- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 6. Dráma - Eugen /
137-138

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Duveyrier, 2. Charles - Duveyrier, 3. Henri - Duvfåglar - Duvfästing - Duvhöken el. hönshöken - Duvivier, Julien - Duvkulla, skogsstjärna - Duvkål - Duvlins - Duvnäs - Duvor - Duvpost

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

137

Duvfåglar—Duvpost

138

Marly”, 1844) m. fl. lättare lustspel och
melodramer.

3) Henri D., den föreg:s bror, Af
rikaforskare (1840—92). Han genomfor på flera
expeditioner 1857—76 Sahara samt angränsande
områden och utgav förträffliga arbeten om sina
forskningsresultat, t. ex. ”Exploration du
Sahara” (1864).

Duvfåglar, Coltfmbae, en väl avgränsad
fågel-ordn., som omfattar medelstora fåglar med litet
huvud och kort hals. Näbben är kort, svag och
vid basen vanl. mjuk. De springformiga
näsborrarna äro oftast täckta av ett vaxartat hudlock.
Hals och vingtäckare visa ofta metallglans,
annars äro mjuka färger förhärskande. Krävan hos
d. är egendomlig, emedan i denna under
häck-ningstiden ett ostartat ämne bildas, varmed
ungarna matas. Födan hämtas huvudsaki. ur
växtriket. Honan lägger två (vita) ägg. Ungarna
kläckas blinda och så gott som nakna och stanna
i boet, till dess de äro flygfärdiga. — Man
känner omkr. 550 arter d., som äro spridda i alla
världsdelar samt i alla zoner och klimat. De
indelas i tre familjer: drontfåglar (lat.
Didi-dae), tandduvor (lat. Didunculidae) och äkta
duvor (Columbidae); den sistnämnda, till vilken
släktet Columba (se Duvsläktet) hör, omfattar
den stora huvudmassan av d.

Duvfästing, se Argas.

Duvhöken el. h ö n s h ö k e n, A’stur gentilis
tillhör dagrovfåglarna, Falconi formes,

underfam. Asturini.
D. är ovan gråbrun
med ljusare fläckar
på huvudet och i
nacken, under
gråvit med svartbruna
fläckar, vilka hos
yngre djur bilda en
längsgående
teckning men hos äldre
äro ordnade till
tvärband. Näbben
är svart,
regnbågs-hinnan och fotterna
gula. Tarserna äro
grova och på
framsidan försedda med
en rad av 11—13
breda, bandformiga
tvärplåtar. Liksom
hos andra hökarter
är stjärten lång;
de hoplagda
vingarna nå knappt
fram till dess mitt.
Dunungarna äro
vita. Som ofta är

Duvhök.

fallet hos rovfåglarna, är honan större än
hanen (längd hos honan 66 cm, hos
hanen 55 cm). Boet bygges i övre delen av
någon större tall el. gran. D. är starkt fäst vid
sitt bo; om det plundrats, återvänder den dock
dit nästa år. Äggen äro vanl. 4, grönvita, ibland
med glesa bruna fläckar. Om vintern flytta
ung

fåglarna men återvända redan i febr. el. mars.
De gamla draga visserligen söderut, men de flesta
stanna dock inom landet. —‘ D. förekommer
på Europas hela fastland samt i n. och mellersta
Asien, i Sverige företrädesvis i barrskogsområdet
från Skåne upp till Lappland. D. är den
rovfågel, som förr anställt största skadan såväl på
tamfjäderfä som på det jaktbara vilda. Den
angriper ej blott fåglar upp till tjäderns storlek utan
även däggdjur, ss. hare. Inom större delen av
landet utbetala landstingen el. enskilda
jaktföreningar skottpenningar för skjutna d. På grund
härav har d. nu blivit så sällsynt, att nyssnämnda
åtgärders berättigande med skäl kunna
ifrågasättas.

Duvivier [dyvivje’]. Jul i en, fransk
filmregissör (f. 1896). Hans ”Brustna strängar” 1926
blev en publiksuccé och en artistisk framgång.
Först 1930 lyckades D. på allvar hävda sin
personliga egenart i ”David Golder”. Under 1934
och följande år fullbordade D. i snabb följd en
rad av det franska 1930-talet mest kända och
karakteristiska filmer: ”Folket från de stora
vidderna”, ”Golgatha”, ”Legionärer, Spanien har
lejt er att dö”, ”Golem”, ”Jean från Paris”,
”Pépé från Marseille” och ”Drömmarnas vals”.
Sedan följde ”Det brinner en eld” samt
”Körkarlen”. 1940 for D. till Hollywood, där han
redan 1938 gjort en påkostad, revybetonad
musikfilm, ”Den stora valsen”, om Johan Strauss.
Under hela 2:a världskriget fullbordade han
endast två filmer av betydelse: ”Manhattan” (1942)
och ”Bortom alla gränser” (”Flesh and fantasy”,
1943). Åter i Frankrike inspelade D. 1946
”Panik” med Michel Simon, och den slöt sig värdigt
till raden av hans franska 30-talsfilmer.

Duvkulla, skogsstjärna, Trientalis,
art-fattigt växtsläkte av fam. Primulaceae. I
Sveriges skogar växer allmänt den europeiska d., T.
europaea, en 10—15 cm hög, flerårig ört med
lansettlika blad,
samlade i en rosett
i stj älkens topp,
och vanl. 7-taliga,
stj ärnlika, vita el.
rödlätta blommor
på långa skaft i
bladvecken.

Duvkål, se
Si-symbrium.

Duvlins, se
Vic-ker.

Duvnäs, se
Salt-sjö-Duvnäs.

Duvor, se
Duvfåglar och
Duvsläktet.

Duvpost,
brevbefordran medelst
därför särskilt
lämpade och övade
du

vor, brevduvor. Brevduvans användbarhet
beror på hennes strävan att återvända till hemmet
(duvslaget) och möj liggöres av hennes starkt
utvecklade minne och orienteringsförmåga,
vilje

Duvkulla.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:15:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfff/0095.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free