder enl. D. i vissa avseenden t. o. m. en kulturellt och ekonomiskt livaktigare tavla än tiden dessförinnan. D. har blivit motsagd på många punkter. Kritiken har emellertid ej på några mer väsentliga punkter förmått D. och hans många entusiastiska anhängare att ändra mening. Dopvittnen, se Faddrar. Dora Ba'ltea [då'-] (fr. Doire el. Doire Baltée), biflod till övre Po från ö. sidan av Mont Blanc. Sänker sig snabbt till den breda och djupt liggande Aostadalen och lämnar bergen vid Ivrea. 150 km lång. Uppför dalen går vägen till Stora och Lilla S:t Bernhard. Doräd (försvenskning av fr. dorade), förgylld; dels en över meterlång fisk av makrillfam., Co-ryphaena hippurus, på sv. kallad g u 1 d m a k r i 11 (eng. dolphin), som ofta fiskas av sjöfarande ute i Atlantens varmare delar, dels en av Medelhavets bästa matfiskar, Chrysophrys aurata (”g u 1 d-braxen”), tillhörande fam. Sparidae, av brax-enform. Dorado, El [äl öåra'Öå], se Eldorado. Dora Ripa'ria [då'-] (fr. Doire el. Doire Ripaire), biflod till Po från Cottiska alperna; inmynnar i Po nedanför Turin, 125 km lång. Mont Cenis-banan till Frankrike följer D:s dal. Dorat [dåra'], Claude Joseph, fransk författare (1734—80). D. anses som en av de främsta representanterna för den ”poésie fugi-tive”, som utgör lejonparten av rokokotidens lyrik. Han odlade alla 1700-talets populära genrer, inkl, drama och roman. D. var själv ej utan förromantiska tendenser, varom bl. a. hans intresse för den nya tyska poesien vittnade. Hans poem ”Le désir” har varit en formell förebild till Kellgrens ”Den nya skapelsen”. — Monogr. av G. Desnoiresterres (1887). Dorat el. Daurat [dåra'], Jean, fransk skald (1508—88). Han var en framstående humanist, chef för Collège Coqueret, där de klassiska studierna framför allt odlades, och lärare åt Ronsard m. fl. medl. av Plejaden, dit han själv räknades. D. skrev dikter på franska, latin och grekiska. Dorchester [då't/ista], huvudstad i Dorset-shire, s. England, vid Frome; 10,000 inv. Gammal romersk amfiteater. Nära staden en radiostation för kommersiell förbindelse med Nord-och Sydamerika. Dordogne [dårdå'nj], 1) Flod i s. v. Frankrike från Mont Dore i Franska Centralmassivet; förenar sig med nedersta Garonne och bildar Gironde. 490 km lång. Segelbar för större fartyg till Libourne (40 km). Betydande kraftanläggningar. Bifloder: Cère fr. v., Vézère och Isle (med Dronne) fr. h. 2) Departement i s. v. Frankrike, forna landskapet Périgord; huvudstad Périgueux; 9,224 km2, 388,000 inv. Rika och leende dalar utefter Dronne, Isle och Dordogne. Jordbruksdistr. Odling av tobak och tryffel. I s. skogstrakt. Dordrecht [då'rträkt], (el. dort), stad i Nederländerna, prov. Zuid-Holland; 66,000 inv. Gammal hansestad, hamn- och industristad i Rhen-deltat vid Maas (Merwede), där denna grenar sig i Oude Maas, Noord och Dordsche Kil, vid järn-